onsdag, februari 19, 2020

Unga kristna


”Många unga kristna upplever sig kränkta”

”Värst var min gymnasielärare i geografi”. I vår undersökning framkommer att varannan ung kristen upplever kränkningar för sin tro och att det inte sällan är lärare som ligger bakom, skriver företrädare för Sveriges kristna råd.

Publicerad 2020-02-18

Den 1 januari blev barnkonventionen svensk lag vilket kyrkorna länge arbetat för. Hur kan denna förändring vara till stöd för religionsfriheten för barn och ungdomar i Sverige? Sveriges kristna råds enkätundersökning visar att varannan kristen ungdom upplever sig kränkt för sin tros skull och att det i vissa fall är lärare som kränker. Det gör att många unga troende döljer sin tro.

Vi lanserar i dag rapporten ”Unga troende i samhället” som visar på en problematisk situation för troende ungdomar i Sverige. I enkätundersökningen deltog 393 kristna ungdomar från olika kyrkotraditioner. Huvudfrågan var om de blivit utsatta för kränkningar med anledning av sin tro. Av de svarande anger varannan ung person att de har upplevt sådana kränkningar. De anger att kränkningarna är vanligast i samband med skolans naturvetenskapliga ämnen och inom religionskunskapen. Ungdomar uppger att lärare har en ”dumförklarande ton när det gäller kristendomen i förhållande till vetenskapen” och beskriver hur religionslärare på gymnasiet ägnar sig åt ”raljerande över tro”.

En ung person som tillhör en ortodox kyrka skriver: ”Jag blev kallad dum, fick kommentarer som ’tror du på tomten också’, hånades med vulgära skämt om min tro … Värst var min gymnasielärare i geografi. Jag lyfte det flera gånger men fick inget stöd av någon i skolan”.

Det vi ser i rapporten tycks vara en frukt av dels villfarelsen om att tro och (natur)vetenskap utesluter varandra och dels det exotifierande sättet att undervisa i religionskunskap, som belagts i tidigare forskning (Kittelman Flensner 2015), där religiöst liv beskrivs som föråldrat, irrationellt, främmande och sådant som någon annan ägnar sig åt.

Enkätundersökningen frågade också vem som uttalat sig nedsättande om religiös tro och troende. De flesta svarade att det var kamrater men en dryg fjärdedel anger att det var lärare. Var fjärde troende som upplever sig kränkt blir alltså utsatt av en lärare i den offentliga skolan. Skolan ska enligt läroplanen vara ”en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där”.

Skolan är en social mötesplats där ungdomar ska lära sig att leva med andra som har en annan bakgrund än sig själv. Det står vidare i läroplanen för religionskunskap att undervisningen ska ”bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning”. Trots det anger en fjärdedel av dem som upplever sig kränkta att det är lärare som utsätter dem. Det som framkommer i enkätundersökningen är särskilt allvarligt då det sker i en miljö som kräver obligatorisk närvaro enligt skollagen. Vi vet att den stora majoriteten av lärare utför ett gott arbete, men när det är läraren som utför kränkningen är detta mycket problematiskt eftersom en elev som upplever sig utsatt ska vända sig till sin lärare.

Ordet ”kränkt” är en juridisk term i relation till de olika diskrimineringsgrunderna. I vardagligt tal används ordet kränkt ofta som ett uttryck för att känna sig utsatt av någon anledning. I vår enkätundersökning svarar 10 procent ”vet inte” på frågan om de har upplevt sig kränkta på grund av sin tro. De uttrycker tveksamhet om deras upplevelser kan beskrivas med ett så starkt ord som kränkning. Om dessa ”tveksamma” räknas in är det så många som 60 procent av de knappt 400 svarande som på grund av sin tro blivit utsatta.

Enligt undersökningen ”Ung idag” (2018) från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har 14 procent av unga i åldern 16–25 år upplevt att de på grund av diskriminering känt sig kränkta det senaste halvåret. MUCF:s undersökning säger vidare att andelen som upplever att de blivit kränkta har ökat sedan 2012. Trenden är att allt fler unga upplever diskriminering utifrån utländsk bakgrund/hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet/könsuttryck, ålder, utseende, funktionsnedsättning eller religion.

Omkring en halv miljon barn och vuxna i Sverige deltar varje vecka i kyrkornas verksamheter, exempelvis gudstjänster eller barn- och ungdomsaktiviteter. Men i dagens Sverige ges ofta religions- och övertygelsefrihet tolkningen att normalläget är icke-tro. Det finns tydliga strömningar i samhället som förespråkar att barn och ungdomar ska växa upp i en religionsneutral värld. Sverige är en sekulär stat där religion och stat är skilda åt. Men Sverige är inte ett sekulärt samhälle. Det svenska samhället består till stor del av människor med religiös tro.

I vårt annars så individualistiska samhälle klumpas troende ungdomar ofta ihop till en homogen grupp som antas tycka och tänka precis likadant. De kan komma från vitt skilda kristna traditioner och som individer kan de tänka annorlunda än den kyrka de går till. Vår enkätundersökning riktar in sig på troende ungdomar från kristna kyrkor. Det finns anledning att tro att exempelvis muslimska och judiska ungdomar har liknande upplevelser och kanske till och med i större utsträckning. Det är också viktigt att det finns respekt för den som väljer att inte tro.

FN:s barnkonvention omfattar barnets rätt till en allsidig utbildning liksom rätten till religiös och kulturell identitet. Skolmiljön bör enligt konventionen återspegla en anda av förståelse, fred, tolerans och jämlikhet mellan könen samt vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ett urfolk, och utbildningen ska syfta till att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i denna anda. Vad händer på sikt med ett samhälle där troende ungdomar inte uppmuntras att söka sin övertygelse och samtidigt lär sig att respektera andras tro?

Det är utbildningsminister Anna Ekström (S) och Skolverket som har ansvar för att skolan följer barnkonventionen, skollagen och läroplaner som innebär religionsfrihet för barn och ungdomar. Sveriges kristna råds enkätundersökning om kränkning av troende ungdomar i skolan visar att det nu krävs en djupare undersökning om hur skolan verkligen lever upp till lagen.

För Sveriges kristna råd, presidiet:

Anders Arborelius biskop, Stockholms katolska stift

Daniel Alm föreståndare, Pingst – fria församlingar i samverkan

Benjamin Dioscoros Atas ärkebiskop, Syrisk-ortodoxa kyrkan

Antje Jackelén ärkebiskop, Svenska kyrkan

Karin Wiborn generalsekreterare, Sveriges kristna råd

Inga kommentarer: