Är pesten här?
Är festen slut?
Om Coronaviruset ◄klicklänk
Namnet "digerdöden" kommer från fornsvenskans digher som betyder ’stor’, belagt första gången på en gotländsk grav från 1300- eller 1400-talet. I andra delar av Europa benämns katastrofen ofta med en ordkombination som inkluderar ordet svart. Kanske syftade detta på någon av de fysiska förändringar som skedde efter att en person hade insjuknat – antingen på bölderna eller på fläckarna som kunde uppträda i ett senare stadium av sjukdomsförloppet.
Alla de tre formerna av pest – böldpest, lungpest och blodpest – förekom under digerdöden. Dödligheten i böldpest varierade mellan 30 och 70 procent medan den vid de båda andra formerna var nära nog hundraprocentig. Detta pestutbrott började i Kina 1334 och spred sig sakta västerut via de handelsvägar som etablerats och som var en länk mellan öst och väst. År 1346 var pesten framme i Egypten och Syrien för att via Krim nå Europa. Våren 1347 anlände pesten till Konstantinopel och på hösten nådde den Messina på Sicilien, troligen tillsammans med två fartyg från Kaffa på Krim.
Pesten har under lång tid varit en av våra mest fruktade infektionssjukdomar och har under historien kallats bland annat för digerdöden och svarta döden.
Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Pest finns fortfarande i flera delar av världen, men ses nuförtiden inte i Sverige. Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.
Vad orsakar pest och hur sprids den
Pest orsakas av bakterien Yersinia pestis. Flera olika gnagare fungerar som reservoar för bakterien. Sjukdomen förekommer nuförtiden i delar av Asien, Afrika och i Nord och Sydamerika.
Bakterien sprids i första hand via råttor och deras loppor. Epidemiska utbrott har i regel föregåtts av en "pestepidemi" bland gnagare, vanligen råttor. Människan smittas i första hand av pestsmittade loppor men sjukdomen kan också smitta mellan människor som har infektionen i lungorna via droppar från upphostningar. Inkubationstiden är vanligen två till fyra dygn (ett till sju dygn).
Symtom och komplikationer
Efter bett av pestsmittad loppa insjuknar patienten akut med hög feber, huvudvärk och förstoring av de lymfkörtlar som är belägna i anslutning till bettstället – böldpest. Förstoringen kan bli mycket uttalad, och smältning av infektionshärdarna kan ske så att var töms genom huden.
Bakterien når i regel blodbanan med en allmän blodförgiftning (sepsis) som följd. Hudblödningar med vävnadsdöd kan uppträda, vilket är bakgrunden till begreppet "svarta döden". Om inte behandling sätts in i tid är dödligheten vid böldpest över 50 procent.
Om pestbakterierna når lungorna kan man insjukna i lungpest, där förloppet är särskilt snabbt och dödligheten nästan 100 procent utan behandling.
Diagnostik och behandling
Diagnosen bygger på typisk sjukhistoria, typisk sjukdomsbild kompletterad med framodling av bakterien och molekylärbiologisk diagnostik.
Pestbakterien är känslig för flera olika antibiotika. Det är viktigt att behandlingen sätts in tidigt i sjukdomsförloppet för att patienten skall överleva.
Förebyggande åtgärder
Vaccin med viss skyddseffekt finns tillgängligt, men inte i Sverige. Det finns alltid möjlighet till förebyggande antibiotikabehandling, om risken för pest bedöms vara mycket stor.
Åtgärder vid fall och/eller utbrott
Pest klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten.
Pest är en smittspårningspliktig sjukdom. Beroende på sjukdomens allvarliga konsekvenser bör smittskyddsläkaren kontaktas redan om pestmisstanken skulle väckas.
Kommentarer
Epidemiska utbrott finns rapporterade sedan antiken. Sverige drabbades senast av pestutbrott 1710–1713. Pestutbrott bland människor förekommer fortfarande i vissa länder, om än i begränsad omfattning.
I västra USA förekommer årligen pestfall. Under 2000-talet mellan fem och tio fall per år. Smittan finns bland gnagare på landsbygden och sprids oftast via djurens loppor till människa.
Pest är endemiskt på Madagaskar sedan 1980 och bland annat ett större utbrott säsongen 2014-15 med över 335 fall varav 79 dödsfall.
Efter kraftiga monsunregn i en delstat i Indien under sommaren 1994 ökade antalet råttor och loppor. Under en kort period rapporterades 90 fall av böldpest. Därefter inträffade cirka 450 misstänkta fall av lungpest, varav 41 dog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar