torsdag, februari 27, 2020

Coronavirus – SARS-CoV-2 Covid-19

virusselfie

Pestläkare

Smittskyddsmask

Utrustningsbeskrivning


Barn som dör av svält
Krigen i Afrika
Krigen på den arabiska halvön
Trafikolyckor
Drogmissbruk
Coronaviruset

Det är en del av rangordningen för dagens dödlighetsstatistik.

Gissa vilken post som får mest resurser!

onsdag, februari 26, 2020

Trollhättan


Under flera veckor har SVT planerat att hålla premiären av sitt nya debattprogram "Sverige möts: DIrekt" på Kronans bibliotek i Trollhättan. Bara några dagar innan sändning beslutade stadsdirektören Ulrika Strandroth Frid att säga nej till val av plats.

Jiyan Behrozy 


Stadsdirektören erbjöd SVT att sända programmet på N3 på Innovatum i stället. Medverkande i debatten kommer vara politiker på både riksdags- och lokalnivå, lokala aktörer och frilansjournalisten Joakim Lamotte. Beslutet av att byta plats togs med hjälp av polisens lägesbild och riskerna, ett mycket modigt och klokt beslut av stadsdirektören. För här har man behövt väga yttrandefriheten och säkerheten i en vågskål.

Man kan bara förvänta sig mothugg efter ett sådant beslut med tanke på hur samtalsmiljön ser ut på internet, och självklart kan det likväl vara svårt att försvara. För vi vill ju att vem som helst ska kunna vara var som helst i landet utan att riskera sitt liv. Men de samhällsmedborgare som orkar tänka ett varv extra kommer snart inse att stadsdirektörens beslut gör mer för yttrandefriheten och demokratin genom att minimera risken för frilansjournalistens liv genom platsbytet, än vad många kan förstå.

Det är viktigt att ha i åtanke att man här inte har förbjudit Lamotte från att befinna sig på platsen eller från att medverka i en debatt i staden. Tvärtom så vill man ju att han ska kunna göra sitt arbete ostört. På sin Facebook-sida meddelar Joakim Lamotte att han ändå kommer vara på Kronogården och köra en livesändning, en halvtimme innan SVT:s debatt som han är planerad att medverka i. Han tycker att kommunens beslut om att byta plats är ett ytterligare exempel på att samhället backar för de kriminella och låter dem bestämma vem som skall ha makten i samhället.

Jag håller med honom i sak, även om jag anser att man inte ska tumma på yttrandefriheten så blir det lite som att binda ris åt egen rygg när han väljer att vara på Kronogården.

Jag ser hellre en livslevande Lamotte än en Lamotte som har farit illa. Det är inget fel i att journalister har ett säkerhetstänk.

Därför är detta ett drag av honom jag inte riktigt förstår. Han har varit på Kronogården tidigare och vet att hans närvaro i området är provocerande för unga arga killar.

Som journalist undrar jag varför han inte byter arbetsmetod om han vill ha ett journalistiskt resultat av sin närvaro i en sådan miljö och verkligen vill göra samhället nytta.

Att han skapar en sund arbetsrelation till personerna han vill möta och ställa frågor till.


Jag har under nästan hela dagen försökt få tag på polisen utan framgång, förrän senare på eftermiddagen. Det är inte för ingenting polisen har suttit i möte hela dagen för att planera säkerheten. Att kriminella är en stor kostnadsbörda för samhället vet vi redan, och Lamotte tar upp detta många gånger. Men han bör också ha i beaktande att hans närvaro där han anses vara provokativ utan att ge utsatta områden konkreta lösningar på problemen, också innebär stora kostnader för samhället när man behöver sätta in otaliga poliser inför hans närvaro.

Han hade gjort bättre i att inte spä på polariseringen, utan prata med invånarna ett par gånger utan sin mobilkamera. Jag är säker på att hotbilden mot honom hade minimerats avsevärt och man hade gjort samhället en mycket större tjänst. Arbetet han gjorde med hemlöse Rolf från Trelleborg var hederligt och ett spår han bör fortsätta följa istället.

Joakim Lamotte




Trots inställd livesändning på Kronogården – Joakim Lamotte åker dit ändå

UPPDATERAD IDAG 09:50PUBLICERAD IGÅR 14:23

Premiären av SVT:s nya satsning Sverige möts skulle livesändas från Kronogården i Trollhättan – men kommunen bytte plats i sista stund. Nu meddelar opinionsbildaren Joakim Lamotte, en av de inbjudna debattörerna till sändningen, att han kommer att åka dit ändå. Polisen rustar inför händelsen.

Debattprogrammet Sverige möts har premiär under onsdagen och skulle ursprungligen sändas direkt från det utsatta området Kronogården i Trollhättan. Men kommunen ändrade nyligen sitt beslut och flyttade platsen till Kulturskolan i centrala Trollhättan – något som motiverades med att en sändning i Kronogården hade utgjort en risk ur en ”demokrati- och medborgarsynpunkt” och att det skulle stigmatisera Kronogården ytterligare.

”Jag håller alltid mina löften”

En av de inbjudna debattörerna till debatten är journalisten och opinionsbildaren Joakim Lamotte som i december gjorde en uppmärksammad direktsändning från Kronogården, där han utsattes för både fysiska och verbala attacker. När han fick beskedet att debatten blivit flyttad meddelade han via sociala medier att han tänker åka dit ändå.

”Igår skrev jag att jag kommer återvända till Kronogården på onsdag, och jag håller alltid mina löften. Kommunen kanske kan stoppa SVT från att rapportera, men de kommer inte kunna stoppa mig”, skriver han.

Polisen har ökad närvaro

Nu förbereder sig polisen för det uppkomna läget.

– Vi har en polisinsats i samband med detta. Vi kommer att ha en tillsyn och en insats för att trygga det här. Så det här har vi planerat inför i morgon, säger Thomas Fuxborg, presstalesperson vid polisen i region Väst.

Är det mot bakgrund av vad som hände senast Joakim Lamotte var i Kronogården?

– Det är klart. Det skapade oro då, så det har vi med oss naturligtvis.

– Vi hoppas att vi kan säkerställa tryggheten på platsen.

Även Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna, kommer att befinna sig i Kronogården – men tidigare under onsdagen. Polisen har en instats kopplad även till hennes besök där.

Har lovat att komma till SVT:s sändning

Debattprogrammets projektledare, Jorun Collin, uttrycker en förståelse för att Lamotte vill åka till Kronogården.

– Min oro är att han inte kommer att hinna till vår sändning. Schemat ser minst sagt tajt ut, men han har har lovat oss att hinna, säger hon.

Trollhättan stad ser det inte som ett misslyckande att Lamotte väljer att åka till Kronogården ändå, utan menar att man flyttade debatten av flera skäl.

– Jag har inga synpunkter på att han väljer att åka dit, det har han så klart rätt att göra, säger Vivian Konstadius, kommunikationschef vid Trollhättan stad.

Så fortsätter hon:

– Anledningen till flytten var att vi skulle skapa en trygg miljö. Nu har vi nya förutsättningar och nu får vi jobba efter det.

Islamism

Säkerhetspolisens rapport

Lång artikel i GP

Utdrag:




tisdag, februari 25, 2020

Kusinäktenskap


sjukhusläkaren.se

”Det är orimligt att inte informera om riskerna med kusingifte”

”Om jag hade vetat att risken var högre att få ett sjukt barn hade jag inte gift mig med min kusin. Varför sa ingen något?”

24 februari 20200: Camilla Starck

Det var modern till en av mina patienter på BUP som ställde den frågan under min randning som ST-läkare. Hon och dotterns pappa var första gradens kusiner och äktenskapet hade arrangerats av familjen. Deras barn hade en utvecklingsstörning.

Alla vill vi att våra barn ska vara friska. Därför kan man tycka att information om riskerna med kusinäktenskap borde utgöra en självklar folkhälsofrämjande och samhällsnyttig insats.

I nuläget lyser dock sådana rekommendationer med sin frånvaro från myndigheternas sida. Socialstyrelsen skriver i materialet Reproduktiv hälsa ur ett folkhälsoperspektiv: ”Bland förstföderskor över 35 år är det något större risk för fosterdöd, för dålig fostertillväxt och för att barnet föds för tidigt.” Man informerar om risker med äldre mödrar men inte om riskerna med kusinföräldrar.

I en stor studie i Bradford 2013 sökte man svar på varför en oväntat hög andel barn av pakistanskt ursprung dog eller föddes med kongenitala avvikelser. 31 procent av skadorna hos barnen kunde förklaras av att föräldrarna var kusiner. Risken för kongenitala avvikelser var fördubblad om föräldrarna var kusiner (3 procent respektive 6 procent).

I Enhanced genetic services project i Birmingham 2014 såg man att risken för död födsel och barndöd till följd av autosomalt recessiva defekter var 40 gånger förhöjd för mödrar av pakistanskt ursprung jämfört med för mödrar med europeiskt ursprung.

En folkhälso­upplysande strategi kring riskerna med kusingifte skulle bidra till att hindra fort­plantandet av hederskultur i Sverige.

I Pakistan uppskattas cirka 70 procent av äktenskapen ske inom släkten.

Föräldrar som är första gradens kusiner delar cirka 12,5 procent av sina arvsanlag, men i släkter som praktiserat kusinäktenskap i flera generationer och där traditionen sedan länge är samhällsnorm kan den siffran vara högre och därmed också riskerna.

Kusingifte är en del av hederskulturen, där giftermål inom släkten anses gynnsamt för familjens rykte och heder. Att gifta sig inom släkten kan vara förväntat och bestämt sedan födseln. Ibland accepteras det av parterna som underkastat sig familjens normer och ibland gör man motstånd. I värsta fall mördas den som vägrar. Ibland går parterna med på något de egentligen inte vill.

Sedan 2014 är det straffbart med upp till fyra års fängelse att utöva äktenskaps­tvång. Antalet domar är få men antalet anmälningar ökar varje år. 2018 anmäldes 131 fall i Sverige.

Jag menar att en folkhälso­upplysande strategi kring riskerna med kusingifte skulle bidra till att hindra fort­plantandet av hederskultur i Sverige. Den som inte vill gifta sig med sin kusin skulle känna mer stöd från samhällets sida i att säga ”nej”. De som inte hotas med våld kunde själva ta fighten med familjen lättare.

Det är orimligt i ett upplyst samhälle att inte informera om riskerna med kusingifte.

Hederskulturen är ett fenomen där utövare även är offer och det finns ingen uppsida för någon. Alla förtjänar upplysning och att göra välgrundade val när man bildar familj. Annars kan det drabba inte bara barnet utan hela familjen på ett allvarligt sätt. Alla i Sverige förtjänar bättre.

Norska regeringen skriver på sin hemsida: ”It is not against the law for cousins to get married but it is important to note that if the parents are related to each other there is an increased­­ risk of having children who are ill or have congenital deformities and of stillbirths, cot deaths and children with reduced life expectancies.”

Det är orimligt i ett upplyst samhälle att inte informera om riskerna med kusingifte. En väsentlig andel av befolkningen har dessutom ursprung i länder där kusingifte är vanligt. Det är orimligt att vi inte använder oss av den kunskap som finns för att förhindra att barn dör eller blir sjuka och att hederskultur styr människors liv. Jag hoppas att vi framöver ser ändring, för allas väl.

Wiki

A cousin marriage is a marriage where the partners are cousins (i.e. people with common grandparents or people who share other fairly recent ancestors). The practice was common in earlier times, and continues to be common in some societies today, though in some jurisdictions such marriages are prohibited. Worldwide, more than 10% of marriages are between first or second cousins.Cousin marriage is an important topic in anthropology and alliance theory.

In some cultures and communities, cousin marriages are considered ideal and are actively encouraged and expected; in others, they are seen as incestuous and are subject to social stigma and taboo. Cousin marriage was historically practised by indigenous cultures in Australia, North America, South America, and Polynesia. Different religions have ranged from prohibiting up to sixth cousins from marrying (some forms of Hinduism and Catholicism) to freely allowing first cousin marriage (Protestantism, Islam and Judaism).

In some jurisdictions, cousin marriage is legally prohibited, for example in China, Taiwan, North Korea, South Korea, the Philippines and 24 of the 50 United States. The laws of many jurisdictions set out the degree of consanguinity prohibited among sexual relations and marriage parties. Supporters of cousin marriage where it is banned may view the prohibition as discrimination, while opponents may appeal to moral or other arguments.

The number next to each box in the Table of Consanguinity indicates the degree of relationship relative to the given person.
Opinions vary widely as to the merits of the practice. Children of first-cousin marriages have an increased risk of autosomal recessive genetic disorders, and this risk is higher in populations that are already highly ethnically similar.[9] Children of more distantly related cousins have less risk of these disorders, though still higher than the average population. A study indicated that between 1800 and 1965 in Iceland, more children and grandchildren were produced from marriages between third or fourth cousins (people with common great-great- or great-great-great-grandparents) than from other degrees of separation.

Partiet Nyans







Sverigedemokaterna


Jag förstår att Expressens ledare är osignerad för den är ett exempel på den intelligensbrist som är rådande på nyhetsredaktionerna.

De korkade murvlarna lider nog av kombinationsåkomman järnbrist och hjärnbrist.

De naiva nyhetsredaktörerna inbillar sig att de väcker svenska folkets medvetande om ondskan i SD.

I verkligheten skapar de martyrer och väljarna älskar martyrer!

Om SD blir största parti i nästa val är det nyhetsredaktörernas fel helt och hållet!

SD vinner inte på egna meriter; de vinner på grund av journalisternas och väljarnas okunskap!

De korkade skribenterna ser demoner och gör så att väljarna ser änglar!

De kan vara bra med hjärtstartare på redaktionerna men framför allt behövs där hjärnstartare!

Kronogården Trollhättan

SVT:s nya debattprogram tvingas bort
från Kronogården: ”Kan väcka oro”

Premiären av SVT:s nya debattprogram skulle ha sänts från Kronans kulturhus i Trollhättan nu på onsdag kväll – men bara dagar före har kommunen satt stopp.

– Programmet kan väcka oro i Kronogården, säger Ulrika Strandroth Frid, stadsdirektör.

Onsdagens premiär av debattprogrammet Sverige möts: Direkt med temat integration och segregation skulle ha sänts från kulturhuset Kronan i Trollhättan. SVT:s redaktion hade kontaktat Trollhättans stad med önskemål om att vara där, och man enades om att biblioteket kunde vara lämpligt för flera veckor sedan.

Men i torsdags ändrade kommunen plötsligt sitt beslut och föreslog att produktionen flyttades till Kulturskolan N3, i en annan stadsdel.

”Kan få motsatt effekt”

Enligt Jorun Collin, projektledare för programmet, angavs motiveringen att risken med sändningen skulle vara för stor ur demokrati- och medborgarsynpunkt och att det skulle stigmatisera området ytterligare.

– Rent allmänt så kan jag förstå den rädslan, men vi har ett rigoröst säkerhetstänk kring vår sändning. Jag har svårt att se att vår sändning från Kronogården skulle ha stigmatiserat området. Risken är väl snarare förflyttningen därifrån gör det, säger hon.

Kunde inte ha ordinarie verksamheter

Trollhättans stadsdirektör Ulrika Strandroth Frid berättar att hon tog beslutet efter samråd med polis och berörda delar av kommunens verksamhet. Det huvudsakliga skälen enligt henne är att direktsändningen inte kunde separeras från övriga verksamheter i lokalen och att det skulle bli svårt att möta det intresse som sändningen skulle skapa.

– Normalt sett har vi ju lokala medier som bedriver journalistik i verksamheten kontinuerligt utan några som helst problem. Det är ju viktigt att alla myndigheter och verksamheter och boende känner sig trygga och kan bedriva sitt arbete i hela staden. Men just ifrån det här programmets upplägg och inriktning ser vi att det kan väcka oro i Kronogården och därför var det bättre att byta från Kronan till N3.

I programmet ska bland annat Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni, Trollhättans kommunalråd Paul Åkerlund(S) och Joakim Lamotte delta. Även boende i Kronogården är inbjudna.



Uppdatering 2020-02-26

Tre våldsamma upplopp i Kronogården – ingen har ställts till svars

Under tre dagar i december skakades området Kronogården i Trollhättan av våldsamma upplopp. Poliser och allmänhet attackerades och bilar sattes i brand. Över två månader senare har inte en enda person lagförts för upploppen. Bara ett brott har lett till åtal – en man som spottade på en polis.

Det handlar om minst 18 brott begångna i Kronogården i Trollhättan den 8, 9 och 12 december. Flera utredningar har lagts ned, till exempel ett fall av misshandel där en polis fick en flaska i huvudet.

Händelserna rubriceras av polisen som våldsamt upplopp under samtliga tre dagar då oroligheterna pågick. Två förundersökningar om våldsamt upplopp pågår fortfarande, en har lagts ned.

“Ett omfattande material”

– Vi har filmer från polisernas kroppskameror som vi ska gå igenom. Det är ett omfattande material. Men oftast ser vi bara en maskerad person som gör något och sedan springer därifrån, säger förundersökningsledaren Fredrik Brax.

Fredrik Brax, utredningschef på Polisen i Trollhättan. Foto: SVT

Enligt sammanställningen som polisen i Trollhättan tagit fram på SVT:s begäran har endast en utredning hittills lämnats in för åtal. Det rör en man som spottat på en polis och rubriceras som förgripelse mot tjänsteman.

Utredning pågår

En av utredningarna har journalisten och opinionsbildaren Joakim Lamotte som målsägande och sköts därför av Demokrati- och hatbrottsgruppen i Göteborg. Inte heller där har någon gärningsperson lagförts, utredningen är pågående. Exakt hur rubriceringen lyder vill polisen inte uppge.

”Någon misstänkt är ännu inte hörd, varför vi inte kan säga något om ärendet i nuläget, mer än att det är under utredning”, skriver förundersökningsledaren Andrea Hammar i ett mejl till SVT.

Tillbud och skador

Polisen i Trollhättan har under december 2019 även anmält 21 stycken tillbud och skador ”av mycket allvarlig karaktär i Kronogårdsområdet”. I polismyndighetens utredning av attackerna mot den egna personalen beskrivs förhållandena i området så här:

”Sedan några år har det med en viss regelbundenhet förkommit attacker mot poliser och annan blåljuspersonal. Det sker genom stenkastning och skjutande av raketer och så kallade bangers. De som attackerar gör det i större gäng och med huvor och halsdukar för ansiktena blir de ofta svåra att identifiera även om det finns bildmaterial från våra kroppskameror. Attackerna sker oftast i mörker och från olika håll av lättrörliga ungdomar.”

– Om vi tar någon tongivande inom narkotikaförsäljningen så är det som att man beordrar folk att sätta igång. Det används ibland också som avledningsmanövrar, det vet vi från spaning. Man kanske har en narkotikaleverans som ska komma in och då vill man ha polisen upptagen på annat håll, säger Fredrik Brax.

Anmälningarna om tillbud och skador har skickats till Arbetsmiljöverket.

Ikväll klockan 20:00 sänds programmet “Sverige möts: Direkt” från Trollhättan i SVT1 och på SVT Play. I direktsändningen deltar bland andra Nyamko Sabuni (L), Joakim Lamotte och polisen.

måndag, februari 24, 2020

Göteborgs moské


New muslim ◄klicklänk

Göteborgs moské legitimerar åsikten att en hustru inte kan neka sin man sex

Trots att Göteborgs moské, efter avslöjandet om att man länkar till en hemsidan "New muslim guide" där det står att en kvinna inte kan neka till att ha sex med sin man, halvhjärtat har tagit avstånd från innehållet, fortsätter moskén att länka till "New Muslim guide". Råden där är inte bara uttryck för en förkastlig kvinnosyn utan strider även mot lagen, skriver Magnus Ranstorp, terrorexpert Försvarshögskolan.

I fredags avslöjade TV4 Nyheterna att Göteborgs moskés hemsida hade en flik ”Om Islam” som riktade sig till nya muslimer. Denna flik slussar besökare till en väldesignad hemsida skriven på svenska med namnet ”New Muslim Guide” som är en förkortad version av boken ”The New Muslim Guide” författad av Fahd Salem Bahammam och utgiven på 26 olika språk. Enligt hemsidan ”New Muslim Guide” är den framtagen genom konsensus bland flertalet muslimska lärda.

Extremt problematiska

På hemsidan finns ett flertal passager som är extremt problematiska och förkastliga ur ett jämställdhetsperspektiv och i direkt konflikt med våra demokratiska fri- och rättigheter. Exempelvis står det under ”Mannens rättigheter i äktenskapet” att ”en muslimsk kvinna ska vara lyhörd för sin makes sexuella behov och rekommenderas att göra sig fin för honom. Om hon avvisar hans legitima sexuella närmanden begår hon en synd såvida det inte finns något giltigt skäl, såsom att menstruera…eller vara sjuk.” Vidare stod det ”en av den äkta mannens rättigheter är att hon inte får lämna hemmet utan hans tillåtelse, oavsett om det rör sig om ett personligt eller allmänt ärende.”

Jag har svårt att tro att Göteborgs moské inte var medveten om detta innan TV4 Nyheternas avslöjande. Samma imam finns kvar som 2012 ertappades i en dold inspelning i SVT:s Uppdrag Granskning med att säga: ”en kvinna kan inte neka sin man sex utom när hon är sjuk.” Dessa formuleringar som upptäcktes på New Muslim Guide strider inte bara mot svenska värderingar och ger uttryck för en förkastlig kvinnosyn. Formuleringarna strider också mot svensk lagstiftning.

När nu moskéns presstalesperson får frågan varför man länkar till denna guide efter TV4 Nyheternas avslöjande verkar han göra en pudel direkt och säger de kommer att korrigerar detta.

Legitimerar hemsidans budskap

När väl korrigeringen kommer i form av en skrivelse på fliken ”Om Islam” väcks ännu fler frågor och länken till New Muslim Guide finns kvar. Om man tvingas ha en skrivelse där man uttryckligen måste ”ta avstånd från olagligt eller omoraliskt innehåll eller olagligt beteende på externa webbplatser” – varför länkar Göteborgs moské överhuvudtaget till webbplatsen? Genom att fortsatt länka till hemsidan legitimerar Göteborgs moské hemsidans budskap i sin helhet. Antingen står man för innehållet eller tar man bort länken. Hur ska moskén egentligen ha det?

Samma imam finns kvar som 2012 ertappades i en dold inspelning i SVT:s Uppdrag Granskning med att säga: ”en kvinna kan inte neka sin man sex utom när hon är sjuk.”

Det är inte första gången problematisk kvinnosyn upptäcks i vissa svenska moskéer av grävande journalister. Denna typ av granskning bör göras oftare, djupare och bredare. Fallet med Göteborgs moské illustrerar att värdegrundsarbetet måste intensifieras när det gäller kvinnans jämställda rättigheter – inte mannens rättigheter.

Den omtalade moskén är den största i Göteborg. Det innebär att en moské med stor legitimitet i samhället länkar till en hemsida med ytterst kontroversiella åsikter. Det är mycket allvarligt.

Detta fall sätter också fingret på om och hur utländsk finansiering av moskéer innebär en potentiell överföring av en kvinnosyn från Saudiarabien och andra Gulfstater till Sverige som är oförenlig med våra grundläggande värderingar. Dessa Gulfstater utövar ofta direkt påverkan på moskéer genom finansiella bidrag till insynsskyddade stiftelser som i sin tur bestämmer religiös inriktning av trossamfund. Ändå har vi inte en övergripande bild på hur detta påverkar samhällsutveckling eller integration.

Gemensamma arrangemang

Även om inte Göteborgs moské verkar få statlig finansiering huserar man på samma adress som andra föreningar och församlingar som får stöd från SST (Myndigheten för Stöd till Trossamfund) vilka man ofta gör gemensamma arrangemang med, som exempelvis Islamiska Förbundet och Göteborgs Unga Muslimer.

Vi får aldrig tumma en millimeter på våra grundläggande värderingar om jämställdhet, kvinnans rättigheter och vårt arbete mot hedersförtryck och andra försök till inskränkningar i demokratiska samt individuella fri- och rättigheter. Det gäller att vara övertydlig. Det bör även Göteborgs moské inse.

Magnus Ranstorp, statsvetare som leder extremismforskning på Försvarshögskolan

Fastlagen



Shrove Day – Pancake Day

Shrove Tuesday (also known in Commonwealth countries and Ireland as Pancake Tuesday or Pancake Day) is the day in February or March immediately preceding Ash Wednesday (the first day of Lent), which is celebrated in some countries by consuming pancakes. In others, especially those where it is called Mardi Gras or some translation thereof, this is a carnival day, and also the last day of "fat eating" or "gorging" before the fasting period of Lent.

This moveable feast is determined by Easter. The expression "Shrove Tuesday" comes from the word shrive, meaning "absolve".[1] Shrove Tuesday is observed by many Christians, including Anglicans, Lutherans, Methodists and Roman Catholics, who "make a special point of self-examination, of considering what wrongs they need to repent, and what amendments of life or areas of spiritual growth they especially need to ask God's help in dealing with."

As this is the last day of the liturgical season historically known as Shrovetide, before the penitential season of Lent, related popular practices, such as indulging in food that one gives up for the upcoming forty days, are associated with Shrove Tuesday celebrations. The term Mardi Gras is French for "Fat Tuesday", referring to the practice of the last night of eating richer, fatty foods before the ritual fasting of the Lenten season, which begins on Ash Wednesday.

Kompetensregnet


"Kompetensregnet" ligger nog högt på listan över korkade uttryck.

Regnet kom men kompetensen uteblev.

Situationen 2015 var att mer än 150000 människor från Mellanöstern och Nordafrika sökte sig till Sverige för att få en säkrare och bättre tillvaro.

De kom inte hit för att förstärka arbetsmarknadskompetensen!

De kom hit för att de visste att vi skulle ta hand om dem!

Nu – år 2020 får kommunerna ta hand om resultatet av regeringarnas inkompetens!

Migranterna passiviserades av välfärdstomtar som inte begrep att det handlade om människor med energi och initiativkraft!

Resan hit visade att migranterna hade kompetens för överlevnad.

Politiskt korrekta stolpskott bland politikerna och nyhetsredaktörerna skapade en falsk bild av något som handlade om medmänsklighet!

"Tusentals välutbildade flyr till Sverige" skrev Sveriges Television 3/6 2015

"Aldrig tidigare har så många välutbildade flytt till Sverige, enligt en granskning som SVT Nyheter gjort. In i landet strömmar färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer. Antalet godkända civilingenjörer från utlandet har mer än fördubblats på bara ett år.

I Sverige sker just nu en massiv import – av kunskap. Av de flyktingar som kommer till Sverige har många med sig universitets- och högskoleutbildningar. En utländsk examen måste godkännas av universitets- och högskolerådet, UHR. Och myndigheten har aldrig haft fler ansökningar än nu.

– Vi har haft konstanta ökningar under en lång period och vi ser i år att det fortsätter öka, säger Lars Petersson, avdelningschef på UHR.

Efterfrågade ingenjörer

Myndigheten har fått ta in mer personal för att hinna med. Ansökningarna hos UHR har ökat med 55 procent de senaste fem åren. Han berättar att de som söker ofta är civil- eller högskoleingenjörer. Just den gruppen har mer än fördubblats på bara ett år. År 2013 godkände UHR 401 ansökningar från utländska civil- och högskoleingenjörer. Förra året, 2014, godkändes 920 ansökningar.

– Det här är ju en bristvara som förs rakt in i den svenska arbetsmarknaden, säger Lars Petersson.

Tilltagande kompetensregn

Den andra myndigheten som hanterar utländska examina ser samma utveckling. Hos Socialstyrelsen, som har hand om legitimationsyrken som läkare och tandläkare har ansökningarna också ökat kraftigt. Bara mellan 2013 och 2014 ökade ansökningarna där med 36 procent. Socialstyrelsen fick nyligen mer pengar av regeringen för att snabbare kunna ta hand om utländska examina. På UHR ser man inga tecken på avmattning i det kompetensregn som just nu faller över Sverige.

– Vi är fortfarande inne i ett läge där det ökar, säger Lars Petersson.

Food Chain – Näringskedjan



The food chain describes who eats whom in the wild. Every living thing—from one-celled algae to giant blue whales—needs food to survive. Each food chain is a possible pathway that energy and nutrients can follow through the ecosystem.

For example, grass produces its own food from sunlight. A rabbit eats the grass. A fox eats the rabbit. When the fox dies, bacteria break down its body, returning it to the soil where it provides nutrients for plants like grass.

Of course, many different animals eat grass, and rabbits can eat other plants besides grass. Foxes, in turn, can eat many types of animals and plants. Each of these living things can be a part of multiple food chains. All of the interconnected and overlapping food chains in an ecosystem make up a food web.

Trophic Levels

Organisms in food chains are grouped into categories called trophic levels. Roughly speaking, these levels are divided into producers (first trophic level), consumers (second, third, and fourth trophic levels), and decomposers.

Producers, also known as autotrophs, make their own food. They make up the first level of every food chain. Autotrophs are usually plants or one-celled organisms. Nearly all autotrophs use a process called photosynthesis to create “food” (a nutrient called glucose) from sunlight, carbon dioxide, and water.

Plants are the most familiar type of autotroph, but there are many other kinds. Algae, whose larger forms are known as seaweed, are autotrophic. Phytoplankton, tiny organisms that live in the ocean, are also autotrophs. Some types of bacteria are autotrophs. For example, bacteria living in active volcanoes use sulfur compounds to produce their own food. This process is called chemosynthesis.

The second trophic level consists of organisms that eat the producers. These are called primary consumers, or herbivores. Deer, turtles, and many types of birds are herbivores. Secondary consumers eat the herbivores. Tertiary consumers eat the secondary consumers. There may be more levels of consumers before a chain finally reaches its top predator. Top predators, also called apex predators, eat other consumers.

Consumers can be carnivores (animals that eat other animals) or omnivores (animals that eat both plants and animals). Omnivores, like people, consume many types of foods. People eat plants, such as vegetables and fruits. We also eat animals and animal products, such as meat, milk, and eggs. We eat fungi, such as mushrooms. We also eat algae, in edible seaweeds like nori (used to wrap sushi rolls) and sea lettuce (used in salads).

Detritivores and decomposers are the final part of food chains. Detritivores are organisms that eat nonliving plant and animal remains. For example, scavengers such as vultures eat dead animals. Dung beetles eat animal feces.

Decomposers like fungi and bacteria complete the food chain. They turn organic wastes, such as decaying plants, into inorganic materials, such as nutrient-rich soil. Decomposers complete the cycle of life, returning nutrients to the soil or oceans for use by autotrophs. This starts a whole new food chain.

Food Chains

Different habitats and ecosystems provide many possible food chains that make up a food web.

In one marine food chain, single-celled organisms called phytoplankton provide food for tiny shrimp called krill. Krill provide the main food source for the blue whale, an animal on the third trophic level.

In a grassland ecosystem, a grasshopper might eat grass, a producer. The grasshopper might get eaten by a rat, which in turn is consumed by a snake. Finally, a hawk—an apex predator—swoops down and snatches up the snake.

In a pond, the autotroph might be algae. A mosquito larva eats the algae, and then perhaps a dragonfly larva eats the young mosquito. The dragonfly larva becomes food for a fish, which provides a tasty meal for a raccoon.

food chain

Carnivorous . . . Plants?

Most plants on Earth take energy from the sun and nutrients from the soil. A few plants, however, get their nutrients from animals. These carnivorous plants include pitcher plants, Venus flytraps, and bladderworts. These plants attract and trap preyusually insectsand then break them down with digestive enzymes.

Links in the Chain

Organisms consume nutrients from a variety of different sources in the food chain.

Xylophages eat wood. Termites and bark beetles are xylophages.

Coprophages eat animal feces. Dung beetles and flies are coprophages.

Geophages eat earth, such as clay or soil. Parrots and cockatoos are geophages.

Palynivores eat pollen. Honeybees and some butterflies are palynivores.

Lepidophages are fish that eat the scales (but not the body) of other fish. Some piranha and some catfish are lepidophages.

Mucophages eat mucus. Usually, these tiny organisms live in the gills of fish.

söndag, februari 23, 2020

Knutby 10:1 – Återblick – Farid Lamrani


Polisinformatör bakom Sara-vapnet mystiskt dödförklarad

Den 4 september 2007 avslöjade Världen idag att Sara-vapnet troligen var ett vapen som polisen beslagtagit, men som kommit ut på illegala marknaden igen. Artikeln följdes upp av nyheten att Farid Lamrani, som hjälpte Sara att få tag på vapnet, var polisinformatör.

Dagen efter Världen idags avslöjande fick den svenska folkbokföringen helt plötsligt en dödsattest som gällde Farid Lamrani.I början av september förra året avslöjade Världen idag att Farid Lamrani, en av de personer som hjälpte Sara Svensson med vapen och skjutövningar inför Knutby-dåden, var polisinformatör och hade förgreningar till en av de vapenhärvor som blev kända i början av 2000-talet. Världen idag kunde samtidigt berätta att Sara-vapnet tidigare hade varit beslagtaget av polisen.

I samband med artiklarna lämnade helt plötsligt Islamiska begravningsbyrån i Haninge in en dödsattest för Farid Lamrani till den svenska folkbokföringen, trots att han enligt polisen skulle befinna sig i Marocko.

Dödsattesten kom in till den svenska folkbokföringen den 5 september, dagen efter Världen idags avslöjande, och uppgav att Farid Lamrani dog på hjärtkliniken på Karolinska sjukhuset i Stockholm, klockan 19.05 den 3 september.

Trots att Sara tillbringade de sista dagarna innan mordet med att öva pistolskytte tillsammans med Farid och hans vänner, och trots att Sara nämnde Farids namn redan i det första polisförhöret samma dag som mordet i Knutby, har polisen inte brytt sig om att förhöra Farid Lamrani.

Inte ens det faktum att Sara upplevde sig hotad av de personer som hjälpte henne med vapenträning och att få fram ett skjutvapen, ledde till några ytterligare efterforskningar från polisens sida. Polisen valde dessutom att inte gå vidare med en undersökning av vapnets bakgrund.

Polisutredningen konstaterar helt kort att Farid Lamrani greps i Marocko och inte går att förhöra.

- Nu sitter han där han sitter. Vi lägger ned utredningen i avvaktan på att han eventuellt återvänder, sade kriminalinspektör Kenneth Ågren.


Brev från Lamrani till Sara Svensson. Sannolikt fejkat med polishjälp tack vare angivarverksamhet och skydd.

Tanger, Marocko. Hej Sara. Jag mår bra och hoppas att du gör det också. Det är tungt och tufft att vara i fängelse här i Marocko. Det är varmt just nu. Tiden går sakta och som du vet älskar jag Sverige, friheten, mina barn och mina vänner. Sara, hade du avslöjat dina planer för mig då kunde jag, med Guds hjälp, ha stoppat tragedin. Jag dömer inte dig. Men jag hoppas att svenska samhället tar hänsyn till dig och dina positiva sidor. Det kommer att bära frukt i framtiden. Vad jag vet är du en sympatisk kvinna, varm och attraktiv. Du kommer att bli en bra människa i framtiden. Jag hoppas att samhället förstår det också. Jag hoppas att Gud förlåter dig. Var stark, stå på dig och sköt om dig. Din vän för alltid, även när det är svårt. Jag är inte besviken på dig. Jag förstår att du hade det svårt. Varma hälsningar och kram. Farid Lamrani

Om Lamrani och polisen:


Mer än 15 år efter Knutbydåden, hemlighåller polisen uppgifter om Farid Lamrani, som var Sara Svenssons vapenkurir, vapeninstruktör och bostadsvärd veckorna innan mordet. Detta trots att Sara Svensson upplevde sig hotad av kretsen kring Farid Lamrani och uppmanades av dem att ljuga för polisen om mordvapnets ursprung.
Polisen_skyddar_Sara_Svenssons_vapenkurir
Inblick begärde för två veckor sedan ut det svar som marockanska myndigheter skickade den 22 mars 2005 till Rikskriminalpolisen rörande Farid Lamrani, den person som enligt förundersökningen – tillsammans med en blond svensk som Expressen beskriver – hade vapenlektioner med Sara Svensson och inför Knutbydåden lärde henne att skjuta i en skogsdunge nära Bandhagen i december 2003.

Det var Farid Lamrani och denne blonde svenske man som försåg Sara Svensson med vapen, vapenträning och logi. De uppmanade henne även att ljuga för polisen om vapnets ursprung och deras egen roll som vapenkurirer och vapeninstruktörer.
Sara Svensson beskrev i polisförhören och i rättegången hur hon var rädd för dem som hjälpte henne med vapenleverans och vapenträning. Om det avslöjades vilka som ordnade vapnet åt henne, så skulle hon eller hennes pappa råka illa ut, sade Sara Svensson, som nätterna innan Knutbydåden sov hemma hos sin vapeninstruktör Farid Lamrani.

Hemligstämplat
I fredags förra veckan fick Inblick beskedet från Lena Lindroth på Rikskriminalpolisens rättsavdelning att Marockos svar angående Farid Lamrani är hemligstämplat.
– Jag gör bedömningen att handlingen inte kan lämnas ut till dig eftersom det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att någon närstående till den enskilde lider skada eller men. Detta med stöd av 35 kap 1 § i Offentlighets- och sekretesslagen, meddelade Lena Lindroth med anledning av Inblicks begäran.
Inblick har nu överklagat Rikskriminalpolisens beslut till kammarrätten.
Det var i ett polisförhör som hölls av Uppsalapolisen Tommy Ahlm den 11 mars 2004 som Farid Lamranis fru påstod att maken befann sig i fängelse i Marocko.
Knappt en vecka senare vidarebefordrade Rikskriminalpolisen en fråga om Farid Lamrani till marockanska myndigheter på begäran av Polismyndigheten i Uppsala län.
Svaret kom först ett år senare, den 22 mars 2005, till Rikskriminalpolisen som skickade vidare svaret till polisen i Uppsala den 23 mars 2005.

Nedlagt
Då hade redan utredningen mot Farid Lamrani lagts ned, med hänvisning till att han enligt polisen befann sig i fängelse i Tunisien, enligt artiklar i UNT och Dagen i december 2004.
Dessförinnan, i september 2004, publicerade Expressen en intervju med Lamrani där han istället påstods befinna sig i fängelse i Marocko.
I septemter 2007 fick den svenska folkbokföringen en dödsattest gällande Farid Lamrani som uppgav att han i själva verket hade befunnit sig i Sverige.
Det faktum att den som enligt domen höll i mordvapnet, Sara Svensson, i förundersökningen uttryckte stor rädsla för att avslöja vilka som ordnade mordvapnet åt henne och och upplevde sig hotad av de personer som hjälpte henne med vapenträning och vapenleverans, ledde inte till några efterforskningar från polisens sida.

Tillsagd att ljuga
Den 31 januari 2004, tre veckor efter mordet, berättade Sara Svensson att hon tidigare hade uppgett felaktig ursprungsort för vapnet då hon blivit tillsagd ”av de här personerna att göra det”.
Hon beskrev samtidigt hur hon var rädd för att om det avslöjas vilka som ordnade vapnet åt henne, så skulle hon eller hennes pappa råka illa ut. ”Därför valde jag att säga en annan ort… Jag tror att jag är rädd för att de ska leta rätt på uppgifter om mig”, uppgav Sara Svensson, som också berättade att personerna som hon var rädd för, hjälpte henne att provskjuta vapnet.
Polisen valde att inte gå vidare med en undersökning av vapnets bakgrund, trots att Sara själv inte hade några egna kontakter med kriminella kretsar.
Frågor om vapnet undveks konsekvent i förhören.
Inga mobiltelefonsamtal återskapades från Farid Lamranis mobiltelefon.
Polisen valde att inte utreda vapnets bakgrund vidare och vapnet förstördes istället av SKL, på uppdrag av polisen.

Släpptes av polisen
Sara Svensson var den första som fastnade i polisens vägspärr på mordnatten. Ändå tilläts hon åka vidare med mordvapnet i bilen, utan åtgärder. Poliserna talade med henne, utan att ta personuppgifter, registreringsnummer eller undersöka bilen. Patrullen vidarebefordrade heller inget av detta till sina överordnade, konstaterade polisens interna utvärdering av Knutbyutredningen.
Sara Svensson uppgav dessutom i förhör och under rekonstruktionen att hon stod omkring en meter från kroppen och sköt mot huvudet. Den tekniska utredningen ger en helt annan bild. Skotten i huvudet bedömdes av SKL vara så kallade påsittande skott, det vill säga att revolvern var tryckt mot kroppen.
Den tekniska utredningen vid SKL lämnar flera frågor öppna om huruvida Sara Svensson höll i mordvapnet när skotten avlossades. På tre punkter markerar SKL att ”frågan måste lämnas öppen” om hon varit i direkt förbindelse med vapnet och sängen där mordoffret låg.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

Kom Saravapnet från 
polisens vapenförråd?
Kan polisens ointresse bero på att mordvapnet hade kopplingar till polisens vapenförråd i Stockholm? Och för att den misstänkte mordanstiftaren Farid Lamrani visade sig vara polisens egen informatör?

Det sätt som vapnets serienummer slipats bort tyder nämligen på att det med största sannolikhet kommer från vapenbeslaget i Grimslövshärvan och därmed hade varit i polisens förvaltning.
I Grimslövshärvan utplånades vapnens serienummer precis på det unika sätt som hade gjorts på Saravapnet.
Justitiekansler Göran Lambertz (JK) beslutade i juli 2008 – drygt fyra år efter Knutbydåden – att kritisera Stockholmspolisens vapenhantering.
Polismyndigheten i Stockholms län uppmanades av JK bland annat att svara på om det fanns anledning att befara att myndighetens vapen, eller vapen som har köpts från kriminella eller omhändertagits av myndigheten, används i brottsliga sammanhang eller av någon privatperson som fungerar som informatör eller infiltratör hos myndigheten.

Kriminella kom över vapen
– Min övertygelse är att det har lämnats vapen till kriminella, att man inte har varit så noga med det, utan har menat att det har tjänat sitt syfte att ibland låta kriminella komma över vapen som polisen tidigare omhändertagit. Det är absolut min bild att det var så det gick till, sade Göran Lambertz i en kommentar i samband med beslutet.
– Det allvarligaste var att det fanns möjlighet att vapnen hamnade i kriminella kretsar genom att de inte var ordentligt förvarade och registrerade, men också genom att informatörer eller infiltratörer kunde visa upp dem för sina kontakter, fortsatte Göran Lambertz.
När exempelvis polischef Olle Liljegren greps hade han många vapen som inte gick att härleda som antagligen kom från polisens vapenförråd i Stockholm.
Liljegren dömdes i oktober 2004 av Eskilstuna tingsrätt till fyra års fängelse för bland annat grovt vapenbrott men friades i hovrätten. I Högsta domstolen dömdes han återigen för vapenbrott.
​RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

New Muslim Guide

Hemsida

TV4 om hemsidan


Texten återgiven i sin helhet

Äktenskap i islam

Äktenskapet är en av de starkaste relationer som islam har framhävt. .

Äktenskap är en av de starkaste relationerna som islam framhåller, uppmanar till och betraktar som något som profeterna omsatte i praktiken. (se sida 202)

Islam tillskriver stor betydelse till äktenskapliga regler, etikett och makars rättigheter, allt i syfte att säkra äktenskapets stabilitet och beständighet och bygga upp en framgångsrik familj i vilken barn växer upp till psykologisk stabilitet, gudfruktighet och moralisk integritet, och förevisar högsta klass i olika aspekter av tillvaron.

Reglerna inbegriper följande:

Islam har fastställt flera villkor för att det äktenskapliga kontraktet ska vara giltigt. De är:

De villkor som islam föreskriver för hustrun

Hon måste vara muslim, judinna eller kristen. Islam uppmuntrar dock muslimska män att välja gudfruktiga muslimska kvinnor för detta ändamål, ty en praktiserande muslim blir en god mor som ger sina barn bästa möjliga uppfostran och hjälper sin make att hålla fast vid islams lärosatser. Profeten b sa: ”Äkta en gudfruktig muslimsk kvinna och bli framgångsrik.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 4802; Ṣaḥīḥ Muslim: 1466)

Hon ska vara en ärbar kvinna, ty det är förbjudet att gifta sig med någon som är känd för liderlighet och omoral. I Koranen sägs: …[Ni får ta till hustrur] ärbara kvinnor bland de troende och ärbara kvinnor bland dem som före er fick del av uppenbarelsen… (Sura al-Mā’idah, 5:5)

Hon får inte vara en av de kvinnor som han inte någon gång i livet är tillåten att gifta sig med, dvs. maḥram, (sesida 205) och han får heller inte vara gift med två systrar eller en kvinna och hennes faster på samma gång.

De villkor som islam föreskriver för den äkta mannen

Den äkta mannen måste vara muslim, och en muslimsk kvinna är förbjuden att gifta sig med en ickemuslimsk man oavsett hans religion eller om han tillhör Bokens folk (dvs. om han är jude eller kristen). Islam framhåller att en man ska accepteras som äkta man om han uppfyller följande två villkor:

Följer religionen

Har en god karaktär

Profeten b sa: ”Om en man vars religion och karaktär du är nöjd med ber om din dotters hand i äktenskap ska du tillmötesgå hans önskan.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 1084; Sunan ibn Mājah: 1967)

Makars rättigheter och skyldigheter

Gud l har gett make och maka vissa rättigheter, gjort det till en skyldighet för dem att fullgöra sina åligganden och uppmanar dem att delta i allt som främjar det äktenskapliga samlivet och bevarar det. De är båda ansvariga för familjens väl och ve och ingen av dem bör kräva att den andre gör något som ligger bortom deras förmåga.I Koranen sägs: …Hustrun har, som sig bör, rättigheter [mot mannen] motsvarande [dem han har] mot henne… (Sura al-Baqarah, 2:228) Tolerans och vänlighet krävs för att bygga upp ett framgångsrikt liv och en stark familj.

Hustruns rättigheter

Försörjning och uppehälle

Hustrun har obestridliga rättigheter till mat, dryck, kläder, allmän omsorg och ett lämpligt hem, även om hon själv har stora tillgångar.

Hur beräknas hur mycket som ingår i försörjning? Maken bör ge till sin hustru i samstämmighet med sina tillgångar utan att gå till överdrift åt något håll. I Koranen sägs: Den förmögne skall sörja [för det som nu har sagts] med sin rikedom, och den som lever under knappa förhållanden skall avstå [vad han kan] av det som Gud har gett honom för hans försörjning. Gud fordrar inte av någon mer än vad Han har låtit honom förfoga över. Efter svårigheterna skall Gud skänka er lättnad. (Sura aṭ-Ṭalāq, 65:7)

Han måste ge henne med vänlighet utan att någonsin antyda att han gör henne tjänster eller på något sätt förödmjuka henne. Att försörja henne är inte en tjänst han gör henne utan en skyldighet som han har att i vänlighet fullgöra mot sin hustru. Koranen är tydlig i sin uppmaning till honom.

En muslim som fullgör sin skyldighet att försörja sin hustru och sina barn kommer att belönas rikligt av Gud. Profeten b sa: ”När en man ger åt sin familj i förhoppning om Guds belöning för det, räknas det som en välgörenhetshandling.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 4776; Ṣaḥīḥ Muslim: 1401) Han sa också: ”Allt du ger för Guds skull kommer att belönas, även om det så bara är en liten bit mat som du stoppar i din hustrus mun.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 56; Ṣaḥīḥ Muslim: 1628) De som trots att de har möjlighet vägrar eller underlåter att ge till sina familjer begår en svår synd. Profeten b sa: ”Den man som förbiser den som står under hans omsorg begår sannerligen en synd.” (Sunan Abu Dāwūd: 1692)

Att leva med henne i vänlighet

Innebörden är att i ord och handling förevisa god karaktär, vänlighet och mildhet, och ha överseende med enstaka felsteg och försummelser. I Koranen sägs: Och lev med era hustrur i vänskap och samförstånd; om ni fattar motvilja mot dem är det möjligt att ni vänder er ifrån det som Gud skulle ha gjort [till en källa] till rik välsignelse [för er]. (Sura an-Nisā’, 4:19)

”De troende med fulländad tro är de som har finast karaktär, och de främsta bland er är de som behandlar sina hustrur bäst.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 2612; Musnad Aḥmad: 24677)

”De främsta bland er är de som är vänligast mot sina hustrur, och jag är den vänligaste bland er mot mina hustrur.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 3895)

En av Profetens följeslagare frågade vid ett tillfälle: ”Sändebud från Gud, vilka rättigheter har hustrun mot sin man?” Han sa: ”Att föda henne när du föder dig själv och ge henne kläder när du ger dig själv kläder; slå henne inte i ansiktet, skymfa henne inte och dra dig inte undan från henne utom i hemmet.” (Sunan Abu Dāwūd: 2142)

Tålamod och tolerans

En man måste ge utrymme åt kvinnans natur som uppenbarligen skiljer sig från en mans. Han måste också kunna se tillvaron ur alla synvinklar och vara medveten om sin hustrus goda och mindre goda sidor, ty ingen är utan brister. Båda parter i äktenskapet måste förevisa tålamod och uppmärksamma de positiva sidorna i varandras personligheter. I Koranen sägs: Troende! Det är en plikt för er att fasta. (Sura al-Baqarah, 2:237) Profeten b sa också: ”En troende ska inte hysa agg mot en troende kvinna; om han ogillar något av hennes drag är han säkert nöjd med något annat.” (Ṣaḥīḥ Muslim: 1469)

Profetenb uppmanar män att behandla kvinnor med vänlighet, uppmärksammar dem på att kvinnors emotionella och psykologiska natur är olik mäns, och att sådana skillnader mellan män och kvinnor i själva verket är komplementära och inte på något sätt får ge upphov till osämja och eventuell skilsmässa. Profeten b sa: ”Behandla kvinnor väl och med vänlighet, ty en kvinna är skapad ur revbenet och kan således inte rätas ut som du vill. Vill du ha glädje av henne får du ha glädje av henne med hennes böjning. Om du försöker räta ut henne kommer du att knäcka henne, och att knäcka henne är att skilja sig från henne.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 3153; Ṣaḥīḥ Muslim: 1468)

Att tillbringa natten med sin hustru

Den äkta mannen rekommenderas att tillbringa natten med sin hustru och är ålagd att göra det åtminstone var fjärde natt. I händelse av polygami måste han fördela nätterna rättvist mellan sina hustrur.

Att försvara henne när hon representerar makens heder

När en man äktar en kvinna blir hon hans ”heder” som han envist måste försvara med livet som insats. Profeten b sa: ”Den som dödas i försvar av sin hustru är martyr.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 1421; Sunan Abu Dāwūd: 4772)

Att inte röja vad som sker i sovrummet

Den äkta mannen ska inte tala med andra om sin hustrus egenheter eller röja sådant som sker i sovrummet. Profeten b sa: ”Den i Guds ögon värste personen på Domedagen är den som har intimt umgänge med sin hustru och sedan berättar om det för andra.” (Ṣaḥīḥ Muslim: 1437)

Att inte agera aggressivt eller hotfullt mot henne

I syfte att lösa äktenskapliga problem har islam fastställt ett antal regler:

Problem kan lösas med hjälp av konstruktiv dialog och visdom i att rätta till misstag.

I fall av upproriskhet, illojalitet och dåligt upp-förande kan den äkta mannen sluta tala med henne, dock inte under längre tid än tre dagar. Om detta inte får effekt kan han temporärt låta bli att dela säng med henne eller avstå från den vanliga sexuella närheten, dock utan att lämna hemmet.

Aisha berättade: ”Guds sändebud slog aldrig någonsin något med handen, utom när han kämpade på Guds väg. Han slog aldrig en tjänare eller en kvinna.” (Ṣaḥīḥ Muslim: 2328)

Att undervisa och råda henne

Den äkta mannen ska ålägga sina familjemedlemmar att göra rätt och förbjuda dem att agera olämpligt. Han bör arbeta hårt för att hjälpa dem att följa den stig som leder till paradiset och undvika de stigar som leder till helveteselden. Han kan undervisa dem i föreskrifter och med sitt exempel genom att följa Guds påbud och undvika sådant som Han har förbjudit. Hustrun måste i sin tur råda sin make, vägleda honom till den raka vägen och med honom diskutera hur de ska ge sina barn bästa möjliga uppfostran. I Koranen sägs: Troende! För er egen skull och för deras som står er nära bör ni frukta den Eld som har människor och stenar till bränsle… (Sura at-Taḥrīm, 66:6) Profeten b sa i detta sammanhang också: ”Var och en av er är en förmyndare och ansvarar för dem som ni har omsorgsansvar för.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 2416; Ṣaḥīḥ Muslim: 1829)

Att respektera de villkor som hustrun stipulerat

Om hustrun då äktenskapskontraktet ingicks lade till ett särskilt villkor, till exempel om någonting i boendet eller om någon särskild omkostnad, och den äkta mannen gick med på det villkoret måste han uppfylla det, ty ett äktenskapskontrakt är en av de mest betydelsefulla överenskommelserna och skyldigheterna. Profeten b sa: ”Av alla de villkor du måste uppfylla är det villkoret som gör det tillåtet för dig att ha en sexuell relation [dvs. äktenskapskontraktet] som är viktigast att uppfylla.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 4856; Ṣaḥīḥ Muslim: 1418)

Den äkta mannens rättigheter

Lydnad i vänlighet

På grund av de kännetecken som Gud l har skänkt människorna och de pengar som män spenderar på kvinnors uppehälle, har Han gett männen ansvar för kvinnorna och deras uppehälle, vägledning och allmänna omsorg. I Koranen sägs: Männen skall ha ansvar för och omsorg om kvinnorna med [den styrka och] de andra företräden som Gud har gett dem, och i egenskap av [kvinnornas] försörjare. (Sura an-Nisā’, 4:34)

Lyhördhet för hans sexuella behov

En muslimsk kvinna ska vara lyhörd för sin makes sexuella behov och rekommenderas att göra sig fin för honom. Om hon avvisar hans legitima sexuella närmanden begår hon en synd såvida det inte finns något giltigt skäl, såsom att menstruera, ta igen en obligatorisk fasta som hon är skyldig sedan tidigare, eller vara sjuk.

Profeten b sa: ”En hustru som av sin make blir ombedd att komma till sängen och hon vägrar och han sedan tillbringar natten i vredesmod mot henne, kommer änglarna att förbanna fram till morgonen.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 3065; Ṣaḥīḥ Muslim: 1436)

Att inte tillåta att någon som han ogillar vistas i hans hem

Detta är hans rätt som hon måste respektera.

Profeten b sa: ”Det är inte tillåtet för en kvinna att göra en frivillig fasta utan makens tillstånd, och det är inte heller tillåtet för henne att låta någon komma in i hans hem utan hans tillåtelse. (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 4899)

Att inte lämna hemmet utan hans tillåtelse

En av den äkta mannens rättigheter är att hon inte får lämna hemmet utan hans tillåtelse, oavsett om det rör sig om ett personligt eller allmänt ärende.

Service

En kvinna rekommenderas att med vänlighet ge sin make service genom att laga mat åt honom och ta hand om andra hushållssysslor.

lördag, februari 22, 2020

Invandring - migration - integration


Invandringen har ändrat svensk politik i grunden – Tommy Möller - 
Professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet

Det som kan leda till en ytterligare fördjupning av polariseringen är den kulturkonflikt som blottläggs i mångkulturens kölvatten, skriver Tommy Möller.

Sverige har genomgått betydande förändringar till följd av den omfattande invandringen och dessa demografiska förändringar kommer att genomsyra svensk politik under överskådlig tid, skriver Tommy Möller, professor i statsvetenskap.

När vi lämnar 2010-talet kan vi blicka tillbaka på ett omvälvande decennium. Den stabilitet som länge kännetecknat det svenska politiska systemet, och som ännu gjorde det vid förra decennieskiftet, tycks åtminstone just nu vara förpassat till det historiska muséet. Och den samförståndsinriktade politiska kulturen, som varit ett annat definierande drag för Sverige under lång tid, förefaller vara under upplösning.

Det gångna decenniets dramatiska politiska utveckling inleddes med Sverigedemokraternas inträde i riksdagen 2010. Partiet blev omedelbart ett pariaparti. Övriga partier övervägde rentav att minska antalet platser i riksdagens utskott för att utestänga nykomlingen. Genom ett samarbete inom de båda block som vid denna tid ännu existerade var tanken att alla andra partier, även de som av egen kraft inte kunde det, skulle bli representerade. Nu skedde inte detta utan SD fick delta i utskottsarbetet. Men det utfärdades en sorts samtals- och kontaktförbud, och den rådande doktrinen var att om SD konsekvent ignoreras så kommer de väljare som röstade på partiet att inse att deras röster varit bortkastade och därför istället rösta på något annat parti i fortsättningen.

Strategin blev inte särskilt framgångsrik. Med snabbt och obrutet växande stöd för SD har den svenska parlamentarismen kommit att steg för steg implodera. Redan under det första året efter valet 2010 led Reinfeldts regering ett antal svidande nederlag i riksdagen genom att SD röstade med den röd-gröna oppositionen. Det bidrog till att regeringen, som under sin första period demonstrerat en reformiver av sällan skådat slag, blev försiktig och i vissa avseenden rentav passiv. Det mest tydliga beviset för att strategin att låtsas som om SD inte fanns var behäftad med vissa svagheter var alliansregeringens budgetnederlag 2013, när SD gjorde gemensam sak med den röd-gröna oppositionen och stoppade förslaget att sänka den statliga inkomstskatten.

Den parlamentariska oredan hade då bara börjat. Följande år förlorade den nytillträdda Löfvenregeringen sin första budgetomröstning efter att SD valt att bryta mot den praxis som tidigare funnits om att lägga ned rösterna i huvudvoteringen efter att det egna förslaget röstats ned. Därefter vi fick först en decemberöverenskommelse och sedan, fyra år senare (efter att en skuggbudget återigen antagits av riksdagen), en januariöverenskommelse som i båda fallen baserades på den grundprincip som utgjort rättesnöret för svensk parlamentarism under 2010-talet: att det övergripande målet är att förhindra att SD får inflytande.

Det intressanta är att både försvarare och kritiker av denna princip använder sig av tunga moraliska argument: medan den ena sidan påminner om SD:s ideologiska rötter och betraktar partiet som odemokratiskt och rentav fascistiskt pekar den andra sidan på den politiska jämlikhetens princip att alla röster är lika mycket värda och att det innebär ett representationsproblem om den principen inte respekteras.

Det är med andra ord inte särskilt svårt att förstå varför svensk politik kännetecknas av parlamentariska låsningar och ideologisk polarisering.

Kommer denna situation att bestå? Sannolikt. Vissa förväntar sig att den konflikt som handlar om huruvida Sverige ska ha en generös eller restriktiv migrationspolitik kommer att spela en mindre framträdande roll om invandringen minskar. Säkerligen, om det blir så. Men oavsett hur det blir med den saken kan ingen förneka att vårt samhälle har genomgått betydande förändringar till följd av den omfattande invandringen, och dessa demografiska förändringar kommer att genomsyra svensk politik under överskådlig tid. Vissa betraktar förändringen som berikande, kulturellt och måhända även ekonomiskt (på lång sikt), medan andra förknippar den i stort sett enbart med problem. SD:s opinionsmässiga uppgång visar att alltfler delar partiets uppfattning om invandringens negativa konsekvenser. Problemen inom sjukvården och skolan, kommunernas ökade kostnader för försörjningsstöd, bostadsbristen och inte minst den accelererande gängkriminaliteten – alla dessa problem och några till har av SD kopplats samman med invandringen. Partiets stöd för sin verklighetsbeskrivning lär knappast minska när det uppfattas som att regeringen inte alls ser sambanden. Stefan Löfvens intervju i Agenda och den debatt som följde efter den bär syn för sägen.

Det som kan leda till en ytterligare fördjupning av polariseringen är den kulturkonflikt som blottläggs i mångkulturens kölvatten. Konflikten har redan åskådliggjorts i anslutning till de symbolpolitiska frågor som aktualiserats i exempelvis det SD-styrda Sölvesborg. Åsiktsbrytningar om flaggning och kommunala konstinköp lär vårt svenska samhälle mäkta med. Men potentiellt rymmer dessvärre mångkulturen vidare och betydligt mer oroväckande konflikter. Om inte integrationen av de nyanlända lyckas bättre riskerar i förlängningen det sociala kitt som gör ett demokratiskt välfärdssamhälle av vår typ möjligt att vittra sönder.

Den mellanmänskliga tillit som är en förutsättning för att ett storskaligt samhälle ska fungera har dessvärre minskat i Sverige under de senaste åren. Det beror naturligtvis inte enbart på invandringen även om det framför allt är nyanlända invandrare som har låg social tillit – också de växande ekonomiska klyftorna spelar stor roll. Klyftor mellan människor skapar, oavsett om de är ekonomiska eller kulturella, ett avstånd ifråga om erfarenheter och värderingar. Blir det riktigt stort minskar möjligheterna till förståelse och samhörighet, och således känslan av att ingå i en gemenskap, med ty åtföljande konsekvenser för möjligheten att upprätthålla en välfärdsstat av den typ som Sverige har haft under lång tid. I värsta fall undergrävs förutsättningarna för själva demokratin.

Resonemanget kan framstå som överdrivet drastiskt men det finns empiriska belägg som gör att det inte kan avfärdas som en dystopisk spekulation. Beteendeekonomisk forskning visar nämligen att människor tenderar att vara mindre generösa gentemot människor som är olika dem själva, och det är av allt att döma det som förklarar att medborgarna i kommuner med många flyktingar, enligt forskningen, är mindre positiva till ekonomisk omfördelning än andra. Det är dåliga nyheter för dem som vill slå vakt om välfärdsstaten.

När vi nu lämnar 2010-talet har det politiska landskapet förändrats på ett genomgripande sätt jämfört med hur det var i decenniets begynnelse. Förändring leder inte sällan till förvirring. Låt oss hoppas att våra politiker inte drabbas av det.

Tommy Möller
Professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet

Rasism och politisk korrekthet


Rasistkortet funkar inte längre – vänj er vid kritik
Att utmåla kritiker av politisk islam som islamofober och rasister är inte längre en framgångsrik strategi för islamister. Vi har rätt att yttra oss och vi låter oss inte tystas, skriver Galaxia Wallin med flera i en slutreplik om Ann-Sofie Hermansson-rättegången.

Det politiska samtalet är demokratins minsta byggsten. Utan yttrandefrihet och fria samtal, där olika ståndpunkter och perspektiv bryts och byts, ingen demokrati. Att ensidigt propagera för en ståndpunkt, vilket var upplägget för det panelsamtal som planerades efter visning av filmen Burka songs 2.0, är okej för en politisk aktör. Men det är inte det offentligas ansvar att understödja annat än fria samtal, där olika perspektiv kan mötas.

Vi stödjer självklart Abdullahis och Doubakils rätt att yttra sig, precis som replikförfattarnas. Men det är inte en medborgerlig rättighet att på detta sätt ta offentliga resurser i anspråk för att mobilisera för en politisk ideologi. I synnerhet inte om den förespråkar särlagstiftning, vilket är fallet med islamism (politisk islam).

Utgångspunkten för vårt stöd till Hermansson är grundlagens skrivningar om medborgarnas likhet inför lagen. Det, ska gälla som överordnat samhällsmål, i alla verksamheter som finansieras med offentliga medel, anser vi.

En ideologi som förtrycker

Dessutom hävdas i repliken felaktigt att Hermansson stoppade visningen av Burka Songs 2.0 och panelsamtalet, när det i själva verket var Göteborg stads tjänsteman som gjorde det. Hermansson var kritisk till att Göteborgs lokaler skulle användas till en panel där alla troligen tyckte lika och dessutom ville propagera för politisk islam. En ideologi, som i religionens namn, förtrycker människor. Där flickor och kvinnor drabbas hårdast och tvingas leva under fruktansvärda förhållanden. Att utmåla kritiker av politisk islam som islamofober och rasister är inte längre en framgångsrik strategi för islamister. Vi har rätt att yttra oss och vi låter oss inte tystas.

Det rör sig inte om ett allmänt åtal mot Ann-Sofie. Förundersökningen lades raskt ner eftersom allmänt åtal inte var aktuellt. Vad Abdullahi och Doubakil driver är ett så kallat enskilt åtal. Det kan vem som helst driva på hur svaga grunder som helst. Det innebär också att förlorande part betalar rättegångskostnaden.

Det är olyckligt att bidra till ett uppskruvat rastänkande och sortera människor som vita och icke-vita

Replikförfattarna skriver ”Rättssalen speglar samhällsklimatet och den sociala apartheid som råder i Sverige. Vita sitter på höger sida av salen, icke-vita hänvisas subtilt till vänster sida. Debattartiklarna som publiceras följer samma mönster”. I verkligheten var det fri placering i salen.

Ännu en gång vill vi betona att alla har rätt att uttrycka sin åsikt, men det råder inte fri dragningsrätt på offentliga resurser för att saluföra den. Det offentliga ska motverka diskriminering, det offentliga ska alltså utgå från principen om medborgarnas likhet inför lagen. Hur replikförfattarna kan tolka vår färgblinda ståndpunkt som rasistisk är obegripligt.

Det är olyckligt att bidra till ett uppskruvat rastänkande och sortera människor som vita och icke-vita. Tvärtom borde vi samlas mot såväl rasism och diskriminering som all slags förtryck. Men vi bör också stå upp för yttrandefrihet och öppna demokratiska samtal. Det är precis vad vi, tillsammans med Hermansson och miljontals andra människor i vårt land, gör.

Galaxia Wallin Journalist och föreläsare
Annika Braun Ordförande Demokrativärnet
Lena Malmberg Styrelseledamot för Medborgerlig Samling, distrikt Stockholm
Sameh Egyptson Religionsforskare och debattör
Magnus Norell Forskare och Gapf-ambassadör
Peter Wallenskog Entreprenör och Demokrativärnet
Maria Rashidi Kvinnorättsaktivist
Lisbeth Sunden Andersson Fd riksdagsledamot M och ordförande Selma Folkhögskoleförening
Ulf Boström Integrationspolis
Monica Söderlind Kemist och ekonom
Karin Kullersten Konstnär
Ann Brodin Thorsson Undersköterska och demokratiförsvarare



fredag, februari 21, 2020

Aftonbladets sedvanliga bluffande


Aftonbladets vinklingar är fantastiska!


Aftonbladets agerande urholkar förtroendet för journalistiken

”Som jag ser det underminerar den här typen av journalistik inte bara förtroendet för myndigheter och rättsväsende. För oss som tar sig tiden att kolla upp bakgrunden så urholkas såklart även förtroendet för journalistiken”, skriver Anny Berglin om Aftonbladets publicering.

I en tid när folk tycks tro på precis allt som skrivs på internet är artiklar av den här typen rent skadliga, skriver Anny Berglin.

I dagens medielandskap med klickbeten, folk som bara läser rubriker och allmän misstro mot vad media rapporterar om, är det viktigare än någonsin att formulera sig tydligt och att måla upp en bild som överensstämmer med verkligheten.

I det har Aftonbladet brustit, å det grövsta, med deras online-publicering av en artikel med rubriken ”Gabriella, 40, sätts i fängelse – för att ha felanvänt LSS-stöd”.

Artikeln beskriver en kvinna som haft otrolig otur, det bolag hon anlitat för att tillhandahålla personlig assistans åt hennes son har slarvat med tidrapporteringen.

I artikeln kan man läsa att ”Hennes svårt sjuke son, som saknar matstrupe och riskerar kvävning nattetid, står snart utan sina båda föräldrar. Det är konsekvensen av en unik dom kring LSS-stöd”.

Kvinnan själv säger: ”Det är där det har brustit, i kommunikationen mellan vårdbolagen. Vi har tyvärr litat på att bolagen ska sköta sitt arbete och de uppgifter som de tar betalt för att göra.”

Kvinnan, som är jurist, hävdar också att domen är ett resultat av att det framtvingats praxis i syfte att avskräcka människor från att använda LSS-tjänster.

Det är svårt att inte bli upprörd. Ska det verkligen gå till så här i Sverige? Ska en oskyldig straffas för vad någon annan gjort? Ska ett barn, helt utan grund, förlora sina båda föräldrar i flera år?

I en tid när folk tycks tro på precis allt som skrivs på internet är artiklar av den här typen rent skadliga

Nej självfallet inte. För vad som egentligen har hänt framstår med all önskvärd tydlighet om man läser domarna från tingsrätt och hovrätt.

Där målas en helt annan bild upp än vad journalisten gör i reportaget om Gabriella.

Tingsrätt såväl som hovrätt är glasklart tydliga i sin bedömning: Gabriella är skyldig.

I tingsrättens dom listas till exempel en rad omständigheter och i sista stycket står det: ”Dessa omständigheter stämmer väl med att Gabriella inte bara känt till brottsupplägget utan också varit en av de drivande bakom genomförandet.”

Det här handlar inte om att assistansbolaget slarvat lite med tidsrapportering, utan kortfattat har de anställt assistenter som det utbetalats assistentersättning till.

Som jag ser det underminerar den här typen av journalistik inte bara förtroendet för myndigheter och rättsväsende. För oss som tar sig tiden att kolla upp bakgrunden så urholkas såklart även förtroendet för journalistiken

De har dock inte arbetat som assistenter åt sonen på riktigt, utan pengarna har överförts till någon av föräldrarna eller andra inblandade. Det ”assistenterna” tjänat på detta är att de kunnat visa att de har en anställning, för att exempelvis kunna få a-kassa.

Det föräldrarna och övriga huvudmän tjänat på detta är över sex miljoner kronor.

Har man läst domarna är det svårt att hysa några tvivel om kvinnans skuld. Det finns gedigen bevisning och domarna är ytterst väl formulerade.

Efter en genomläsning blir det fullkomligt obegripligt hur man kunnat vinkla det till att kvinnan blivit dömd till fängelse på grund av någon annans slarv.

Den vinklingen ligger så långt från verkligheten att det blir rent löjligt.

Det är också svårt att förstå varför man valt just denna vinkel.

Det saknar ju inte precis nyhetsvärde att skriva om fallet ändå, ur ett annat perspektiv. Särskilt inte när det framkommer att samma assistansbolag som är inblandat här, är inblandad i flera andra domar.

De har till exempel dömts för samma sorts svindleri tidigare. Vore det inte mer intressant att skriva om det?

Och om det ska skrivas en artikel om ”människor bakom brott”, som journalisten uttryckt sig i en mejlväxling med mig angående reportaget.

Då kanske det bör handla om de människor som anställts som assistenter och som, åtminstone i vissa fall, framstår som något lurade?

Nej, i stället har man valt att skriva en text där en kvinna dömd i två instanser framställs som oskyldig. Självfallet har reaktionerna varit som förväntade.

På Aftonbladets Facebooksida har kommentarer av typen ”så oskyldiga sätts i fängelse, men våldtäktsmän går fria?” haglat tätt. Kritiken mot rättssystemet har varit hård på både Facebook och Twitter.

I dagens medielandskap med klickbeten, folk som bara läser rubriker och allmän misstro mot vad media rapporterar om, är det viktigare än någonsin att formulera sig tydligt och att måla upp en bild som överensstämmer med verkligheten.

Inte nog med det, artikeln har också lett till rädsla och oro bland människor i behov av LSS-insatser.

Krävs det verkligen så lite för att hamna i fängelse? Kan jag dömas om det bolag jag anlitat gör misstag? En rädsla och oro frammanad av hur både artikeln om Gabriella och artikeln med intervju med åklagare i fallet är formulerade.

I den senare ställer journalisten frågan ”Tror du att domen kan skapa rädsla hos personer som i dag använder LSS och inte har tidsrapporterat ordentligt, att det kan leda till fängelse?”.

Självfallet behöver inte personer som i dag använder LSS vara oroliga för att de kan åka i fängelse om de inte tidsrapporterat ordentligt.

Det är inte det som fallet handlar om. Det handlar om att man om man begår grova brott, riskerar att dömas till fängelsestraff.

Precis som det ska vara, i det rättssamhälle vi lever i.

I en tid när folk tycks tro på precis allt som skrivs på internet är artiklar av den här typen rent skadliga.

Som jag ser det underminerar den här typen av journalistik inte bara förtroendet för myndigheter och rättsväsende. För oss som tar sig tiden att kolla upp bakgrunden så urholkas så klart även förtroendet för journalistiken.

Det i en tid då journalistiken och journalister ansätts hårt för att producera fake news och liknande.