onsdag, februari 24, 2021

Islamofobi



Politisk korrekthet?
Beröringsskräck?
Okunskap?
Hjärntvätt?
Förnekelse?
Rädsla för fakta?
Ovilja att se hela bilden?

Annat?

Jag tror att alla åtta anledningarna är tänkbara mekanismer som får svenska teologer att reagera kraftfullt mot all islamkritik.

De tre senaste ärkebiskoparna har flitigt odlat begreppet islamofobi och rasism i debatter om islam. Det har en dogmatisk propaganda som stundtals har sett ut som att den interreligiösa dialogen är viktigare än den interna kristna dialogen.

Studera alla muslimska länder och tänk på följande:

Får de kristna bygga kyrkor i muslimska länder år 2021?
Får en muslim konvertera till kristendomen i muslimska länder?
Hur ser det ut med religionsfrihet?
Hur ser det ut med demokrati?
Hur ser det ut med jämlikhet?
Hur ser det ut med jämställdhet?
Hur ser det ut med kvinnors rätt att slippa slöjan?
Hur ser det ut med samkönad kärlek?
Hur ser det ut med tryckfrihet?

Terrorismen är inspirerad av islam!

Varför är svenska teologer så skräckslagna inför verkligheten?

Islamkritik är inte samma sak som misstänkliggörande av alla muslimer!
Kristendomskritik är inte samma sak som misstänkliggörande av alla kristna!

Varför är detta så obegripligt för svenska teologer?







Ibn Rushd del 666F







Efter flera månaders utredningar har Göteborg stad till slut beslutat att inte dela ut kommunalt bidrag till studieförbundet Ibn Rushd. Därmed har Göteborg blivit den största kommunen i landet som stoppat lokala verksamhetsbidrag till det omdebatterade studieförbundet.

Det var ett välkommet beslut som fattades av politikerna i Socialnämnd Centrum, och helt i linje med vad ledarsidan förespråkat i ett antal år. Skattepengar ska inte gå till organisationer som motverkar demokrati och integration, vilket i allra högsta grad gäller Ibn Rushds verksamhet.

Granskningen av Ibn Rushd har visat att studieförbundet samarbetat med en rad tvivelaktiga aktörer. I Malmö samarbetade studieförbundet bland annat med den islamistiska organisationen Milli Görus, vars företrädare ofta uttryckt sig rasistiskt. I Göteborg har Ibn Rushd samarbetat med Bellevuemoskén som länge förknippats med islamistisk extremism. Ledande terrorforskare och akademiker har även pekat på Ibn Rushd kopplingar till det Muslimska brödraskapet, en islamistisk rörelse med en ideologi som inte är förenligt med liberala och progressiva ideal om individuell frihet, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Studieförbundet har dessutom utmärkt sig genom att ha bjudit in rasistiska hatpredikanter till olika arrangemang genom åren.

Vare sig samarbetet med Milli Görus och Bellevuemoskén eller den ideologiska kopplingen till Muslimska brödraskapet är någon indikator på att Ibn Rushd arbetar för att främja integration i utsatta områden eller att stärka tilltron till demokratin hos grupper som står utanför det svenska samhället.

Men vad som kan tyckas vara en otroligt enkel fråga, att skattemedel inte ska tilldelas organisationer som motverkar den svenska demokratin, verkar inte vara en självklarhet för företrädare från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Enligt Vänsterpartiets gruppledare i Göteborg, Daniel Bernmar, är granskningen av Ibn Rushd en rasistisk och islamofobisk kampanj riktad mot svensk folkbildningsrörelse. Tidigare i december sade även Stig Andersson (MP) att granskningen av Ibn Rushd härrör från en rädsla för islam (SVT 15/12-2020). Såväl Bernmar som Andersson tror alltså att debatten om Ibn Rushd handlar om rasism och oro för islam.

För det första: Ibn Rushd representerar inte alla muslimer i Sverige. Att studieförbundet bekostas av skattebetalarna är inte heller en nödvändighet för att muslimer ska kunna utöva sin tro. Ibn Rushd måste kunna ta ansvar för vilka aktörer som de valt att samarbeta med utan att frågan landar i grundlösa anklagelser om islamofobi. Har Bernmar inga problem med att skattpengar via studieförbundet slussats vidare till islamistiska föreningar som Milli Görus? Hade det varit omvänt, att skattpengar via ett studieförbund hamnat i händerna på högerextremister hade nog tonen från ledande företrädare inom Vänsterpartiet låtit helt annorlunda.

För det andra: granskningen av Ibn Rushd föranleddes av att studieförbundet samarbetat med en rad tvivelaktiga aktörer vars extremism är ett hot mot den svenska demokratin. Det är alltså inte en fråga som rör islam generellt, även om Stig Andersson klumpigt nog tycks ha förväxlat religiösa extremister med vanliga muslimer som bara vill utöva sin tro i fred.

Att stoppa skattefinansieringen av Ibn Rushd har således inget att göra med islamofobi, utan det handlar bara om att säkerställa att det offentliga inte stödjer krafter som spär på segregation eller motverkar den svenska demokratin. Att Ibn Rushd nu inte längre bekostas av hårt arbetande göteborgare är därmed en seger för de som länge varnat för att skattepengar hamnat i händerna på extremister och antidemokrater.

Bawar Ismail

bawar.ismail@gp.se

tisdag, februari 23, 2021

Ibn Rushd del 666D

 




Granskning på terrorforskarnas linje om Ibn Rushd

Hälften av föreningarna som studieförbundet Ibn Rushd samarbetar med ifrågasätts nu för att inte följa de riktlinjer som Göteborgs stad har för att bevilja bidrag. Det handlar bland annat om utövande av religion, vilket inte är tillåtet. Det visar en granskning som beställts av politikerna. Granskningen går även på kritikernas linje när det gäller kopplingar till extremism.

Under året har flera artiklar skrivits om det muslimska studieförbundet Ibn Rushd, bland annat av terrorforskarna Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren samt socialantropologen Aje Carlblom.

De menar att Ibn Rushd haft kopplingar till Muslimska brödraskapet och antisemitism. Studieförbundet har förnekat kopplingarna och menar att det handlar om en ”hetsjakt” på förbundet.

– Den här granskningen visar att det vi hävdat hela tiden stämmer, det är rätt, säger forskaren Magnus Ranstorp, när SVT Nyheter Väst berättar om de nya uppgifterna.
Två delar i granskningen

Nu har Ibn Rushd och deras 23 samarbetspartners granskats i en rapport beställd av politikerna i social resursnämnd. En del av granskningen handlar om att se på kopplingar till extremism och om föreningarna följer Göteborgs riktlinjer.

Granskningen går till stor del på kritikernas linje. Det uttrycks tvivelaktigheter kring 12 av 23 medlemsföreningar till Ibn Rushd. Men förvaltningen skriver också i ett tjänsteutlåtande att det inte är fastslaget om studieförbund och deras samarbetspartners behöver följa stadens riktlinjer och att de behöver titta vidare på detta.
Religiöst inriktade studiecirklar

Flera gånger pekar utredningen på att kommunala bidrag kan ha gått till religiösa studiecirklar som ”Konsten att läsa koranen” och ”Islams grundpelare”. Villkoren säger att lärande om religion är bidragsberättigat, men inte utövande av religion.

– Frågan är om det är mer ett studieförbund eller ett trossamfund? frågar Magnus Ranstorp.

En stor del av underlaget i granskningen bygger dock på forskarnas rapport och debattartiklar som utredaren menar att de ”inte ser någon anledning att ifrågasätta”. Detta gäller föreningarnas påstådda kopplingar till extremister, homofober och antisemiter.
Ibn Rushd gör en egen utredning

Eftersom granskningen fortfarande inte offentliggjortsav kommunen har Ibn Rushds ordförande inte fått ta del av anklagelserna och har därför svårt att kommentera dem. Han kallar förfarandet ett ”demokratiskt haveri”.

– Vi gör nu en egen utredning tillsammans med våra organisationer, föreningar och vår revisionsbyrå för att ge underlag till våra politiker, säger Zana Muhammad, ordförande för Ibn Rushd nationellt.

I Göteborgs sociala resursnämnd kommer det, den 16 december, beslutas om Ibn Rushds västra distrikt. Tjänstemännen föreslår att bidragen till Ibn Rushd stoppas.

måndag, februari 22, 2021

Studieförbunden







Släng ut bedragarna från studieförbunden

Folkbildning skapar värde, dessvärre även för bedragare med nuvarande system.

Studieförbunden har blivit en skattefinansierad guldgruva för skrupellösa. Politikerna måste omedelbart hörsamma forskarnas larm.

Få företeelser är så omhuldade i den svenska självbilden som folkbildningstraditionen. Den har stolta anor och djupa, historiska rötter. Vi är många som har emotionella band till den; mina gammelmorföräldrar tillhörde den generationen som satt hemma hos varandra och använde studiecirkeln för att lära sig om demokrati, bygga kooperation och stycka kött. Själv har jag återkommande sökt mig till studieförbund för att lära mig olika färdigheter inom konsthantverkets värld – den senaste resan i den värld där kypert, gubbatäcken och slarvtjäll existerar.

Men som med mycket som seglar under förment god flagg, finns risk för korruption av ändamålet och de medel som är i omsättning. När syftet är uttalat gott ställs inte alltid de nödvändiga och kritiska frågorna. Förtroendet får räcka, kontrollen uteblir. Och kravlösa miljöer har en benägenhet att locka till sig de förslagna och gränslösa.

Föga förvånande har därför studieförbunden som organisationsform blivit en guldkista för skrupellösa att ösa skattemedel ur. I lördags skrev Magnus Ranstorp, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan samt expert inom området våldsbejakande extremism, Peder Hyllengren, analytiker vid Försvarshögskolan och Aje Carlbom, biträdande professor med socialantropologisk inriktning vid Malmö universitet, om sitt arbete med att tränga djupare bakom de rapporter om fusk inom studieförbunden som förekommit de senaste åren. (DN 20/2)

Det är inga småpengar. Varje år fördelar riksdagen runt två miljarder kronor till tio studieförbund genom Folkbildningsrådet. Systemets uppbyggnad har snarlik komposition som ett pyramidspel; alla nivåer tjänar på en ständigt ökande volym och blir likaledes förlorare om någon verksamhet utgår. Politikerna är å sin sida fast i den bisarra tanken att bildning förutsätter högt skatteuttag och offentlig finansiering, och svänger sig med en retorik om ”levande folkrörelse” lika drömsk som en ljuv sommarnatt – en Tuvstarr att fästa på kavajslaget.

Ingen som tar del av Ranstorps, Hyllengrens och Carlboms information kan försvara nuvarande ordning. Den är ett hån både mot dem som en gång skapade folkrörelsen utan en krona i bidrag, liksom alla oss som via skattsedeln och den politiska aningslösheten tvingas försörja bedragare och kriminella.

Forskarna föreslår att politikerna skyndsamt ska tillsätta en djupgående extern granskning. Det vore oförsvarbart att låta bli.

Ett studieförbund är en mötesplats för skapande, bildning och kultur. Bokcirklar, konserter och föreläsningar – hundratusentals människor deltar varje år i studieförbundens verksamhet.



Studieförbunden i siffror
I Sverige finns tio statsbidragsberättigade studieförbund som över hela landet arrangerar:

cirka 266 600 studiecirklar med totalt nära 1,7 miljoner deltagare, varav 624 111 unika personer
cirka 375 200 kulturprogram med nära 20 miljoner besökare/deltagare
cirka 64 000 arrangemang i annan folkbildningsverksamhet med 804 100 deltagare, varav 434 154 unika personer.
Studieförbunden tog emot 1 931 511 000 kronor i statsbidrag år 2019.

I Sverige finns tio studieförbund som Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till. Tillsammans anordnar de verksamhet i Sveriges alla kommuner. Bakom studieförbunden står olika folkrörelser och andra organisationer. Det ger varje studieförbund en unik profil.

Studieförbundens kärnverksamhet
Studieförbunden får huvudsakligen statsbidrag för studiecirklar och kulturprogram. Vem som helst kan exempelvis samla ihop ett litteraturintresserat gäng och skapa en studiecirkel. Om studiecirkeln uppfyller vissa kriterier kan studieförbundet hjälpa till med material och kunskap om hur samtalet blir meningsfullt och utvecklande. Studieförbunden erbjuder också själva studiecirklar i olika ämnen som till exempel matlagning, akvarellmålning eller musik.

Kulturprogram kan vara teater, sång, en föreläsning eller konst som framförs eller redovisas inför publik. Ett exempel på ett kulturprogram är en filmfestival som anordnas av några vänner med hjälp av ett studieförbund.

Utöver studiecirklar och kulturprogram får studieförbunden pengar för att anordna folkbildande verksamhet i lite friare former. Då kan det handla om workshoppar, prova på-dagar eller helgkurser.

Studieförbunden erbjuder också utbildning i andra former, exempelvis kurser i språk eller trädgårdsskötsel. Men denna verksamhet omfattas inte av statsbidraget.

Stort samhällsansvar
På senare år har studieförbunden tagit ett allt större samhällsansvar genom särskilda insatser. Det gäller bland annat studiecirklar med asylsökande och projekt som ska stärka kunskaperna om de mänskliga rättigheterna.

Studieförbunden är en del av det civila samhället. Enkelt uttryckt betyder det att människor går samman och organiserar sig utan inblandning från staten. I studieförbundens studiecirklar deltar över en halv miljon människor varje år.

söndag, februari 21, 2021

Legitimerad lögn


Alldeles oavsett mina politiska preferenser, hävdar jag att makt korrumperar och att alla ministrar ljuger när de finner det motiverat.

Det gäller ministrar i samtliga politiska partier!

Om de inte ljuger så döljer de sanningen!

Blir det regeringsskifte ersätts nuvarande politiker med andra som snabbt korrumperas!

Ministrars valspråk: "Det är bäst för helheten".


När är det rätt att ljuga? PS, frågar åt Anders Ygeman (S)

Ska man vara ärlig har den rödgröna regeringen orsakat ett pärlband av praktskandaler. Nu senast elkrisen. Men kanske är det rätt att tumma på sanningen ibland?

Miljardbelopp avsedda för långsiktig beredskap slussas i stället till ett privat elbolag för att lösa problemet med elbrist i Stockholm. Infrastrukturdepartementet under energiminister Anders Ygeman (S) har i hemlighet tryckt på för en överenskommelse där Svenska kraftnät lägger beredskapsmedel på att renovera ett uttjänt oljevärmeverk. Det berättade Dagens Nyheter i veckan.

Smusslandet har lett till ett internt uppror i Svenska kraftnät, skriver DN. Tjänstemän har visat att den hemliga uppgörelsen dels innebär slöseri med omkring trekvarts miljard kronor, dels är reglementsvidrig. Ygeman och Svenska kraftnäts direktion äventyrar hela landets elberedskap, menar man. Pengarna ska egentligen användas för att skydda elförsörjningen för händelse av krig eller andra katastrofer.

Ygeman förnekar att hans departement har pressat Svenska kraftnät. Men DN har sms-trafik som tyder på motsatsen.

Därmed fogas ytterligare ett avslöjande till det pärlband av praktskandaler som den rödgröna regeringen har orsakat. Inkompetensen, vanskötseln och ovarsamheten med rikets säkerhet känns igen från tidigare – inte minst från säkerhetsläckan på Transportstyrelsen.

Den uppmärksamme läsaren noterar också en dissonans i regeringens signaler till allmänheten.

Dagens Nyheter berättar nämligen om handlaren i Täby som inte kan bygga sin planerade butik, på grund av elbrist. En representant från Stockholms handelskammare uttalar sig: ”Vi har ett kraftigt samhällsproblem när det saknas el för att bygga en Ica-butik i Täby. Vi pratar ju inte om något stålverk”.

Det är en berättelse som inte riktigt stämmer med regeringens övergripande budskap. Det brukar ju annars heta att Sverige inte har någon elbrist. Att det möjligen kan vara problem någon kort stund på en enstaka extra kall natt, då det kan bli effektbrist, och då det kan vara bra att låta bli dammsugaren. Men vem behöver dammsuga på natten? Sverige har inte någon elbrist. Nedlagda kärnkraftverk har i alla fall inget med saken att göra.

Så, ungefär, brukar det låta. ”Vi har ju ingen elbrist, vi har stora överskott på el”, har exempelvis Anders Ygeman sagt tidigare (SR 7/10-19).

Men så känner sig plötsligt energiministern tvungen att smussla undan en miljard till att stånka igång oljepannorna i Värtan för att en akut elbrist i Stockholm ska kunna avvärjas. Och då spricker det i regeringens kommunikation.

Samtidigt vore det förstås svårt för regeringen att säga sanningen här. Om regeringen gick ut och deklarerade med hög röst att Sverige inte kan garantera en trygg elförsörjning så kan man anta att investeringsviljan skulle minska. Företagsledare världen över skulle välja bort Sverige.

Det dyker upp sådana där situationer, då och då, när sanningen helt enkelt inte är att rekommendera för en ledare.

Häromåret råkade jag på en sån situation.

Det var under den akuta asylkrisen. Jag jobbade på Svenska Dagbladet då, och en källa från polisens högsta ledning visade mig en hel bunt med interna rapporter som visade svart på vitt att polisen hade tappat kontrollen över flyktingströmmen. Men i den externa kommunikationen trumpetade polischefen och ansvariga politiker ut budskapet att läget var under kontroll (SvD 15/10-15).

Journalistiskt var det förstås jackpot. Ett avslöjande. Polischefen och ministern ljuger. Men efteråt har jag många gånger grubblat på frågan: vad skulle de egentligen kunna säga? En rikspolischef som erkänner att polisen har förlorat kontrollen riskerar ju att förvärra situationen.

Bäst vore förstås att inte sjabbla bort kontrollen alls, från början. Att landet sköttes kompetent och omsorgsfullt.

Men om man nu är i det sorgliga läge att man sitter i en ledning bestående av klåpare som rattar nationen med vänsterhanden och sanningen bara skulle göra en akut kris värre – är det rätt att ljuga då?

Risken är alltid att krisläget är så självklart att lögnen blir alltför uppenbar. Som för Bagdad Bob – Mohammed Said as-Sahaf – som hade det otacksamma jobbet att vara Iraks informationsminister 2003 när den USA-ledda koalitionen invaderade landet. Till en början handlade det om att hålla masken för att inte demoralisera de egna trupperna. Men det gick snabbt utför. Han förnekade länge att fienden överhuvudtaget hade kommit in i landet. Och när det inte längre höll sa han att de amerikanska soldaterna ”i hundratals har börjat begå självmord utanför Bagdads murar”.

När är det rätt att ljuga?

Det är ett sluttande plan. Man måste stanna någonstans mellan ”Vi har ju ingen elbrist” och ”elproducenterna har på marknadsmässiga grunder begått självmord utanför Stockholms murar”.


PS: frågar åt en kompis.


Fredens religion

 

Den här sidan har fått många politiskt korrekta samhällsdebattörer att gå i taken men ingen av dem har lyckats avslöja TROP med desinformation.

Partiskhet – JA men inte lögn verkar det som. TheReligionOfPeace TROP

Samhällsfarliga imamer tillåts att fortsätta med sin radikaliserade indoktrinering trots utvisningsbeslut!

Friskolor drivs av radikaliserande islamister!

Naiviteten bland politiker och journalister är monumental!

I stort sett all terrorism har sina rötter i islam!

lördag, februari 20, 2021

Sverigedemokraterna

 

Gubben i blomman har fått en fyrklöver mellan två tänder och det är typiskt för den politiska debatten idag.

Åkesson och Lööf reagerar våldsamt på varandras uttalanden utan att alltid ge sig tid till att analysera budskapets innebörd.

SD och V har sina rötter i de två näst värsta våldspandemier som har drabbat mänskligheten.

C och S har en ruggig rashygienhistoria att blicka bakåt på.

M och S har flirtat med Hitler.

Katastrofpartierna Mp och L har mera luddig historia.

De politiska motståndarna till SD vill att väljarna ska se Åkesson demaskerad som Hin Håle när de i stället borde beskriva honom som en pajas.

Humor och satir är det effektivaste redskap som finns i politiken!



De folkvalda i riksdag och regering behöver
kurser i lingvistik, semantik, retorik och etik!

Mitt kors



Facebookgruppen Mitt Kors fick Ärkebiskopen att visa sin sämsta sida tillsammans med de lydiga lakejerna i Antjeborg.

När detta blev uppenbart för alla klarsynta redaktörer, åkte offerkoftan på och det yrades om kvinnoförakt viket var sanslöst dumt eftersom det tre prästerna som startade Mitt Kors är kvinnor.

Upprinnelsen till kampanjen var ärkebiskopens vägran att uttala sig om de kristnas utsatthet i muslimska samhällen.

Till slut kröp hon till korset under galgen men hon vägrade att erkänna förekomsten av hot mot kristna från muslimer på svenska asylboenden och hänvisade till islamofobi som skadar den interreligiösa dialogen.

Det är häpnadsväckande till och med för att komma från Antjeborg.

Citat ärkebiskopen: "Diskussionen försvåras av elefanten i rummet – det islamfientliga tankekomplexet."


Tips till ärkebiskopen: Det är terroristerna i al-qaida, boko haran, al-shabaab och islamiska staten som lägger grunden för ett islamfientligt tankekomplex.

De vanliga kulturmuslimerna har ingen skuld i att terroristerna tillåts bränna spränga och dekapitera.

Maktmänniskor som du själv, politikerna och chefredaktörena mörklägger verkligheten.


Fusk i studieförbunden




DN Debatt. ”Fusket i studieförbunden långt värre än befarat”

Magnus Ranstorp, Peder Hyllengren och Aje Carlbom: Alla studieförbund skulle behöva genomgå ett rejält stålbad.

De senaste åren har skandaler och fusk kantat studieförbundens verksamhet. Nya uppgifter visar att situationen är långt värre än vad vi befarat. Det nuvarande systemet är bortom räddning – det måste göras om i grunden.

I år fyller den svenska demokratin 100 år och under dess framväxt har folkbildning spelat en viktig roll. Den anses fortfarande så viktig att varje år fördelar riksdagen cirka två miljarder kronor till tio studieförbund genom Folkbildningsrådet. De senaste åren har dock skandaler och fusk kantat studieförbundens verksamhet.

Det omfattande fusket, framför allt på Järva i Stockholm, medförde att Folkbildningsrådet begärde in ”utökade kontroller” från studieförbunden under januari månad. Självkontrollerna ger sken av att fusket är på en begränsad nivå, men de är både vilseledande och ger långt ifrån en riktig bild av fuskets omfattning (till exempel olika mät­metoder och gränsvärden för fusk i olika studieförbund och inte minst kreativ statistik som får fusket att se mer begränsat ut än vad det egentligen är).

Men vi kan nu presentera nya uppgifter som visar att situationen är långt värre än vad vi befarat och tidigare beräknat. Detta då vi blivit kontaktade av fler djupt bekymrade ”insiders” från olika studieförbund som redogjort öppet och i detalj om fuskets omfattning och tillvägagångssätt. Den överskuggande bilden är att folkbildningen är ett bygge som verkligen inbjuder till bedräglig hantering av skattemedel.

En individ med lång bakgrund inom studieförbunden bedömer att omkring 60 procent av studieförbundens totala verksamhet är fusk. En annan studieförbundsveteran uppskattar samma siffra till omkring 70 procent av verksamheten.

En individ med lång bakgrund inom studieförbunden bedömer att omkring 60 procent av studieförbundens totala verksamhet är fusk. En annan studieförbundsveteran uppskattar samma siffra till omkring 70 procent av verksamheten. Vi uppfattar dessa individer som mycket insatta och trovärdiga och deras uppgifter skulle medföra att fusket inom studieförbunden överstiger en miljard skattekronor per år.

Ett av de allvarligaste problemen är den djupgående korruptionskultur där jakten på volymer – och därmed pengar – överskuggar allt. Ett systemfel består i en outtalad målsättning för studieförbunden att växa med 7–10 procent per år. Därmed blir volym­jakten avgörande och alla i kedjan gynnas. Alla spelar med i spelet.

Studieförbunden behöver betala ut pengar för att få volym, vilket liknas vid att de köper verksamhet. Nästa del i volym­kedjan är verksamhets­utvecklaren som måste ha ett visst antal timmar för att uppnå sina mål, därefter ska mellanchefen kunna få ihop sin budget för att bedriva verksamhet. Kedjan når hela vägen upp till riksnivå där det tas procent av varje avdelnings stats­bidrag, dvs riksnivån är också betjänt av uppblåsta volymer. Att stryka verksamhet blir närmast omöjligt. Alla arbetar för att maximera volymen och både riksförbund och förbundsstyrelser har drivit på ökningar i decennier.

Den närmast totala bristen på regler vid utbetalningar är slående, vilket illustreras väl i samband med flera av de uppmärksammade skandalerna. En av de vi pratat med konstaterar lakoniskt att nästan inget av de felaktigt utbetalda medlen bröt mot reglerna, eftersom de är så ”elastiska” att de kan användas efter eget gottfinnande. Det är allmänt känt i studieförbundsvärlden att höga volymer är en riskfaktor, men ingen vill åtgärda det enligt våra källor, ingen frågar sig vad som är trovärdigt och rimligt i rapporteringen. Det normala är i stället att det finns en halleluja-attityd i form av ”åh vad bra!” när absurt stora volymer bortom rimlighetens gränser återkommande inrapporterats.

Det är allmänt känt i studieförbundsvärlden att höga volymer är en riskfaktor, men ingen vill åtgärda det enligt våra källor, ingen frågar sig vad som är trovärdigt och rimligt i rapporteringen.

Folkbildningsrådet försöker göra gällande att felaktigheterna huvudsakligen består av ”administrativa misstag, rapporteringsfel, okunskap och brister i verksamheten”. Men det är brister i anordnarskap (studieförbundens förpliktelser för uppföljning) som är huvudproblemet.

Ett annat systemfel är att studieförbunden inte tar ansvar för den egna verksamheten enligt bidragsvillkoren och undlåter att göra rimlighets­bedömningar på grund av att de vill ha in stora volymer timmar och deltagare. Det går alltså inte att trovärdigt hävda att de ”blivit drabbade” när en grupp med samma efternamn som bor på samma adress haft cirkel tre dagar i veckan 45 veckor per år i flera år och får ut stora utbetalningar. Eller när en förening har åtta cirklar parallellt året runt med samma personer. Då handlar det snarare om att studieförbunden accepterar att bli lurade för att få upp volymerna: det blir en win–win-situation mellan två bedragare. Inbyggt i detta finns även jävsförhållanden då många av deltagarna i arrangemang samtidigt är anställda av studieförbunden.

I den samkörning av studieförbundens system som Folkbildningsrådet lyft upp som en kraftfull åtgärd för att motverka fusk poängterar källor att en sak är kartläggning – en helt annan sak är vilka åtgärder som vidtas. Finns det gemensamma regler mellan studieförbunden för att stryka felaktiga studietimmar? Hanteras denna bedräglighet på samma sätt i alla studieförbund? Våra källor hävdar uppgivet att bedrägeriet får fortsätta och verksamheten fortgå i brist på regler. När studieförbunden själva får avgöra om de stryker uppenbart bedräglig verksamhet kan ingen rimligen påstå att den självförvaltande modellen fungerar.

Folkbildningsrådet påstår nu att man tar ”krafttag” för att åtgärda problemet med fusket. En åtgärd har varit att införa en gräns på högst 480 studietimmar per individ per år. Även detta är en extremt hög nivå. En mer rimlig övre gräns borde i stället handla om cirka 100 timmar per år, vilket även det bedöms att bara ett fåtal har en verklig närvaro i närheten av (riktigt omfattande kurser inom studieförbund upptar cirka 50 timmar över en termin).

Granskningen behöver genomföras utan förvarning och att de som utför granskningen kan systemet så att de vet vad de ska leta efter. Först då kan studieförbunden komma bort från fuskbygget och visa upp riktiga siffror.

Folkbildningsrådet tycks tro att lösningen är att anställa ett flertal kontrollanter men det blir sannolikt ett slag i luften. Dessa kommer inte att kunna kontrollera verksamheten då studieförbunden själva kontrollerar uppgifterna och eftersom rapporteringssystemet Gustav ligger på branschorganisationen Studieförbunden i samverkan. Inte ens studieförbundens revisorer och statistiker upptäcker felaktigheter då de varken vet vad de ska leta efter eller gör den rimlighetsanalys eller högupplösta granskning som skulle behövas.

Den samlade bilden av ”folkbildningsfamiljen” är att det handlar om en ekonomiskt korrumperad verksamhet där ingen längre har kontroll över hur skattemedlen används. Det nuvarande systemet är bortom räddning – det måste göras om i grunden.

Alla studieförbund skulle behöva genomgå ett rejält stålbad för att få ner volymhets. Sannolikt borde cirka 60 procent av verksamheten strykas. Vidare behöver utbetalningssystemet begränsas. Därför bör endast studieförbundens egna lokaler användas vid olika arrangemang när det är möjligt. Även samlokalisering av studieförbunden i samma lokaler skulle effektivisera kontrollfunktioner och anordnarskap samt spara samhällsresurser. Rapporteringssystemet Gustav borde därtill ligga på Folkbildningsrådet och inte Studieförbunden i samverkan.

Men den främsta åtgärd som krävs är tillsättning av en djupgående extern granskning. Riksdagspolitiker måste skyndsamt besluta om detta. Granskningen behöver genomföras utan förvarning och att de som utför granskningen kan systemet så att de vet vad de ska leta efter. Först då kan studieförbunden komma bort från fuskbygget och visa upp riktiga siffror. Miljardrullningen till folkbildningen har pågått i decennier utan trovärdig granskning. Det räcker nu.

Den 1 februari i år uttryckte utbildningsminister Anna Ekström i riks­dagen att ”felaktigt redovisad verksamhet som beror på slarv, medvetet fusk eller bedrägerier måste få ett slut”. Är det inte dags att täppa till slukhålet och visa att detta inte bara var tomma ord?

Magnus Ranstorp, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan samt särskild rådgivare vid EU:s radicalisation awareness network, ett nätverk med över 7.000 praktiker som arbetar mot våldsbejakande extremism

Peder Hyllengren, analytiker vid Försvarshögskolan

Aje Carlbom, biträdande professor med socialantropologisk inriktning vid Malmö universitet

onsdag, februari 17, 2021

Svart eller vit





Hudfärg är inte problemet med svensk journalistik

16 FEB 2021 06:00 ‧ PER GUDMUNDSON

Svensk journalistik har problem. En vänstervriden och popkulturell världsbild har tagit över. Stora delar av den europeiska kulturen saknas däremot helt.

Har vi för lite mångfald i svenska nyhetsredaktioner? I höstas startades en frän debatt med utgångspunkt i Sveriges Radio. I ett upprop menade ett antal anställda i public service-företaget att det centrala problemet är att ”det finns försvinnande få svarta anställda på företaget”. Undertecknarna krävde en ny personalpolitik med bredare representation av minoritetsgrupper och att ”särskilt fokus bör läggas på att öka andelen svarta anställda”.

Jag tror att det finns större problem i svensk journalistik. För lite drygt ett år sedan gjordes en studie som fick oförtjänt lite uppmärksamhet. Civilekonomen Erik Kärnekull, för övrigt tidigare chef för signalunderrättelsetjänsten på Försvarets radioanstalt (FRA), granskade på eget initiativ varifrån svenska tidningar fick sina idéer (Dagens Samhälle, 19/12-19).

Hundratusentals artiklar ur de 16 största svenska dagstidningarna processades, för att se vilka källor i brittisk, fransk och tysk press som hade störst genomslag i Sverige. Resultaten är väldigt avslöjande för svensk journalistisk enfald.

Nästan 90 procent av referenserna i undersökningen hänvisade till brittisk press. Tyska och franska tidningar var att betrakta som marginalfenomen.

Två av tre referenser hänvisade till utpräglade vänstertidningar. I Storbritannien var exempelvis The Guardian den tidning som överlägset flest svenska journalister hämtade sina nyheter ifrån.

Att döma av svenska journalisters hänvisningar tycks The Guardian vara Europas viktigaste tidning. The Times, The Daily Telegraph, Süddeutsche Zeitung, Le Figaro, Le Monde, Frankfurter Allgemeine, Die Welt – alla har de större upplagor än The Guardian. Men svenska journalister plockar sina idéer från The Guardian.

Inget ont om den, i och för sig. The Manchester Guardian grundades 1821 av entreprenörer från textilindustrin. Den var från början liberal. Efter andra världskriget har den dock varit socialdemokratiska Labours husorgan. 1959 droppades Manchester. 1961 började tidningen tryckas i London.

The Guardian är en fin tidning! Men det är ju inte precis Europas största. I pappersupplaga är den mer som Svenska Dagbladet. Tänk om våra grannländer hämtade hela sin bild av och all information om norra Europa från SvD.

Så varför blev det såhär? Studien pekar på ett par förklaringar.

En är att The Guardian var tidiga och gratis på webben, när konkurrenterna låste in materialet. En närmare blick på Dagens Nyheters användning av brittiska källor visar också att Guardians dominans har tilltagit under de senaste femton åren, till den grad att Times och Telegraph knappt förekommer.

En annan är att en svensk genomsnittlig journalist har en vänsterlutning, både i förhållande till den svenska allmänheten och till mittfåran i stora europeiska länder. Vissa frågeställningar uppfattas som mer relevanta än andra, och journalisterna hämtar nyheter från de utländska vänsterlutande källor som satsar på samma frågor.

Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att svenska journalister i gemen saknar språkfärdigheter utöver engelska. Efter andra världskriget och den anglosaxiska popkulturens genombrott har svenskarnas intresse för andra språkområden bleknat. Tyskland och Frankrike (och, törs man gissa, de andra av Europas stora kulturnationer) lämnas till de få korrespondenterna och specialreportrarna.

Slutsatsen i granskningen var att det statliga mediestödet misslyckas med att skapa den mångfald i medierna som är syftet.

Men bakom finns naturligtvis ett större misslyckande, som rör allt från utbildning till nationell identitet. Centrala kunskaper för svenskt ekonomiskt välstånd och kulturell utveckling har prioriterats ner. I stället hämtar vi hem en vänstervriden och popkulturell världsbild, att döma av Kärnekulls beräkningar.

Kanske kan samma undersökning ge en ledtråd till varför så många svenska journalister tycks anse att hudfärg är viktigare än kunskaper.

tisdag, februari 16, 2021

Jesus 2.0 och 2.0.1

 



söndag, februari 14, 2021

The snake story



The Farmer and the Snake

One winter day, a farmer found a snake by the roadside, stiff and motionless with cold.

"If you put me inside your shirt," the snake said, "your body will make me warm and I won't freeze to death."

"Oh, I know your kind," replied the farmer. "If I pick you up, you will bite me."

"Oh no," the snake objected. "Why would I do such a thing, if you are good enough to help me?"

So the farmer had compassion on the snake, and taking it up, he put it inside his shirt. The warmth quickly revived the snake, and resuming its natural instincts, it bit its benefactor, inflicting on him a mortal wound. "Oh," cried the farmer with his last breath, "why did you bite me? You promised you wouldn't."

"Ah," said the snake. "So I did. But you knew I was a snake when you picked me up."

Politik i Kyrkan

 


lördag, februari 13, 2021

Seven princes of Hell


The Seven Princes of Hell

Lucifer - Pride (also Vanity and Wrath)

Belphegor - Sloth (also Apathy and Greed)

Mammon - Greed

Beelzebub - Gluttony (Also Envy, Greed and Pride)

Satan - Wrath (also Pride)

Leviathan - Envy (also Wrath)

Asmodeus - Lust (also Wrath)


Additional Princes of Hell

Pythius - Despair

Merihem - Lust

Dis - Wrath

Mephistopheles - Pride (also Wrath)

Lilith - Lust (also Pride and Wrath)

Dagan - Envy

Azazel - Vanity (also Lust)

Belial - Sloth (also Wrath)

Bael - Wrath

Ramiel - Pride

Astaroth - Sloth (also Gluttony)

Abaddon - Sloth (also Wrath and Discord)

Aamon/Amaymon - Wrath

Levistus - Wrath (also Envy)


Lucifer: (pride) once arch angel, who was by historical reference called - "Light Bearer." Because of his jealously of god, got cast out of heaven for treason. 1/3 of all angels followed him, and he is a convincing figure. This 1/3 of damned angels actually act on their own volition, but follow Lucifer's beliefs, total chaos. Lucifer, one of the highest angels, fled to earth because he wished to kill jesus 3 times, but failed. He still awaits for judgment day where he will again fail to defeat the pious and faithful, but he will still try.

Leviathan: (envy) And that day will two monsters be parted, one monster, a female named Leviathan in order to dwell in the abyss of the ocean over the fountains of water; and (the other), a male called Behemoth, which holds his chest in an invisible desert whose name is Dundayin, east of the garden of Eden. Leviathan was a large whale-like sea creature, who may have had 7 heads according to some legends.

Mammon: (greed)

Belphegor: (sloth) demon of sloth and vanity. The demon of the sin slough.

Belial: Among certain sections of the Jews, Belial was considered the chief of all the devils. In The War of the Sons of Light and the Sons of Darkness (1QM), one of the Dead Sea scrolls, Belial is the leader of the Sons of Darkness

Satan: (wrath) The profoundly evil adversary of God and humanity, often identified with the leader of the fallen angels, the Devil.the archfiend Satan, Old Nick, Devil, the Devil, Lucifer, Beelzebub, the Tempter, Prince of Darkness

Beelzebub: (gluttony) Beelzebub, a translation of Baal-zebub. Both translate to Lord of Flies (more commonly), or Lord of the Dungheap. Because flies often gather around decaying corpses and as well spread disease, the term is symbolic for Lord of Death, Decay, Disease, etc. Beelzebub is either used as a synonym for Satan himself, or, as was made popular in Paradise Lost, as Satan's second-in-command devil. In Beelzebub worship a supernatural being that is all good and the provider of the two things that make life worth living food and sex. Beelzebub worship is mostly concerned with food and sex.

Asmodeus: (lust) In Asmodeus worship a supernatual being that is all good and is a god of sex and all good things in life come from him.

Stonehenge del 1




Diabild från mitt första besök i Stonehenge




Wiki:

De stora stenarna i mytomspunna Stonehenge ser ut att tidigare ha varit del av ett helt annat monument – nästan 30 mil bort, i Wales.

Forskare som har studerat fornlämningen Waun Mawn i sydvästra Wales har funnit flera belägg för att en cirkelformad stensättning som en gång stod där plockades ned och flyttades till slätten utanför engelska Salisbury, där Stonehenge står.

Stonehenge byggdes för omkring 5 000 år sedan. Cirkeln i Waun Mawn restes ungefär 400 år tidigare än så, enligt dateringar som gjorts av kol och sediment i de hål där stenarna stått.

Området kring fornlämningen i Wales bedöms ha varit ett relativt tätbefolkat område vid den tiden, men den mänskliga aktiviteten fick ett plötsligt slut under ungefär samma tid som Stonehenge byggdes.

– Det är som om de bara försvann. De flesta människorna kanske migrerade och tog med sig sina stenar, deras nedärvda identitet, säger en av forskarna, arkeologen Mike Parker som verkar vid University College London.

Deras studie ger en förklaring till varför de stora, tunga stenarna från Wales flyttades så långt. Liknande fornmonument har byggts med stenar från närliggande brott.

De som byggde Stonehenge tycks också ha försökt efterlikna Waun Mawn. Cirkeln i Wales har en diameter på 110 meter – samma som diket som omger Stonehenge. Stenarna har på bägge platser också placerats med hänsyn till solens uppgång vid sommarsolståndet.


Hermes Trismegistos


Wikipedia:

Hermes Trismegistos betraktades som allt mänskligt vetandes upphov

Hermes Trismegistos är en sengrekisk benämning för den egyptiske guden Thot, som grekerna identifierade med sin egen gud Hermes.

Hermes Trismegistos betraktades som allt mänskligt vetandes upphov, och gällde som författare av de Hermetiska skrifterna , en omfångsrik, senantik litteratur med astrologiskt, medicinskt, alkemistiskt, magiskt och i synnerhet religiöst-filosofiskt innehåll, röjande släktskap med gnosticismen.

Av dessa skrifter, som spelade en avgörande roll i medeltidens mystik, är åtskilliga bevarade på grekiska, latin eller arabiska.

The name Trismegistus means thrice greatest Hermes. It is the title given by the Greeks to the Egyptian god Thoth or Tehuti, a lord of wisdom and learning. At one time the Greeks thought two gods inseparable. Thoth governed over mystical wisdom, magic, writing and other disciplines. He has an association with healing.

Trismegistos is an interdisciplinary portal of papyrological and epigraphical resources, formerly Egypt and the Nile valley (800 BC-AD 800), now expanding to the Ancient World in general.

From January 2020: a subscription model will be implemented as some (new) functionalities will be available only for paying institutions or researchers to keep TM Alive

Hermes Trismegistus (from Ancient Greek: Ἑρμῆς ὁ Τρισμέγιστος, "Hermes the Thrice-Greatest"; Classical Latin: Mercurius ter Maximus) is a legendary Hellenistic figure that originated as a syncretic combination of the Greek god Hermes and the Egyptian god Thoth.[1] He is the purported author of the Hermetica, a widely diverse series of ancient and medieval texts that lay the basis of various philosophical systems known as Hermeticism.

Thoout, Thoth Deux fois Grand, le Second Hermès, N372.2A, Brooklyn Museum

Hermes Trismegistus may be associated with the Greek god Hermes and the Egyptian god Thoth.[2] Greeks in the Ptolemaic Kingdom of Egypt recognized the equivalence of Hermes and Thoth through the interpretatio graeca.[3] Consequently, the two gods were worshiped as one, in what had been the Temple of Thoth in Khemenu, which was known in the Hellenistic period as Hermopolis.[4]

Hermes, the Greek god of interpretive communication, was combined with Thoth, the Egyptian god of wisdom. The Egyptian priest and polymath Imhotep had been deified long after his death and therefore assimilated to Thoth in the classical and Hellenistic periods.[5] The renowned scribe Amenhotep and a wise man named Teôs were coequal deities of wisdom, science, and medicine; and, thus, they were placed alongside Imhotep in shrines dedicated to Thoth–Hermes during the Ptolemaic Kingdom.[6]

A Mycenaean Greek reference to a deity or semi-deity called ti-ri-se-ro-e (Linear B: 𐀴𐀪𐀮𐀫𐀁; Tris Hḗrōs, "thrice or triple hero")[7] was found on two Linear B clay tablets at Pylos[8] and could be connected to the later epithet "thrice great", Trismegistos, applied to Hermes/Thoth. On the aforementioned PY Tn 316 tablet—as well as other Linear B tablets found in Pylos, Knossos, and Thebes—there appears the name of the deity "Hermes" as e-ma-ha (Linear B: 𐀁𐀔𐁀), but not in any apparent connection with the "Trisheros". This interpretation of poorly understood Mycenaean material is disputed, since Hermes Trismegistus is not referenced in any of the copious sources before he emerges in Hellenistic Egypt.

Cicero enumerates several deities referred to as "Hermes": a "fourth Mercury (Hermes) was the son of the Nile, whose name may not be spoken by the Egyptians"; and "the fifth, who is worshiped by the people of Pheneus [in Arcadia], is said to have killed Argus Panoptes, and for this reason to have fled to Egypt, and to have given the Egyptians their laws and alphabet: he it is whom the Egyptians call Theyt".[9] The most likely interpretation of this passage is as two variants on the same syncretism of Greek Hermes and Egyptian Thoth (or sometimes other gods): the fourth (where Hermes turns out "actually" to have been a "son of the Nile," i.e. a native god) being viewed from the Egyptian perspective, the fifth (who went from Greece to Egypt) being viewed from the Greek-Arcadian perspective. Both of these early references in Cicero (most ancient Trismegistus material is from the early centuries AD) corroborate the view that Thrice-Great Hermes originated in Hellenistic Egypt through syncretism between Greek and Egyptian gods (the Hermetica refer most often to Thoth and Amun).[10]

Hermes Trismegistus, floor mosaic in the Cathedral of Siena

The Hermetic literature among the Egyptians, which was concerned with conjuring spirits and animating statues, inform the oldest Hellenistic writings on Greco-Babylonian astrology and on the newly developed practice of alchemy.[11] In a parallel tradition, Hermetic philosophy rationalized and systematized religious cult practices and offered the adept a means of personal ascension from the constraints of physical being. This latter tradition has led to the confusion of Hermeticism with Gnosticism, which was developing contemporaneously.[12]

As a divine source of wisdom, Hermes Trismegistus was credited with tens of thousands of highly esteemed writings, which were reputed to be of immense antiquity. Clement of Alexandria was under the impression that the Egyptians had forty-two sacred writings by Hermes, writings that detailed the training of Egyptian priests. Siegfried Morenz has suggested, in Egyptian Religion: "The reference to Thoth's authorship... is based on ancient tradition; the figure forty-two probably stems from the number of Egyptian nomes, and thus conveys the notion of completeness." The neoplatonic writers took up Clement's "forty-two essential texts".

The Hermetica is a category of papyri containing spells and initiatory induction procedures. The dialogue called the Asclepius (after the Greek god of healing) describes the art of imprisoning the souls of demons or of angels in statues with the help of herbs, gems, and odors, so that the statue could speak and engage in prophecy. In other papyri, there are recipes for constructing such images and animating them, such as when images are to be fashioned hollow so as to enclose a magic name inscribed on gold leaf.

Thrice Great

Fowden asserts that the first datable occurrences of the epithet "thrice great" are in the Legatio of Athenagoras of Athens and in a fragment from Philo of Byblos, circa AD 64–141.[13] However, in a later work, Copenhaver reports that this epithet is first found in the minutes of a meeting of the council of the Ibis cult, held in 172 BC near Memphis in Egypt.[14] Hart explains that the epithet is derived from an epithet of Thoth found at the Temple of Esna, "Thoth the great, the great, the great."[3] The date of Hermes Trismegistus's sojourn in Egypt during his last incarnation is not now known, but it has been fixed at the early days of the oldest dynasties of Egypt, long before the days of Moses. Some authorities regard him as a contemporary of Abraham, and claim that Abraham acquired a portion of his mystical knowledge from Hermes himself (Kybalion).

Many Christian writers, including Lactantius, Augustine, Marsilio Ficino, Campanella, and Giovanni Pico della Mirandola, as well as Giordano Bruno, considered Hermes Trismegistus to be a wise pagan prophet who foresaw the coming of Christianity.[15][16] They believed in the existence of a prisca theologia, a single, true theology that threads through all religions. It was given by God to man in antiquity[17][18] and passed through a series of prophets, which included Zoroaster and Plato. In order to demonstrate the verity of the prisca theologia, Christians appropriated the Hermetic teachings for their own purposes. By this account, Hermes Trismegistus was either a contemporary of Moses,[19] or the third in a line of men named Hermes, i.e. Enoch, Noah, and the Egyptian priest king who is known to us as Hermes Trismegistus[20] on account of being the greatest priest, philosopher, and king.[20][21]

This last account of how Hermes Trismegistus received that epithet is derived from statements in the Emerald Tablet of Hermes Trismegistus, that he knows the three parts of the wisdom of the whole universe.[22]

Another explanation, in the Suda (10th century), is that "He was called Trismegistus on account of his praise of the trinity, saying there is one divine nature in the trinity."[23]

torsdag, februari 11, 2021

Opixlad efterlysning

 


Nikodemusevangeliet




Wikipedia:


Nikodemusevangeliet, eller Pilatusakterna som det ibland kallas, är ett apokryfiskt evangelium, som har farisén Nikodemus som föregiven författare. Han förekommer annars endast i Johannesevangeliet.

Nikodemusevangeliet är författat på grekiska på 400-talet, och är en sammanfogning av de äldre Pilatusakterna, vars äldsta delar går tillbaka till 100-talet e. Kr.

Namnet Nikodemusevangeliet förekommer först på 700-talet.

Skriften består dels en passionsskildring som är relativt lik de kanoniska evangelierna, även om det här skildras att Pontius Pilatus och Nikodemus försvarar Jesus så mycket de vågar mot Stora Rådet.

Nästa huvuddel är unik för Nikodemusevangeliet, nämligen en skildring av Jesus verksamhet i dödsriket under tiden mellan korsfästelsen och återuppståndelsen. Flera gammaltestamentliga karaktärer uppträder, som Adam, Jesaja och Elia. Tanken med denna framställning kan ha varit att Jesus skulle omvända de dödas själar.

Evangeliet avslutas med en skildring av ett möte i Jerusalems tempel där Pilatus söker få Stora Rådet att göra avbön för dödsdomen mot Jesus.


Wikisource:


NICHODEMI EVANGELIUM.

[ 373 ]Hær børias ewangelium nichodemi aff wars herra pino

Thȝ hænde oppa niotiende aareno Thyberij ſwa hetande keyſara Oc a nittande areno herodis konungx ſtyrande offwer galileam oc a førsta daghenom oc tiwghunda j marcȝ manadhe oc vnder theſſa jwdha biſcopa herradøme Swa ſom war joſeph/ annas oc cayphas Oc epter iheso christi dødh oc pino Tha førſt [ſcreff] thenne godhe jwdhin nichodemus wars ſignadha frælſara ihesu christi gerninga oc vnder Oc ſcreff them ſærdelis til jwdha biſcopa preſte oc laghmæſtara. Oc ſwa til flere andra jwdha j hebraiſt maal. mȝ thera bokſtaffwom Ther epter let theodoſius ſtore keyſarin theſſa fornæmpda ihesu christi vnderſama gerninga wænda aff hebraiſko j latiin

Theſſa jwdha/ annas/ cayphas/ ſymeon/ datham/ gamaliel/ iudas/ leui/ neptalim/ alexander/ iairus/ oc andre flere jwdha mȝ them komo til pylatum a mote ihesum christum Oc awitto han oc røgdho mangom lundom fore pylato. Sighiande. Thenna kænnom wi gørlica han ær joſep ſmitȝ ſon. oc fødder aff qwinno the ſom heter maria Han ſigher ſik wara gudȝ ſon oc konung Oc ey at enaſt ſigher han thȝ vtan bryter æn wan hælgha dagh ther os ær ſkipadher til hwilo dagh/ oc ſunderſliter war fædhernis lagh. Tha fagde pylatus til them Hwat gerningom ære the han gør hwru wil han bryta idher lagh Jwdhane ſwarado Wi haffuom j warom laghom at ænkte ærffwodhe ma gøras [ 374 ]a warom hælgho dagh Nw Iækir thenne hær a warom høghtidis dagh lamma mæn/ halta/ døwa/ blinda/ limaløſa/ ſpitælſka/ oc ther ære belagde mȝ diefflom/ Tha ſagde pylatus. Hwi ſighin j aff ondom gherningom/ Jwdane ſagdo/ Han ær en ondgerningis man oc koklare/ oc han wtkaſtar dieffla mȝ dieffla høffdingans bælȝebubs makt oc krafft oc al thing ære honum vndergiwin Tha ſagde pylatus them Thenne ſame wtwrræker dieffla ey aff bælȝebubs krafft vtan mȝ gudȝ dygdh gør han theſſa dygdelike iærtekne til mankønſi[n]s helſo lækir han ſiwkdoma/ oc ſwa røghin j honum aff ſinom godgerningom Jwdane ſagdo honum wi bidhiom thit høghelica wald at thu lat han preſenteras fore thin domſtol oc hørom hans ordh alle ſaman Tha kalladhe pylatus en ſin tiænara ſom het romanus oc ſagde honum Ledh ihesum høuitȝklica for mik Tha gik han til ihesum oc badh ødmyuklica til honum oc togh ſit ænlitis klædhe ſom han haffde j handinne oc bredde oppa iordhinna ſigiande Herra gak hær oppa oc gak in til min herra pylatum for thy han kallar tik Then tidh iwdhane thȝta ſagho ſagdo the pylato. Hwi ledde ekke fantin ihesum fore mȝ ſkriande røſt vtan fiøl honum til føter oc badh til honum ok læt han offwer ſit linna klædhe ganga. Pylatus kallade fantin oc ſagde honum Hwi giordhe thu ſwa. Løparen ſwarade Tha j ſændin mik til alexandrum jwdha høffdingan tha ſa iac thenna ihesum ſitia a enom aſna voga oc ſwa ridha in til iherusalem Soma ſa iac wth bredha ſiin klæde a wæghin oc thenna ſama ihesum ther offuer at ridha Soma ſa iac bæra olio qwiſta. oc palm qwiſta j ſinom handom Oc ſa iac mykin ſmabarna mogha. ther badhe gingo fore [ 375 ]oc epter honum ropande oc ſigiande mȝ enne røſt Oſanna in excelſis Som haffuer ſwa mykit at tydha Heela oc frælſa os Thu wælſignadher ſom kom j wars herra nampn Tha ropadho jwdane a mot fantenom Thu æſt en hedhin gretȝſker man/ Huru forſtod thu hebraiſt maal. Løparin ſwarade Jac ſporde en hebraiſkan man ſom kunde mit maal/ oc han ſagde mik thȝ Tha ſwarade pylatus them Hwru wthtydhis oſanna. The ſagdo honum Herra gudh gør mik helan/ ellir herra hela mik Pylatus ſagde jwdomen j witin ſielffue idhra barna røft Hwat haffuer tha fanten ſyndat vtan ſkuld laſten j han/ Pylatus ſagde fantenom Ledh wt ihesum/ oc ſwa ater in ſom tik ſiælffwom tækkis. Tha ledde han ihesum wt oc ſagde honum ſwa ſom før Herra gak in domarin kallar tik/ Tha gik ihesus in j radhwſit oc al the tekn oppa hwilkin maalat war keyſarins bilæte mȝ forgylte ſærgho. Hwilkin tekn tiæniſto ſwenane hioldo fore pylato oppa ſtangom j ſinom handom The lwladho ſik nidher tha ihesus gik in Tha jwdhane thȝta ſagho Hwru ændane aff ſtangomen nighu ſik nidher oc tilbadho ihesum ropadho the amote tekn føraromen Tha pylatus thȝ ſa. ſagde han til jwdhanna Nw vndrin j oppa huru ændane a teknomen a hwilkom keyſarins bilæte ære wthmaalat thȝ the bøghia ſik nidher j teknarføaranna handom for hwi ſkrien j a mote them vtan ſak Jwdhane ſagdo For thy at wi ſaghom Hwru teknførarene ødhmywkado ſik/ oc badho til iheſum Pylatus kalladhe fore ſik teknførarana Oc ſagde/ hwi giordhin j ſwa. The ſagdo/ Wi ærom hedninga. oc keyſarins tiænara. Hwru kunnom wi til bidhia han Æn oſſ hallande teknin bøghdo teknin ſik nidher oc tilbadho han Pylatus [ 376 ]ſagde til jwdhakirkionna formæn ok almoghans aldermæn Wtkeſin idher ſtarka mæn ath the magho halda teknin oc ſeem til æn the ſich böghia j thera handom Tha ſwa war giort Sagde pylatus Hallen nw ſtadlica teknin Jac ſwær thz om keyſarins helſo. at böghia ſik teknanna ſtænger nidher tha ihesus ingaar idher ſcal ilt wardha Tha ſagde pylatus löparenom Dragh wt ihesum w radhwſeno. oc leed han ater in ſom tik tækkis Jhesus gik wt Oc pylatus kalladhe them ther teknin hiollo. oc ſwor them ſom för a keyſarins helſfo/ böghias the teknin nidher jac ſkal idher howod affhugga Oc bödh ihesum inledha Löparin giordhe ſwa nw ſom för oc ödhmyuklica badh ihesum at han ſkulle ga offuer hans ænlitis klædhe. Swa giorde ihesus oc gik ſwa in J ſamv ſtund bögdos all teknin oc nighu honum och tilbadho ſom för Tha pylatus thzta ſa greep honum ſtoor ræddoghe oc ſtodh genaſt op aff ſino domſæte J The matonne ſænde pylati huſfrv at nampne procula. ſighiande til honum/ Bewara tik ænkte mz them ræthwiſa mannenom thy at jac war mykit qwald j nat for hans ſkuld oc j thy forſtodh iac at han ær en rætwiis man Tha pylatus thzta hördhe ſagde han allom jwdhomen J within wæl at miin huſfrv är en hedniſk qwinna. oc haffuer byght margha idhra jwdha kirkior hon budhade mik at hon weet for ſant ihesum wara ræthwiſan/ oc for hans ſkuld war hon mykit bedröffd j nat Jwdhane ſwarado pylato. Wi ſagbdom tik thz wäl för at han faar mz truldom oc mz ondom andom oc diæfflom haffuer han qwalt thina huſfrv Tha kalladhe pylatus ihesum til ſik oc ſagde honum Hwat ey hörir thu hwat alle jwdha witna [ 377 ]MCBODBIII SYAlf«ELIIIII. KAF. II. 377 mot tik oc tbu ſwarar them a^nkte. Jhesus fagde pylato. Hwar en haffuea* wald at tala m^ finom mwn badhe ont oc got fee thy til hwar en huru han talar Ju- dhane ſwarado oc fagdo til ihesum Hwat a*r th^ wi fkulum fee. Wi witom alle at thu a^fl fodder J l0nfko- 5. la'ghe. Oc före thinna fot^lo |kuld loth herodes dra^pa j bethleems land^ a'ndom margh fma barn twa'ggia aara ganiul oc th^r for innan Oc thin fadh^r iofep. oc thiin modher maria ihe flyddo vndan for herodis konungx wredhe. oc ra^ddogha barrande tik m^ fik. in 10. j egipto land Oc tha herodes war d^dher Tordho the tik äter til na^ara'th ftadh. Tha pylatt/s th^ta hordhe fagde han jwdomen tha rfr thj then fame ihesus hwil- kin herodes lette epter oc wille drrfpa/ jwdhane. ſwarado pylato Ja thenne fame a^r th^ oc ey annar 15. Tha fiol oppa pylatu^ floor ra^ddoghe Some f^gdo tha aff nrfrftandande iwdhom Hwilke wrfluiliande waro. Ey fighiom wi han f0ddan wara j Unflcala^ghe for thy s. 39. at wi wilom at maria war frfft iofep/ oc thy a*r han ey fodder j nakro Unfkala^ghe. Tha fagde pylattis til 20. iwdhanna huilke ihesum fagdo wara foddan j olaghlike frfng Tbeffe idher frfgn rfr ey fanno liik for ihy at maria war troloffwat iofep ſwa fow trfffe fighia afF idhro folke. Jwdhane fagdo pylato. enkanneliea annas oc cayphas oc allir moghin ropadhe. Han a^r f0dder j 25. oloffliko liwerne oc la^ffe fom han wtfria tfru rfltfnde oc hans ka^nnefwena. Tha kalladhe pylatus annam oc caypham oc fpordhe th«m Hwilke a'rii a'lla'nde The fagdo honum hedninga fonir fom nw a^rw wordhne jwdha Oc thy fighia the aff ihesu at han a^r a'kke 30. f0dder j l0nfkola>ghe The famo jwdhane f^aradho. Swa fbm a^r elea^ar afterus/ anthoniti^/ iacob/ efdras fa[ 378 ]378 NIGHODKMI BVAlieKUIIIf. KAP. 11^ III. muel/ yfaac/ phinees crifpuv agrippa/ anas iudas et bmetius wi arom ey a'lla'nda. wi afrom iwdha f0nir oc fighiom ra^lta fannind Oc wi warom widber j iofep oc marte fa^llning Tha taladhe pylatus til ta^lfa tolff 5. fom nw wordho opna^mpde oc th^ta fagdo Jac manar idhar om keyfarins helbrygdo.-a^r ihesus r0d<ler aff frillo fa^ng th^ fighin oppimbarlica for allom melh fwornom edhe The fagdo pylato Wi haffwom lagh. oc the forbiwdha fwrfria thy at ibj a*r fynd vtan . fwrfria ibe om keyfarins belfo/ thy at tfr tbj ey ſwa fom wi fagdom tba haffwom wi brutidh til d0- dhin Tha fagdo annas oc cayphas til pylatum Taffom tolff tros. at the fighia. ihesum ey wara foddan aff . 40. frillo fa*ng Än wi fighiom twrfrt a mot och han rfr . fals fla^rdoghtfr man oc han figher fielffuer fik wara gudjt fon oc koning huilkit wi iey trom Tha b0dh pylatus alt folkit wthganga/ for vtan the tolff fom fagdo ihesum ey fdddan wara j oloffliko liwerne Oc b0dh ihe^um fa^rdelis bort fra adhrom fkilias. oc fagdhe . them tolff' Meth hwat fka^l wilia the ihestim dra^pa. The ſwarado/ Före thy at han g0r fiwka hela. a thera ba^lgho dagh/ fom heter fabbatum/ Tha fagde pylatum. Före godha gharninga wilia the han dra*pa.

Oc idhradhis pylatus m^ grymma» wredhe ocgik . ſwa wth aff radhhwfeno. oc taladhe til alla jwdhanna Jach haffwer godh tyghe. oc finder iac ey ena fak mj teffom månne. Jwdhane ſwarado/ oc fagdo/ Ware han ey ilgherningis man ey haffdom wi han antwar- dhat thik. Pylatt/s fagde Takin j han idher oc före . the fak fom j within m^ honum d0min han fielffue epter idhrom laghom Jwdhane fagdo pylato. Änkte wald haffuom wi nakan man aff daghum lagha. Pylalus [ 379 ]MIGBODBMI BVAHOBUUIU KAP. 01^ IV. 379 fagde jwdhomen Lowas ey idher nakan dra^pa. Ytan mik Sva gik pyiatus äter in j radhwfit oc kallade ihe^um enlica til fik fighiande til honum Thw tfft jwdha konunger Jhe^us ſwarade pylalo. Sigher thu th^ a(F tik fielffwom ellir hawa andre tik th^ facht 5. Pylatus fagde Hwat ä^r jac nakar jwdhe. at iac fkulle tik tbolik thing figbia vtan thit eghit folk oc jwdha formad the antwardadho tik j mina ha^nder Vtan hwat ilt thu haffwer them giort th^ weet iac ey Jhe^s ſwarade pylato. Milh rike a*r ey aff trfffe wrfri- 10. dinne Ware mit rike aff tha'|ye wrfrld. fannelica mine thia^nara ftodho j mot at jac ey antwardadis jwdhom tfn nw tfr mit rike ekke htfr Pylatus ſwarade Thy s. 41. tfft thu oc konunger Jh^sus ſwarade Th^ figher thu for thy iak tfr konunger oc iac tfr ther til f0dder oc 15. iac kom for then fkuld at iac fcal lyfa alla wtfrl- dinna Ok hwilkin fom tfr aff fannindinne horir mina r0ft Pylatus fagde/ tha tykker mik ath enghin fan- nind tfr j iordrike Jhesus ſwarade honum Hyg aat månne fighiande rtflta fannind j iordrike huru lun- 20. dom han domis aff them ha;r byggia j wtf rid inne

Tha pylatus h0rdhe th^ta tha lot han ihesum bliffwa inne j radhwfeno oc gik ſwa wth oc fagde til jwdhanna Nw fo^ ftund fagde iac till idhcr. Himil , oc iordh oc fool haflu^r iac til witne at iac ey iinna 25. kan ena min^fla fak m^ ihesu Jwdane ſwarado ^r ey tb^ nogh ftoor fak. Th^ han fagde aff wart tempil. oc m0nfter th^ giter iac j enne ftund nidher brutidh oc j thre dagha ma iac th^ äter oppbyggia Hwilkit tem- pil opbyght war j fiw aar oc fyritighi Pylatws fagde 30, them Jac wil wara meenl00s oc Iotl00s aff ttfffa rtft- wifa mant^fins d0dh oc blodh. J feen hwat j g0rin [ 380 ]380 NlCHODBMi BVAHGBLICII. KAF. IV. Tba opfyitos jwdane a(F flora gia'ld. oc ropadho alle. m^ enne r0fl Hans blodh warc offwcr os. oc oflFwer wara aff0dbo Tha kallade pylatus hemelica aimoghans mtfn prefbena lagbwifa mälinena/ oc fcriware oc fagde 5. th«m G0rin ey ſwa fom j haffwin tha^okt/ ey aT han wtfrdhir d0dh at han haffwer la^kt fiwka. a idhrom btf^lgho dagh Jwdhane fagdo pylato. Ka^re domare wakta aat a^n nakar haadweter keyfarenom han haffwer for- fkyllath d0dh Myklo meer tbenue fom hadweter oc . talar moth gudhi fighiandts fik wara gud^ fon/ Ok s. A2. fp0r aat meth fwornom edh om han a^r liwaodi^ gud^ fon han nekar th^ eygh. Framledhis ofTwer th^ fagde han til os m^ haad. j fkulin a^n fee mtfnnifkionna fon fitia a gudh fadhers h0ghro hand. ok aterkomandis j . himilfins |1(y. Tha pylatus th^ta h0rdhe kalladhe han ihesum oc fagde Jac weet ey huru jac fkal ba^^fl g0ra m^ tik. Jhe^us ſwarade. Swa fom tik a^r giwith oc mik. Pylatus fagde Huru a>r th^ giffuit Jhesus fagde honum Moyfes oc andre prophe^e the forefagdo f). aff minne pino/ oc aff minne opflandiife. Tha pylatus h0rde th^ta. Kungiordhe han all ihesu christi ordh Jw* dhomen Tha fagdo genaft alle jwdhane pylato. Hwat nw meer at h0ra aff honum flera haad wetilfe. Py- aius fagde/ a*r ta*|]re fa^gn fals oc hadwetilfe tha takin . han til idher oc ledhin han til idhra jwdha kirkio. oc d0min han epter idhrom laghom Judhane ſwarado pylato. War lagh halla ſwa/ Om man bryter mot månne, tha haffwer han tilbrutidh at taka .xl. giflo- ftagh eno mindra. ^n hwilkin fom talar mot gudbi . han fcal ftenkas Nw for thy at thenne ihesus ofiwer all hadwetilfe/ hadhwetir han fighiande fik fitia a gud^ fadbars b0ghro band j hymerike oc figber wara [ 381 ]NICBOOEUt KVARGELlUai. KAP, IV, V. 381 aterkomafkolande j himilfins fkyym före ih^la wiliom wi at han fcall korfTa^flas Tha pylatu^ tb^ta h^rde fagde han them £y aT tb^ got tb^ j wilin ſwa g0ra Tha fa pylattif j iudha mogban oc fa afF them margha gråta. och fkodha til himbla Tha fagde han til jwdha forma^n 5. r>c alderma^nnena Jac kan fe at mykin moghe wil. at ilie^us fcal ey dra^pas. Jwdhane fagdo pylato. Herra domare/ thy komom wi alle biit at han fcal d04ft Py*- hlus fagde M^ hwat fka^l fcal han d00 Jwdhane ſwa- rado. före thy at han fagde fik wara liffwandts gud^ 10. s. 43. fon oc konung Tha ftodb nichodemus ſwa hetande jwdhe fore domarenom pylato/ oc fagde honum Jac haffwer talat tii jwdha prefter oc flere jwdha. Hwi menin j ſwa ontb g0ra ibe^u Thenne mannin g0r margh gudhlik. 15. oc aToful irfrtekne. Hwilkin aff warow forfrfdhrom fkriwas aldre f0rra haffwa giort thy giffwin han qwit- tan oc genwrfrdhins enkle mot honum The vnder han g0r oc giort haffwer/ rfre the aff gudbi the bliwa wa^l ftadigh epter hans a'ndalykt oc d0dh Are the oc 20. ey aff gudbi tha fkingras the funder oc wardha til rfnkte. Före thy moyfes frfnder aff gudbi giordhe vn- der j egipto lande, hwilkin gudh b0dh hontim atg0ra mj finom rfngle före pharao konunge. Tha waro falfe Itfkiara. betande jamues oc mambre. the giordbo vnder 25. famuledb fom moyfes oc alt egipto folk haffdo them ſwa fom gudha/ oc före thy at thera tekn oc vnder fom the giordbo/ waro ey aff gudj krafft thy for- gingo teffe koklara. oc thera tekn. oc ſwa oc alle the fom oppa them trodho. Oc thy giffwin l0fan thenna 30. man ibesum for thy han haffwer for|1(yllat a^ngin d0dh Wanlica thenne ibesus kom wtfa^nder aff gudhi [ 382 ]382 NICHODEIII EVAM6BLI0II. KAP. V. fander propheia ſwa fom moyfes fagde warom for- ftfdhrom Herra gud fcal oprefa idber en prophe/am aff idhro folke. Oc wanlica thenne ihesus aT then fame. fom aff aT fcrtwat/ tfo han fa^nder aff gudbi 5. tha kom han for^ alt folkfins helfo. fom a han wilia tro. oc til otrona manna nidh^rfail. Swa fom gudh fagde til moyfen. Hwilkin ey h0rir thenna prophe/an oc th^ han figher j mit nampn han fcal forgaas aff fino folke Ta^ffe ordh fagde nichodemus til jwdha . bifcopa. oc iwdha prefler Tha jwdhane hordbo tb^ta s. 44. (landande fora pylato fagdo the til nicbodemum Tak tbins ibesum fannind. oc baff lot oc tbin deel m^ bonum Tha lypte nicboderous fina ba^nder op til bi- mils oc fagde iwdhoroen Jbe^u fannind tagber iac . gerna amen oc ſwa fom alle fagdo wardhe amen/ J tby gik fram en annar aff iwdhomen. oc flod före pylato oc fagde. Jac la j fotafa^ng oc thimade j d^t- ^ins wadha dagh fra dagh. åtta aar och tra^tigbi tba kom herra ibesus til mik/ oc barmadhe fik offwer . mik oc fagde mik Tagh thina fiwkdoms fa^ng op oc gak triillicha .ha*dhan Tha iac b^rdhe hans ordh wardh iac heell. oc togh iac j fame ftund mina fota fa^ng opp. oc gik iac heel. oc belbrygdo j mith hws En annar aff iwdhomen kom oc fram före pylatum . oc fagde iac war blinder fodder oc nar herra ihesus foor fram ath wa^ghenom ther iac f»t tba ropade iac Milder herra dauid^ fon mifcunna mik/ han barmade fik genaft offwer mik oc laghde fina hrfnder offwir miin 0ghon oc genaft wardh iac feande. Oc kom en . fram aff iwdhomen före pylatum fighiande. Jac war fpittflfker oc herra ihej$us christus läckte mik oc reo- fade mik m^ eno fino ordhe. Oc kom fram en qtinood [ 383 ]NICHODCm KVAMGBLIUIl. KAP. V, VI. S83 fom ftodh for^ pylato. oc fagde Jac haffde blodfoi itfmpn tolfT aar iamfkyt fom iac togh a mins herra ihe^a chrisii kiortelfald. ward iac heel aff orene bio* ^ins wthflytilfe. Sidhan komo fram före pylatam en floor fkare aff iwdhomen oc ropadho aff margfallom 5. dygdhom helfom oc la^kedon) fom ihe^us haffde tbem giort oc fagdo the/ ftoor prophe/a tfr herra ihesus Tha pylatu^ borde alt th^ta. fagde han iwdhomen Före hwij giordho ey idhre forftfdher oc idbra bifcopa tholka la^kedoma oc fiwka manna helfo Tha ſwarado 10. the rfnkte/ tha ropadho forne aff iwdomen til pyla- s. 45. tum Stort gudhlikit vnder giorde ihesus i tby at han opreefte la^arum fyra nätta dodhan. fweptan oc bund- nan j liikx kla'dhom wt aff gnptinne m^ finna ordha dygd oc prefenterade han finom fyflrom liwandts oc 15. ieet han fitia widh bonlb m^ fik. oc a^ta Th^ta borde pylatus. Tha togh han lij at rtfdhas mj florom ra»d- dogha oc opte m^ liwdhe roft til allan iwdha moghan. fighiande. Hwat a^r th^ta fom j farin nw m^ at j wi- lin ihestim vtan fak at drtfpa roeeniofan/ och idhan 20. wa^lgerningis man Tha ftod pylalus op aff fino ftfte. oc drogb ni- cbodemum offwer ena fidho m^ them tolff fom ey fagdo ihesum wara foddan j hoordom/ Oc fagde them Sighin mik hwat iac fcal göra/ ftoor tra^tta tfr j 25. moghanom The ſwarado oc fagdo. Wi witom ey hwat for tby a t wi famfa^llom os ey m^ them The fee fielffue till J hwat wadha the fa^tia fina fia'la. herra gudh han fcal döma them m^ finom ra*tta dom Tha wtfnde pylatti^ fik til jwdha almoghan fighiande J 30. within at ſwa afr idher fidhwtfnia. at om pafcha dagh tfrin j wane en fånga giffwa lofan/ Nw haffwir iac [ 384 ]384 NICHpDEm EVANGBLinil. KAP. Vt. en a*rlikin fånga, mandrapara fom heter barraban/ hwat haPllir wilin j at iac fcal opiata idber then drå- paren/ thcr forfkyllaih haffwir d^dhin/ ellir oc ihesum fom rfr vtan fculd oc ey haffwtr forfkyllat di^dh/ Tha 5. fagdo iwdhah0ffdingia oc aaldermsPnnene til pylatum GiflF 08 Ufan barraban Pylatu* ſwarade/ hwat wilin j gi^ra aff ihcsu tbcr heter christus/ Jwdhane fagdo/ han korffsPftis Han fcal korffa^ftas g0r thu ey th^ tha tfp; thu ey keyfarins win for thy at han haadwetir . gudh fighiande fik at wara gud^ fon/ oc iwdha ko- nung Tha pyiattis h0rdhe thenna ordh. Tha fagde han a 40. iwdhomen m^ ftore wredhe. Alltidh aff ophofFweno hafFwiV idhart folk warit genwa^rdoght Oc ihe idher baffua gagn giort oc froma. them a^rin j aidra gen- . wa^rdoghaft oc idhra drapara och plaghama^n a^iflcin j Jwdhane ſwarado Hwilke a^re the. fom os hawa gagn giort Pylatum ſwarade F0rft oc frrfwft idhcr gudh haffwir idher gagn giort oc frrflfat idher aff egipto manna wki oc fa^nkle them nidher j diwpa haffwit . oc ledde idher mit genom haffwit ſwa fom oppa thorre iordh/ oc f0dde idher j .xl. aar melh tfngla br0dh vtan rfrffwodhe oc gaff idher itfrpa k0th epter idhrom wilia. oc'fla*kte idhan th0rft m^ watnidh. fom wt£l0th aff ha^llinne oc gaff idher lagh oc budhordh . j allom ta^ffom wa'lgerningom rettin j idhan gudh. ſwa at han wille idher gan^fklica forda^rffwa. Vtan idher hrfrtoghe oc ledhare moyfes badh for idher til gudh at j fkullin ey al^ftingx forgaas Ok nw ropin j mot mik. oc fighin at iac hatar konungin oc sfr [ey] . hans trolikin win oin iac d0mir ey thenna ihesum til d0dha. Hwilkin margha aff idher han haffwir la^kt aff finom fiwkdom. thy at han a'r idher konung oc haffwir [ 385 ]RICBODBm BVAHGBLIUM. KAP. Vt, VIL 385 enkle ont giort Tha iwdhane h0rdho th^ta. opfyltes the m^ wredhe oc girfld oc ropadho innerlica Wi haff- wom konung tyberium romara keyfara th^ ihesus tfr konung th^ witom wi ey Före thy at konunga aff thy lande perfide oftsPrft aff landomen komo. letande j 5. betbleem oc fpordo epter honum fighiande ſwa. Hwar a^r then fom r0dder a^r ha^r ra^tter iwdha konunger/ fidhan offradho the honum gaffwor. Herodes konung h0rdhe th^ta. at ta^fjfe land^fararene oc ma^flara fpordho ept^^r iwdha konunge oc wille tagbar ihesum dr«Ppa. 10. Oc dräp for thy margh tbwfandb fmabarn. bwilkin j s. 47. them thima ey f0d waro j betbleem A godhe domare th^ta fagdom wi tik lango r0r Pylatu^ h0rdbe tb^ta Tha b0db han wardha liwdb j aimogbanom figiande. Reen oc nnkeenl00s a»r iac aff ta^ffe man^ins blodh th^ 15. (e i alle Jwdbane ſwaradho. Hans blod ware offwer os oc offwer war barn. Tha pylatas hordbe thj bddb han |lor riddara mogha. koma före fin domftool oc ſwa diktadbe han domin offwer ihesum figiande Tith eghit folk figher tik wara ſwa fom konung Thy biwdber 20. iac tik f0rft giiflas' oc fla^ngias epter h0ffdinga7ina fladbga

ſwa ther epter ophtfngias a korffit oc twa ilger-

ningis marn m^ honum aff hwilkom twem annar beet difmas oc annar gefmas Tha gik ibesus wth aff radhwfit oc iaf^td twa 25. r0wara m^ honum och tha the komo til then ftadbin ther korfit war. aff0rdho riddarene honum hans klePdbe oc omgiordadho the han m^ eth linnith kMbe oc kaftadbo offwer han ena r0dba kaapo oc kronadbo han ^} krono aff th0rn oc flogbo hans bowod m^ r00r ba^ddo 30. han oc gabbadbo. oc htfngdo han oppa korfins tra'. Korffa^o han ma^llan twa r0wara. fa^tiande difmam [ 386 ]386 mCHODKlll EVAKGBLIDll. KAP. VII. a hi^ghro fidhona/ oc gefmam a winflro Oc blanda- dhan dryk m^ a^tikio oc galla, oc bitro mirram guthw the j en ſwamp oc opftfnde f^re hans inwn. at ban ficulle th^ drikka Oc ihe^^us tholde alt th^ta tholo< . modblica Tha fa ihe^us op til himbla oc fagde. Min fadber Min fadber forlat them tb^ta. tby at tbe wita ey bwat tbe g0ra Tha kaftadho riddarene lot om s. 48. hans klrfdbe bwat fom bwar fkulle faa Sidhan iw- dhanna mykligbet oc prefta b^fFdingiane fkriadbo til

ibesum ſwa figbiande Tbu giordbe andra hela. nw

kan tbu ey göra tik fielfTwan helan. Om tbu tffl fander gud^ fon tha far nidber a(F korfit tha tro wi tik. Samuledb gabbadbo riddarene bonum figbiande. Om tbu rfr jwdha konunger tha frrflfa tik fielffwan . Sidhan n0dbgadbo iwdba longinum riddara oc badho ban genom flinga ibesiis fidbo m^ fpiwt oc genaft han haffde ſwa giort flöt ^wtb ia^mbrat aflp hans fidho blodb oc watn Tha bodh pylatus före domenom fom ban baifde gifFuit atT hesus dodb. oc före tby al . ban fagde iwdbomen tbenne a^r ibe^ns iwdba konun- gar let ban oSuer hans bofFwod fcnwa a latiin he- braifko oc grejfko Oc tytulus ſwa fcnwadber Tbenne a^r ibe^us na^arenus iwdba konunger Tha fagde annar a(r rowaromen fom faller war a ihei^u winflra fidho . ther beet gefmas Afl tbu liwaudis gud^ fon tha fra^lfa tik oc 08 Tba ſwarade difmas. fom flodh a gud^ h0- gliro fidbo. oc ftrafiadbe fin kompan figbiande alf ta^l^bm tbinom ordbom oppembaras al ibu ra^dbis ey gudh oc for tby fcal tbu wara j a^werdelike fordo- . milfe ^n wi takom op Wn lika epter warom onda gharningom ok tbenne haffwtV enkle ilt giort oc plaaghas tha [ 387 ]NlGflODBm EVANGRLIUM. KAP. VII, VIII. 38T tba vtan fkuld. Oc ther epier at difmas hadhe ſwa awiit gefmam fa han til ihesum oc fagde. Herra ih^^us mint^ a mik tha thu komber j thit rike Jhesus fagde honum Sannelica figh^r iac tik J dagh fcal thu wara m^ mik j paradiis 5. Tha war ſwa fom fia^tte thimen a daghenom oc Tn0rkir ward otTwir iordrike alt til nionda thiman oc folin m^^rkti^ oc tempelfins bonadher rifFnadbe j twa s. 49. lyti fra offwarft oc til nidherft oc gudj rfngel fyntis tb^ at g0ra mj eth eldfkinande ſward oc hans r0ft 10. h0rdhis fighiande ſwa. Jac efv 'hesi christi pino wit- nifba^rare. Tha ther genaft epter ropade ihesus m^ ftore r0ft figiande fadher j thina ha^nder antwardhar iac min anda. Then tidh h0lfdinghin centurio fom fat- ter war ofFwcr riddaranna rfmbete. tbjta fa/ rfradhe 15. han gudh oc lowadhe. fighiande. Sannelica thenne man- nin war rrftwiis hwilkit wtfl bewifas j vnderfamlikom teknom Samuledh oc alt folkit fom om kring ftodh feande dyghda teknin flogho fik fora fiin bryfl. oc gingo heem j gen Centurio fagde fidhan h0ffdingomen 20. aff them irfrteknom ther giordhos Oc tha pylatw* ih^ta h0rdhe bedr0irdis han mykit ſwa at han hwarte aat eilir drak oppa then daghin Sidlian kalladhe py- lalus iwdhana faman oc fagde til them Hwat vndrin j ey oppa the dyghdoliko lekn fom nw haffwa htfnt 25. j ihcsu pino Solin ward m0rk oc daghin mifle fit liws Jwdhane ſwarado pylato. Thj rfr ey annat tfn foolhwarff fom pirfghar wardha epter finne natwr oc fidwrfnio Pylalws ſwaradhe jwdhoraen Hwat war oc thj foolhwarff at tempelfins bonadher rifFnadhe fonder 30. före aldra idhra 0ghom oc d0dha manna grafTwa the Sv. Fomsk, SäUsk, Sami. VII. 25 [ 388 ]S88 HlGHODEMt BVAN6BL1UII* KAP. Vilt, IX. ypnadho. fik oc fom mik tfr kunnoghat ath marghe flodho op aff d0dha oc waro fedde likamlica. j wa- rom fladh iheru^alem Spyrin at hoifdingian centuri- onem oc them m^ honum waro oc d^robit^msPnnena. 5. fom hioido waku. oc wardh offuer honum Tha komo 8. 50. alle ta^ffe fram före iwdbana oc witnadho. Wiffelica faghom wi j ihesu chrisii d0dh at iordhin hon fkalff oc r00t fom hon fkulle tala. oc wi faghom ma^nnifkior op ftanda. aff d^dba oc thy trom wi wara fan t at . tbenne ihesus war gud^ foo/ Alle hans ktfnde winir flodho lanki fitfrre fra honum oc qtotnnor hwilke bonum r0lgdbo epter afT galilea. feande al thanne tekoia* Oc en man fom heet iofep gart^mtfftare offuer pylati bion godhar man oc rePthwiis afT aramatbia. « ſwa betande ftadb j iwdba lande, d^nga famtykkio gaff han til iwdba wilia oc kafremaal oc han war bi- dbande epter gud^ rike Han gik til pylatum oc bed- dis afT bonum ihe^u licama. Pylatus gaiF honum hans licama. Tha togb iofep han nidher aiF korfit oc fweple . ban j bwit reent fyndal/ oc lagde han j fino nyo fleotro. j hwilke a^ngbin war f^rra laghder Tha wille iwdhane drtfpa iofep oc tbe tolff hwilke ther baifdo talath före ibe^u til pylatum Sa- muledts willo tbe oc dra^pa nichodemum oc alla tbe fom läckte waro aff ihesu hwilke fom haffdo ftandit före pylato. oc oppimbarlica fagdo ibe^u gherninga godha wara. Tha lupu alle j fkiwl vtan enfambir ni- cbodemus (For thy at han war iwdba h0(rdinge Ev margba dagha ther epter ward jwdba fampnadher in . j templitb Tha fagde nicbodemus them Hwru gaan j in j gud^ m0nfter ma^dhan idbra bsPnder a're fulla m) blodh. thy at j korffa^ftin ibesum chrislum ra^thwifan [ 389 ]NIGIIODRm CVANGELItlll. KA». IX. 389 man Tha ſwarade Annas/ cayphas/ fymeon. dathan/ gamaliel/ iudas/ leui/ neptalim oc mange flerc aff iwdhomen ropadho alle famliwkt till nichodemum Hwru gik thu in i mönftridh mj os fom haffwtr fam- S. 51. tykkio mj christo hans fridher warc n)^ tik j konaa- 5. fkolande waYJd. Tha ſwaradhe nichodemus oc fagde amen Sighin oc i amen/ christx ihesu fridh«r wari mj mik nw oc j komafkoiande wrfrld Jwdhane ſwaradho oc fagdo Amen/ ^n then tidh the taladhos ſwa wi- dher kom iofep aff arimathia oc fagde til alla h0wit^- 10. mtfnnena. Hwi illjfkins j ſwa möte mik. at lac bed- dis ihesu licama. aff pylato. oc laghde han j mina flentro. oc fwepte han j hwiit findaal. oc laghde ften- dor lil griptinna Än j haffwin ey wtfl giort moth ra^twifom månne, thy at j korffa^in han vtan bruth 15. oc a^n offw<;r th^ ypnadhin j hans fidho. m^ fpiwte Tha gripu iwdhane iofep. oc budhu han g0ma före thera ha^ighodagh fkuld. til annan dagh. Och fagdo honum ſwa. With th? at ey rfr hoffwelikit at g0ra nakat moth lik. j warom h0ghtidis daghom. Än wi 20. witom ath thu a'ft wardher d0dhin for thy |1<ulom wi giffwa tith k0th diwromen a iordhinne oc fughio* men j wrfdhreno at opfwrflghia thj Jofep ſwarade them Trfffa ordh afre liik h0ghfa»rdoghom kompanom golia huilkin fik fatte a möte gudhi oc ftridde amote 25. ha'lgho propheta dauid Nw figher oc prophetin Mik a»r hrfmpdin j wald giffwin oc iac fcal hwariom ater- grflda figher fielffwer gudh J fagdhin oc ſwa then tidh pylattis twadde fina ha»nder fighiande Jac a»r meenl00s aff thenna rrflwifa mant^ins blodj wthgiw- 30. tilfe. j warin rafke til ſwar oc ropado Hans blod^ ha^mpd gange offwir os. oc offwer war barn. Hrfr s. 52. [ 390 ]390 NlCHODKVI RVANGKLItJV. KAP. IXy X. epter (Iculin j fe ath gudj wredhe kombir offwir idher oc idhra flackt ſwa fom j fielffwe faghden Tha iwdhane h0rdho ta'ffe ordh. tha ilt^fkadhos the my- kith j finom hugb. oc innelukte han j trangom mwr 5. a hwilkom a^nghin waro windoghin oc incighlado d0rena til mere wiffo. oc fatto wrfktara ther om Thcr epter gingo the til rad^ annas oc cayphas m^ preflo- men oc fankadho faroan alla menighetina epter tb^ra fabbatum ath the fkullo betha^nkia fik m^ hvvat d0dh . fom the fkullo dra^pa iofep. Tha the waro alle faman fankadhe. oppa en funnodagh. brutu the iocigle fra doromen. oc la*fto op dorna tha funno the ey iofep j morkaflofTwonne ther the haiFdo han innelaght ther vndradhe alle oppa. . " Tha komo riddarene fom hiollo wardh offwir herrans ihe^u graff gängande in j iwdha kirkiona oc fagdo oflwerlwt at ihe^us war ey j graffwinne ^n tha wi hona g^mpdoin wardh ftoor iordhdyn oc wi faghom gud^ a^ngel koma nidher aff himerike oc wd^lte . liikftenin a graffwinne oc fatte fik oppa han/ hans aafkodhan war fom folinna glimber hans kla^dher waro hwiit fom fnio oc afT hans rrfddogha wordhom wi ſwa fom d0dhe. Ok wi h0rdhom a'ngelin tala til qt^tn- norna, fom komo til graffwinne Ra^dhins ey iak weet . ath j lethin epter ihesu fom korffrffler war/ han rfr opflandhin ſwa fom han fagde. han rfr ey htfr komin oc f0kin ftadhin bwar the haffdho läkt han och gan- s. 53. g^ ^^ rafklica oc fighin hans difcipulis at han tfr opflandin aff d0dha. oc rfr for idher gangin in j ga- 30. lileam fom han them före fagdhe oc ther fkulin j han fe. Aff trffjom ordhom flygdhos iwdha h0ffdingiane. oc fagdo riddaromen Hwat liffwer äter ihesus ey tro [ 391 ]NIGUODBMI EVANGELIUH. KAP. X, XI. S91 wi idher Riddarene ſwarado Swa ftoor vnder giqrdhe ihcÄUS fom j badhe faghin oc h0rdhin/ all likowtfl willen j ey tro/ Hwru wilin j nw tro ware ftfgn. J fadhin fulTwtfl. j thy at ihesus liffwer huilkin jkorf- fa*(lin vtan fktfl. wi haffwom th^ hört ath j innelukle 5. iofep. j tnorkaftofTwu. huilkin fom iordadhe ihesw li- cama. oc incighladbo laafin oc fattin til goinara. Tha j la'tin op d0rna tha funnin j han ey Faan j äter j gen iofep huilkin j inneta'ptin j nf)0rkaflofrwonrye. tha faam wi idher atcr ihcsum huilkin wi gdmpdom j 10. graffwinne Jwdha ſwarado riddarenom/ Wi wiliom wtfl äter giffwa iofep. giflTwin j bier ih^sum Jofep tfr j finom ftadh arimathia. Riddarene ſwarado/ oc fagdo Jbe5us a*r j galilea fom wi hordhom aff a^nglenom fom fagde til qi(;tnnorna ath han ftodh op aft* d^dha oc 15* tfr for idher j galilea. Tha iwdhane th^ h^rdho rrfd- dos the florlica figiande j bland fik fielfFwa Oppim- baras thenna manna fa^gn tha tro alle oppa ihesum Tha famanfankadho the mänga pa^ninga oc gaffwo rid- darorae» fighiande thom Sighin at tha wi foffwom 20. komo ihe5u difcipuli om nattena. oc ftaalo bort ihe^u likama. oc wardher th^ta fport aff domarcnom pylato. iha wiliom wi wa^l forfwara idhcr/ Riddarene togho widh ptfningomen oc giordho ſwa fom the waro Irfrdhe aff iwdhomen oc fra^ygdhin gik j bland alla. at ſwa 25. war giort Tba komo preflene aff galilea fom ſwa heeta s. 54. phinees/ abbas/ preceptor/ leui/ at widher nampne aggeus Thrfffe thre komo til herusaem oc fagdo boffdingiomen oc allom fom waro j iwdha kirkionne 30. Jhesum fom j korffrfflin faghom wi mj finom difcipu- lis oppa oleo bergheno. fitiande j bland them oc pre[ 392 ]392 mCBODKMl EVAII6ELIDM. KAP. XI. dikadhe före tbein fighiande ſwa Gangin kring oro wtfrldinna oc predikan mith ewangelium allo folke. Oc d0pin ihem j nampn fadher oc fbns oc ihtfs hai- gha anda Amen/ Ok huilkin fbm tagher widh Ironne. 5. oc wardher ſwa dépter han fcal wardba beel. Oc bailkio fom ey wil tro. han fcal wardba ford0inpder Sidban ban hafTde ſwa talath lil fina kä^nnefwena. tha fagbom wi han opfara til bimpna. j fky. Tha iwdbane. aalderma^nnene oc prefline th^la b0rdho fagdho the . til the thre prefline Giffwin ato ifraels gudhi oc fighiu honum loff om th^ta aT ſwa fant fom j nw fighin The roa^nnene ſwarado Swa fom aff enom mwnne til lika. fighiande Swa liffwer wara fa^dbra berra gudh. abrahams gudh/ yfaacx gudh och ia- . cobs gudh. fom wi fagbom ibestim tala m^ finom difcipulis oc opfoor fidhan til himerikis/ oc om wi tighiom leffe vnder fom wi fagbom aff ihesu tha fyndom wi J fame ftund opftodbo prefla boifdin- giane oc hallande gud^ lagh j finom handom manadho . them oc fagdho til them Om gud^ lagh manom wi idber at j a^ngom fighin ta^ffa ordh huilkin j haffwin 08 nw facht aff ihesu Oc the gaffwo them mänga ptfninga. oc fa^ndo m^ th^m thre ma^ fom them folgdbo beem j fiin land. at the fkullo a*ngaledhis fla i ihertc- a 55. 25. salem Tha komo faman alle iwdbane. oc haffdo fto- ran graat mellan fik fighiandis Uwat aT th^ta tekn fom nw giort a^r i 'herusaem Än annas oc cayphas hughnado them fighiandis ſwa Huat fkuiin wi tro riddaromen fom grtptena waktadho. the fagdo os at . gud^ tfngel wrflte ftenin bort aff grtptinne. An wan- lica hans difcipuli badho them tb^ta fighia oc gaffwo them pa^ninga at the fkullo ſwa fighia oc baro bort [ 393 ]KICBODEMl EVANGELIUM. KAP. XI, XII. 393 hans licama. ^n witin tb^ at ey [aT] Iryght at tro eth ordh wthla^nningiom Thy at ihe toko och mänga ptfninga aff os. oc epter thy fom wi th0m Irfrdhom fagdho the. Hwat haflwa the hallith nakra tro os eU Ur ihesu difcipults 5. Tha ftodh op nicbodenoKs oc fagde allom Takin rtft ifraels f0nir j h^rdhin alt hwat the threma>nnene fagdho fwtfriaode om gud^ lagh oc fagdho. Wi faghom ihe^um tala m^ finom difcipulis/ oc oppa oleo ba'r- gheno fkodadhom wi han opFara j himilin Oc fcrtptin 10. Itfrer os oc figher At fanctus helyas war optakin j himilin/ oc then tidh hans ka^nnefwen helyfeti^ war athfpordher aff propha/anna fVknom Hwar a^r thin fa- dhtfr helyas fagde han them j himilin a^r han optakin The fagdo. wanlica nakar ande greep han oc lagdhe 15. han in j berghin i frae Ytan wtbwa^liom os ma^n fom omkring gaa ifraels ba*rgh. oc wanlica the (inna han Swa giordbo oc the. oc letto ept^r honum thre dagha. oc funno honum ey Oc nw ifraels f0nir h0rir n)ik och fa^ndhin offuer all berghin j ifraels lande/ at 20. ey wanlica nakar ande haffwir gnpit ibesum oc wan- lica wi finnom han/ oc gorom anger Tha ta^ktis allo folkeno nichodemj radb. oc fa^ndo ma^n oppa ba^rgbin/ oc the letto oc funno han ey The komo äter oc s. 56. fagdo iwd hornen Wi bafTwtim omgangit alla wa^yna, 25. oc funnom ey ihesum vtan wi funnom iofep j finom ftadb arimathia Tha iwdha bifcopane h0rdho th^ta. ivordho the gladhe. oc a'radho ifraels gudh oc giordbo ftora famqwtfmd. fighiande M^ hwat mato fkulum wi koma iofep til os Huilkin wi haffdhom inneta^pt j 30. m0rkahwfe. mtfdhan han a^r nw funnin. at wi mattorn tala widh han The toko oc fcnffwu til honum brefT [ 394 ]394 HlCHODBMl BYARGBUUM. KAP. XII. ſwa iudharidhe. Fridher ware m^ tik oc m^ atlom fom m^ thik a'rw. Wi ka^nnomps aih wi fyndadhom möte gudhi oc mot lik. thy ifvaYdoghas thu at koma til os före thy at wi widhergaam os ftorlica haffwa 5. fyndatb möte tik ^n wi vndrom alle mykit aff ibinne bortakilfe. Wi witom oc at wi ta^nktom ilt^fkofult radh mole tik./ oc gudh togh tik til fik oc fra^lfle tik aif waro ilt^fko radhe. Fridber tik berra iofep. bedberlikin oc a^lfkelikin aff allom almogbanom SidbaD . waldo tbe fiw ma^n. iofep winir oc fagdbo tbem Tben tidb j koinio til iofep helfin han fridfamlica. oc ant- wardbin bonum breOwit Sa^ndebudbane foro aff ftadh oc fingo iofepe breffwit oc belfadbo ban fridblica Tba iofep baffde breifuit la^fitb Sagde ban Wa^lfignadber fe . gudb fom os fra^lfle. at wart blod fkulle ey wi(bgiw- tas WVIfignadber fe gudb fom os fkylte vnder finoi» vingom oc iofep kyfle tbe fiw ma^nnena. oc tok tbem in j fil bws Annan dagbin fallos tbe a fina b^^a. oc foro in til iherusalem oc alle iwdbane waro til redbo. ' 20. oc gingo a mot bonum figiande Fridher j tbinne in- S. 57. fardb fadber iofep. Tba ky^o alle lian. Än nicbode- mus tok ban in j fil bws oc giordhe ftorl geflabudh. Annan dagbin iher epter annas oc caypbas oc nicbo- demus fagdo til iofep inne j gud^ m0Dftre G0r wi- . dbergangilfe ifraels gudbi j bans monftre. oc oppiro- bara os alt tbj wi fp0riom aff tik for iby tbu weeft alla ba^fta fannindina thy at thu iordhadbe ihe^u licama oc wi innelukte tik ba^r j iberusalem/ fidban kundbom wi tik ey finna/ oc vndradhom thy mykil . oc floor rtftjil grep os alt til thenna dagbin ther wi baffwom tik nw atcrfangit Vlan oppimbara nw for allom bwat fo/n giorl tfr aij tik. Jofep ſwarade th«m [ 395 ]NICaODEMl BYARGKLIUII. KAP. XII, Ml. 395 oc fagde. Then tidh j innelukto mik a langafreadagh om qwa^idin oc ftodh a minom b^nom a ha'lgha da^ ghenom fabbali om midhianat opiyptis h^'fit j fyra h0rnomen. oc tha iac opiypte hofFwodhit fa iac ihe^tim fkinande ſwa fom en fool oc afF ra^dde fiol iac a ior- 5. dbina Tba grep han mik om handena oc opiypte mik aif iordhinne oc got a mik dagginna watn thorkande mit a^nlite oc kyfte mik oc fagde mik Jofep brodher ihu a*|l reen m^ thinna tro watn oc alla thina fynder aYe tik förlåtna Ra^t^ ey min win ^odba mik oc fe. 10. for thy iac a^r then fame Mn iac aatfkodad be oc fagde Herra ma^flare min belias Han fagdbe mik/ ey sfr iac helias Ytan iac a*r ihesus christus huilkins licama thu hedherlica iordadhe Jac fagde til honum Thee mik griptina hwar iac lagdhe tik Tba tok han mik om 15. handena oc ledde mil^ til ftadbin hwar iac hafide han nidher läkt/ oc wiifte mik liikkla^dhii oc howodhkla'- dbit j huilko han war fwepter Tha genaft ka^ndis iac widher at han war ihesus Ok badb iac til honum oc s. 58. fagde Wa^lfignadber a^ thu herra gudh fom kom til 20. os j herra gud^ nampn oc fokte oc beelle os han hiolt mina hand oc fordhe mik til min ftadh. arima- thiam inledhandis mik j mit hws doromen aterlyktom oc fagde mik. Fridher ware tik/ i xl dagha fcal thu ey wthfara. aff thino hwfe for thy iwdhane göra ftoor 25. drouilfe mino trono folke An iac gaar nw til minna difciptilos at the fkulu mik fe oc iac fcal m^ tik tala aff werlddinna helfo. Then tidh ſwa war fakt gik han fra mik Tha iwdhabifcopane oc andre prefie oc gud^ a'm- bilis nwPn tbjta bordho ftygdhos the ihér widher oc 30. aff myklom ra^ddogha fiollo the til iordba. oppa fiin a^nlite. oc ropadbo fighiandis ſwa. Hwat tekn mon th^ta [ 396 ]396 RKHOPRlll RVAMGCLIUM* KAP. XIH. wara fom gtort aT j iherusalem Riddarene föm gompdo ihe^u grtpt fagdo fik haifua feet a^ngelin huilkin tli^r fagde at ib^sus flod op oc fcal fynas j galiiea. Oc ^ [wi] witom alle at ihesus war man oc wi kä^ndotii . hatts fadhar oc modher tbj war iofep oc maria Hwat wiliom wi hoar til fighia Tha gik fram en iwdhe fom het eiius oc fagde til iwdhanna Jac ka^nde ihesu fla'kt tby at iac haifuet* warith alla dagha m^ th«m fom gudh ra'ddos/ oc m^ them fom oatei^wa^ndelica oflVado liX gudhlika b^nir oc otfer j ifraels gud^ m0nflre Jac war oc naT tha fbore preflin fymeon togh widher bonum j fin fampn/ oc fagde til bonum ſwa. Nunc dimittt« domine in pace féruum tuutn/ quia viderunl oculi mei falutare tuum Som ſwa tydber Herra lafl . nw thin thia^nara fara j fridbi/ for tby min 0gbon fagbo tbina tfro Sammeledfs oc.tbenne famme fymeon s. 59. wtflfignade ihesu modher oc fagde henne afT tba*f|b barneno. Tbenne tfr fattir mangom til oprtfttilfe oc til motfigbilfa tekn. j ifraels mogba Tha fagdo alle (K iwdbane Stfndom epter tbem threm roannomen fom fagdo fik bawa feet ihe«tim tala m^ finom difcipulis oppa oleo bergheno. The komo oc fagdo for allom ſwa. Om liQwandis ifroels gudh ka^nnomps wi at oppim- barlica fagbom wi iheaum före finom difcipulis opfara . j bimilen Tha ſwarado annas oc cayphas fighiande. war lagb hälla at j twrfggia manna ellir thriggia fcal fla al maall. än hwat fkulum wi fighia. Ha^lgbeenoch ta^ktis gudhi oc war opf0rdher j bimilin Oc ba^lgha moyfi gript fant^ aldre än ibasus war antwardadher . pylato. oc wardh flrfngder. befpottadher mj thorn kro- nadher oc fidhan korffa^fler oc genom flungen meth fpiwt oc hans licama iordadhe arlikin fadbar iofep j [ 397 ]mCBODEHl SVANGELID V. KAK IIV* 397 nye gript Huilkin nw wtinar fik haiTua feet han lifF- uandis Oc the thre ma'nneDe bcera witne at the fagho han m^ finom difcipt^hs oppa oleo bergheno oc opfara til himerikis Aff ihesu christi idfriekne fom han gior- 5. de j hel u i te Nw opflodh iofep oc fagde iwdhabifcopomen anna oc cayphe Sannirlica oc wa'! maghin i wndra. thy at j h0rin at ihe^us a'r fidder oc aiT d^dba liffwandts vpfoor j himilin wi(]felica meer rfr vndriinde thy at Kl han ey atenaft opftod aif d0dha. vtan a^n mänga d0- dha oprefXe han aff fynom graffwom Huilke aiT man- gom waro feedde liwandis i iherusalem huilkit j otrone roaPn ey troen H^rin. mik nw alle witom wi fanc^um fymeonem bifcopp ra^thwiifan man warith haffwa fom 15. s. 60. tok ihesum barn j fina arnOa j m0nftreno Nw thenne fymeon haffde twa f0nir twillingia br0dher karinum oc lenucium Oc alle wi na^rwarom tha the doo oc nidher iordadhos Gaam thy oc feem thera gWpt Jac weet före wift at thcra- licama rfre thcr ey/ vtan 20. opftodho oc a^re j minom fXadh arimathia badhe til faman j b0num The tala m^ engom vtan tighia ſwa fom d0dhe. Thy farom til them oc m^ allom hedher oc fia^fflikhet ledhom th^m m^ os j m0nftrid Oc then tidh wi batfwom thom manat wanlica the fighia os '25. nakath aff ihesn opftandilfe oc huru han opreefle them aff d0d()a. Alle the fom th^ta h0rdho wordho gladhi Sidhan gingo annas/ cayphas/ nichodemtis/ iofep oc gamaliel til thera grawa. oc funno ey thera licama. j fame ftund fa^rdadhis the til arimathiam fom 3o, [ 398 ]398 RlCMODBHt BVAtCOeLtUM. KA». XIV, XV. war xl, milor aff ih^ru^al^m oc funno lh(?m ther a b0niim Itändande a iordhinne mj b0gdhom kna^m The kyflo ihem nr)j (torc wyrdning oe gudj rrfddogha oc leddo fidban til herusaem in i iwdba kirkiona oc 5. doromen aterfta^ngdom/ toko tbe fram gud^ lagh oc fatte theni j thera ba^nder manande tbem om ifraels gudh oc om hans ba^lgba nampn adonay Hwiikin m^ lagom oc propheta taladhe vid wara fa*dher om j tron oppa ihesum fom idher oprefie aff d0dha. Tha kaii- In. nus oc lenucius b0rdbo ta^l^e manilfe fkulwo tbe m^ allom licamenom oc dr0tfde/ oc fukkadho tbe j biaT- tano oc opfkodhande til lika j himilin giordo the kors md^rke m^ fingromen a finom tungom oc gen- s. 61. flan taladhe the badhe til lika figiande Faan os . twrfnne fXykke ptfrman. at wi fcnfFwom ibj wi fa- ghom oc b0rdhom oc fingo the. th<;m th^ Tha fattos ihe nidb^r oc fcriffwo ſwa ludhande. Herra ihesu christe fander gudh. d0dbra manna opflandilfe oc lilTwandis manna liiff LofTwo os fcrtfTwa . thinna wa^llelikxbet^ gudblik l0nlik tbing bwilkin thu giordhe m^ tbins kors d0dh., For^ tby at wi aTom manadbe om tik at tala aiF tik. Nw b0dh thu os. tbinom tbia^narom m^ michaele arcbangelo at wi flcul- lom a>ngom aff figbia tbe gudblikx wald^ l0nlik tbing . Hwiikin thu giordhe in j heluite. Then tiidb wi nw faatom m^ allom warom fa^dbrom j diwpa belwilis m0rkir kom ower os bradblica ctb konunga liws m^ forgyito fblinna lit oc lyfte offucr os/ och ia'mbrat mank0nfins fadber Adam m^ allom pa^riarchis oc pro- . phetis gladdos mj flore dygd b figiande Tby liws rfr d^werdelikx fkiins fkapare builkin os loffwadhe at fa^nda fit a^werdelikt liws Tha opropadbe yfaias oc fagde. [ 399 ]NIGBODEm EVANGELIUM. KAP. XV, XVI. 399 Th^ta tfr gud^ fadhcrs liws gudj fon/ ſwa fom iac for^fpadhe tlia iac liwandis J wrfrldinna war. Terra neplalira et lerra jabulon Na^ptalim land. oc Zabulons laod. oc folkith wilh haffwith oc vta^i om iordan fom faato j m0rkeno fagho ftoort liws/ oc liws ran offuer 5. them • fom a?re j d0djfins fkugga rike. oc nw tilkom thj oc lyyfle offuer os fom fitbia j d0dhin Oc thcn tiidh wi frygdadhoras alle j ihy fkiueno fom fkeen offwe?* os Kom fram war fadher fymeon. oc glrfdhian- dis fagde Arin herran ihesum christum liwandis gud^ In. fon. for thy at iac lok han barn foddan a mina arma ^- ^^• inne J monftreno oc tiln^dder afF them ha^lgha anda. fagdhe iac til bonum Miin 0ghon fagho nw wa^rldinna helfo. hwilca thu redde före alt^ folkx a^nlite. Tha aller mogbin th^ta b0rdhe fr0gdadhos the j gudbi Oc 13. iher epler kom fram ſwa fom en rfrmete. oc alle fpordo bwa fom han war Jac a»r iohannes alt^wal- logbx gudj r^ft oc propbe^a iby at iac foregik hans tilqw£^md til at före redha hans wa^gb. oc til at gifTua hans folke belfonna wiifdom til fyndanna forlalilfe. Oc 20. tha iac fa han koma til mik fagde iac ſwa fom n0d- der aff them bsPlgha anda. Se gud^ lamb fe tben ther bort taker wtfrldinna fynder oc iac d0pte han j ior- dans flodh. Ok fa iac then ba^lgha anda koma ower han j dwua like oc h0rdbe iac tha r0ftina aff him- 25. blenom figbiande Thenne tfr min aHfkelike fon j huil- kom mik wtfl tbtfktis. oc thy kom iac nw fram til hans tilqwrfmd oc nidber foor. til at kung0ra idber/ at rafklica tfr nw./ at firflffuer gudj fon fcal f0kia os fom fitbiom j m0rkeno. oc d0t^fins fkugga. 30. Nw then tiidh waar f0rfte fkapter fadber adam tb^ta h0rdhe. at han war d0pter j iordan opropadbe [ 400 ]400 KicBODem evanokliitii. kak xyi, xyii. han til fin fon. frft wtreedh ihinom f0nöm propbe^is oc pa/riarchis alt th^ fom thu h^rdbc aff michaele archangelo tha iac tik fående til paradifi port at tha fkulle bedhas aff a'nglenom olio aff mifkunninna tra' 5. til at fm0ria min licama. tba iac wordhe fiwker Tha nalkadbe fik (aPt ha']ghom patrtarchis oc prephe^is a 63. fighiande ſwa. Then liidb iac war bidhande widh pa- radiis port fa iac gud^ a'ngel michaelem fighiande til tnik Jac ar fa^nder til tik aff gudbi iac aT fkipadber . offwcr mrfnnifkionna licama Jac figber tik/ rfrwodha ey at bidbia m^ taarom at budha epter mifkunninna tra^s olio at thu fkuli fmoria tbins fadhers adams Ii** cama. for hans forghx linilfe flculd/ for tby at enga- ledis ma thu aff tby fa/ for a^ j ytberfta daghumen. . then tiidh fulkompnat afre fa^mlbufand aar oc fa^ro- hundrath aar Tba kombcr ower iordhrike aldra krf- irafta gud^ fon. christus at oprefa adams kröp oc ha'lgba manna licama. oc han komber d0pafkolandis j iordans watne./ oc fidban han wt gaar aff iordans . watne. tha fcal han fm0ria meth mifkunninna olio alla the fom a han tro oc fcal th«m mifkunninna olia bliwa j flackt fom f0dbafko]and6 a^r^ aff watn oc them ba^lgba anda til a^wa'rdelikt liifT Tha fcal gud^ fon fara nidh^r til ba^luitis och wtledha ta^dban thin fadber . adam til mifkunninna tra* Then tiidh pa^riarche oc propbefe b0rdho thjta gladdos the m^ ftore frygdh. Nw tha alle hårige ma»n ſwa fr0gdadhos fagdhe fathan d0t^ins b0fFdinge oc beluitis meftare til lucife- rum Reedh tik fia'lwan oc tak widh ibe^um builkin . fik rofar wara christum gud^ fon. oc han war mrfn- nifkia. ra^dhandis d0dhin Swa fighiande. Miin fia^l a^r dr0iFdh alt in til d0dbin oc mykit war han mik gen[ 401 ]RlCRODEllt BVANOBLIVM. KAP. IVII. 401 wa^rdogher g0ra illa widh mik oc mänga thom fom iac giprdhe blindha halta krokolta/ fpitha*lfka oc modda/ läckte han m^ eno ordhe. Oc th«m iac drogh til tik d0dha drogh han liwandis äter til fik. Dia»ffwulin in- s. 64. ferus ſwarade. oc fagde til falhan hoffdingian Hwa rfr 5. thenne ſwa ma^ktogher j ordhe ma^dhan han ra'dhis d0dhin thy at alle roa^ktoghe fkulo vndergifTuas mino waide huiica thu m^ thinne makt framdragher til mik. hwilkin a^r tha thenne mannin ihesus ther ra^dhis d0- dhin oc tho flridher han mot thino walde. Oc om iO. han a*!' ſwa ma^ktogher j ^dhmywktinne fannelica fi- gher iac tik. at enghin for ma möte fta honum j hans gudblikhelj waWe Oc mji thy at han figher fik rtf- dhas dodhin/ wil han tik taka/ we fcal tik wardha a^innelica. Tha ſwarade fathan h0(fdinge oc fagdhe. 15. Hwat twäPkar thu taka ihesum min fiende, oc thin Thy at iac freftadhe han oc opwa^kte alt mith iwdha folk. möte honu/n j awund. oc tilredde tra^t at korf- ftffla han oc blandadhe a^tikio oc galla, at honum tha honum th0rfte oc rafklica rfr nw ntfr hans d0dher. 20. at iac fcal han framledha til tik vndergiQnan tik oc mik Dia^wulin inferus ſwarade honum Som thu mik fagdhe Hwat a^r han then fom d0dha ma^n tok fra tik. ellir hwa a'r thenne ther m^ eno fino ordhe for ma tholikt g0ra Wanlica han a^r then fame fom la^arum 25. ther fyra dagha nidher iordadher war. allir loktande oprefte m^ fino ma»ktogho ordhe. Huilkin iac hiolt d0dhan. Sathan fagde thenne ihesus sfr then fami Tha inferu^ th^ta h0rdhe fagde han Jak manar tik. om mina kraffter oc thina ath thu ledh han ey til mik 30. for thy at ſwa brath iac h0rde hans wallogha ordh fkalff iac 'j redde, oc al miin omildo a'mbite fkolffwo s. C5, [ 402 ]402 NICBODEHI EVANGELIUV. KAK XVII, XVIII. famuledh m^ mik oc ey formalte iac halda then farna la^arum vtan wt|1eeth fik m^ alle rafklikheth ſwa fom en 0rn oc foor bort fra os. oc warom bandom Tha^nker thu at hälla he^Tan fom thin fwen bort tok 5. fra os vtan wara thak. m^ finne dygdh oc enfampno ordbe. Ytan ia^ff with tb^ at om thu ledher han hlit fom tholikt giordhe. j ens ordj walde. oc ſwa mtfk- togher a^r j mandomenum/ alle the fom ha^r sfre j grymlike m^rkeftoiTwo innelukte. oc bundne m^ fyn- la dinna bandom. wardha l0fle a(f honum. oc ha^dhao f0rdhe til a>winoelikt liifT Nw th^n tiidh the ſwa faman taladhe. kom en r0fX ſwa fom en thordyn. figiandhe. Takin bort idhra h^ffdingas porta. och opla^thin idhra a^wa^rdehca porta. . oc a^ronna konunger fcal ingaa Tha hdwitis h0ffdinge th^ta h0rdhe fagde han til fathan. Gak wt fra mich. aiT minom fa»tom. om thu a^ft oc nw ma^ktoghir ftrid^ ka^mpe. I ha flridh moth ihe^u a^ronna konung Hwat ey fagde iac tik. bewara tik a^nkte met honum Si- . dhan fagdhe inferus til finna omildha a^mbit^ma^n. Aterlykken idhra grymma eerporta oc kaflin offwer itfrngrtnda. oc ^aan a moth ma^ktelica. ath j wardhin ey gripne. til rfwtfrdelikl frfngilfe. Tha aller hrflgha manna fkar^ thetta h0rdho taladhe the m^ awitilfa . r0ft til dia^fllanna Opla^tin vfie dia^la. idhra porla. thy at a^ronna konunger fcal inga Genaft ropadhe dauid och fagde. Hwat ey forefagde iac idher alt th^ta s. 66. tha iac war liwandis j iordrike ath th^la a^r then daghin fom hcrra gudh giordhe/ girfdhioms oc fr0gh- . doms j honum/ widhergangin gudhi hans mykla mi^ fkund oc vndharlik thing Tore ma^nnifkionna f0nom thy [ 403 ]mCBODBMI EVAII6BLIDII. kkP, IVllU 403 thy at han fuoderfleet eerporta. oc iaTngnnder fun- derbr0t han Sidhan fagdhe yfaias til alla ha^lgha ma^n Hwat ey före fpadhe iac oc iha iac [war] j iordhrike dodhe fkulo opftanda./ oc oprefas fkulo ihe fom lig- gia j griptom. oc the fkulo fr0gb[da$] fom j iordrike 5. s^re före thy at hwariom enom fom herra gudhi til- b^rir honum a^r helfa. Oc fagdhe iac O dodher hwar a>r thtn gadder oc wa^rker O heluite hwar a^r allir thin figher Tha alle ha'lghe ma^n h0rdho th^ta aff yfaia Kalladho the dia^ffwulin inferum/ fla op thioa porta. 10. thy ath thu wardber dw bundin oc bliffwer wan- ma^ktogber Atb^r kom en ftor r0ft ſwa fom en thor- dyn. och fagdhe. La^thin op idbra ma^ktogha porta. oc opiafthin idbra a^wa^rdelica porta. thy a t a^ronna konunger fcal inga Nw dia^wulin inferu^ tha han 15. b0rdbe. ath twem finnom war ſwa ropadh/ ſwaradhe ſwa fom owarandis. Hwa a^r ihen a^rofulle konungin Dauid war genaft til ſwar. oc fagde honum Stärker b^rra oc wtfldogher herra gudh ma^ktogber j ftridb han tfr a*ronna konunger/ oc nw grymber dirfwul 20. oc oreen ande la't op thina porta. oc war herra ihe^us chrisius a^ronna konunger fcal ha>r inga Genaft dauid baffde tb^ta facht til inferum Tha kom gud^ fon a^rouna konunger huilkin alle aftundadho j mant^ like oc ly- s. 67 fte oflfwer heluitis m0rker m^ fino tfnlitis fkini oc alle 25. beluitis porta laafa. oc ia^rngrindher gingo funder j hans tilqwa'md. oc alt gaif honum rwm. oc rympdo wa>ghin Nw tben tidh alle ha^lghe ma^n fagho ihesum wd^rldinna fraifara. koma m^ finom a^nglom wordbo the vnderfame m^ ftore gla^dhi oc dyrffdhos ey til 30. at ropa. v tan m^ gladho bia^rta taladbo thyftlica. Wa»l St;. Fomskr. SOlUk. Satnl, V IL ^6 [ 404 ]4M KicBODBiu evÅMKLnm. it Ar. xviii, zii. komin war frtflfar^ h^ra ihe^u christe aTonna kon* unger thu fra^lfte os aff omildha manna wk oc thu heelte os/ Oc tha ingik ihesus christus til ihem oc funderfleet bandin m^ bwilkom the waro faman bundne/ 5. oc alla waYkia tfnxilfe. oc forgh fom the tha baffdo. b0dh han aterwa^nda. Tha dia^wulin infertis oc d0dhin oc thera omiUa tfmbite th^la fagho m^ finom grymmom thia'narom flygdhoa the/ thy at the fagho ſwa mykit hwfins . klarheet j fino heme. oc rike. Oc afF thy ath the fagho ihesum christum ſwa bradhlica wara nidher komin til thera m^rka fa'te. ropadho the fka'mmandis. oc före ra^dde/ Wunne a>rom wi aff tik ihesu/ hwat månne tfft thu fom ſwa fordriffwer wara makt vtan . allan thins dygdh fkadha och vtan thins wallikhet^ mintjfkilfe. Hwa a^r nw ſwa ftoor. tha ſwa lithin op- pimbaradhis oc 0dmyuker Riddare oc keyfare j vMn^ nifkio ham flrtdhande. oc a^ronna konunger fom do- dher war oc hwandhis. huilkin korfit bar d0dhan oc . d0dh6r la j graffwinne oc nw nidherfoor til os oc j a 68. thinom d0dh fkalff alt iordrike oc al himil thungel gawos widh. oc tfr nw wordhin fra^ls j bland d0t folk. oc dr0wir nw alla wara fta^kter Samuledh oc alla dia'ffla fkara 0pto m^ enne r0ft oc fagdo. Hwa- . dhan a>ft thu ihesu ſwa ftarker man oc a*rliken j makt ſwa fkinande oc reen vtan fmilto. The wtfrldin fom os haffwer warith vnder giffwin alt til trfflfa fXund/ oc os fin fkat haffwer betalath. fående os äldre a^nghin tholkin d0dhan. oc prefenteradhe os aldre tholka . gaffwor Hwa tfft thu fom ſwa ora^dder gaar in j wara land^ a^nda. ey at enaft thu ra^dhis ey wara plaghor. vtan tfn widherfreftar bort taka aff warom bandhom [ 405 ]NtCtlODRMI^EyANGeLltni. KAP. XIX, XX. 405 vanltca thu a^r tfaen |ame Ihesus afF bwilkom fatban waar hoffdinge om taladhe./ at m^ tbins kors d0dh jfkulle tbu taka waid offwer alla wa^rldinna Tba genaft herra ibe^us aVonna konunger nidbertrodb d0dbin m^ fino walde oc grep fathaa b0(rdingia anlwardhande 5. han infero diePfiQe j wald. Sidban drogh ban adatn wt m^ finne klarhet Tba tok dia^wui inferus fatban b0(rdingia ti) fik m^ inykle awitilfe figiande til bonum O fortappadber hoffdinge oc fordriffwin berlogbe/ rfngla gab/ rrftb- 10. wifa manna baadb/ bwi wille thu th^ta g0ra j hans d0dh fortappade tbu ſwa ftor roff/ tbu owiis wifte ey hwat tbu giorde. Se nw at tbenne ihesus bort k0rdbe ail d0t^ins m0rker m^ fins guddoms fkini/ oe br0t diwpa heluite m0rkaflofFwo wtk0rir fangna. oc 15. l0fir bundna, oc älle tbe fom pla'gadbo fX0nia. vnder warom plaghom tbe gabba nw os. oc mank0nit ra^dbis ey nw os oc d0dbe waro äldre f0r ſwa modboge wi- s. 69. dbir os Thu fathan b0fFdinge aldra ond^fko fadber hwi wille thu tb^ta g0ra/ tbe fom aff opbofFweno 20. wéro wanbopande til ta^ffa ftund/ nw b0ris a^nkxins iharra thut hcbr fom want a^r oc j a^ngins a^nlitom fynis nakra thaara. Thu fathan b0ifdinge beluitis nykla g0mare ta'ffa tbina rikedoma mifte thu nw j korffins tra^s hwilka tbu afiladbe m^ tra^no j paradifo Tbiin 25. gla^dbi a^r nw all forgangin then tiidh tbu öpba^ngde chrislum a^ronna konung tba giordbe tbu myktt möte mik Nw hcbr epter fcal tbu ka^nna hwat plagbor oc otalica pinor tbu fcal thola j minne a^wa^rdelike g0mo, Tba inferus taladhe ſwa til fatban b0(rdingia fagde 30. €Ar%siu$ a^ronna konunger til inferum Sathan h0ffdinge[ 406 ]

NICBODEMt RVANOELIim. KAF. XX, XXI.

foal wara a^wtfrdelica wnder thino walle. j adams fladh oc hans fona minna rtfthwifa manna. Sid han räckte wtb barra gudh fina hand. ok fagde. Komin til mik alle mine ha^Ighe ma^n fom haff- 5. win mit bilsPte oc miin liknilfe. Huilke fom waro ford0mpde til d0dhin m^ tra^no aff diafflenom fkodbin nvi atb dia'ffwlin oc d0dbin a^ru ford^mpde m^ tra^no. Oc genaft alle ba^lgbe ma^n fampnado fik vnder gud^ hand Tba tok berra gudh om adams b0gbro band. IQ. fighiande til honum Min fridbir wari m^ tik oc m^ allom minom btflgbonom tbinom f0nom Tba f00] adam warom baiTa til fota oc fagde gråtande m^ h0gbe r0ft Exaltabo te domtne quomam fufcepifti me &c Herra gudh iac loffwar tik tby at tbu tok mik til . tik oc let ey mina owinir gla^dbias ofTwir mik Herra s. 70. gudh iac ropade til tik oc tbu helan giordhe mik Herra mik tbu wtledde mina fia^l aff ba^Iuite tbu fra^l- fte mik aff nidberfaranda folke in j diwpa ktfrrith Samuledb fiollo alle faman warom herra til fota. Wa^l . komin wa^rldinna ater]0fare ſwa fom tbu före fagde j lagfaomen oc m^ tbinom propbe^om fulkompnade thu nw m^ gherningomin aterl0fle thu off m^ tbino korfe oc wa^rdoghadbis nidber til os fara. m^ korffins d0clii at tbu fkuUe os at«rl0fa. oc fra^lfa aff beluite walle- . lica ſwa fom tbu fatte tith loff j himlenom oc opre- fte korffins tekn j iordrike til aterUfilfe wiffo. Swa oc herra gudh fa^l tbit figbers tekn j beluite at ey fcal d0dbin herras epter meer Mn gudh baliande om adams h0ghro band. foor op aff ba^luite/ oc alle ba^l- . gbe mtfn ok qwinnor M%dQ honum Tba ropade fancttis dauid flarklika oc fagde. Cantate domino canti- cum nouum &c Siwngen gudbi nyan lofffang tby [ 407 ]DtCHODEMI BVANGELlDll. KA». XXI, XXII. 407 at han giorde. vnderlikin thing Hans h0ghre hand oc li0ghre armber haffvvir frrflft giort fit ingefinne Tha fwarade aldra ha'lghra manna moghe fighiande. Wa^I- fignadher wari thu fom kom j gud^ nampn Herra gudh fom os haffuer lyyft Tha ropade micbeas pro- 5 phe/a oc fagde Hwar aT tholkin gudh fom thu a^fl berra min fom bort taker wranglikhetina oc aiffkra- par fyndena thy at thu a^ wa^lwiliogher oc ftorlica mi- fkunfamber oc thu wtfnder thit tfnlite afFwarom fyndom buiica wi giordhom i framlidhna daghum Åll ba>lghon lO. ropadho och fighiande. Thanne a^r war gudh a^winne- hca och aff enne wrfrld oc til andre fcal han os ftyra. S. 71. om alla tima. Swa taladho oc alle propbe^a ha^ligh ordb aif forefpadho lowe fiongande liwt op alleluya/ oc f0lgdo warom herra alle epier 15. ^n war herra ledde f0rfla fkapadhe mannen m^ bandenne. antwardhade han michaeli arehangelo Och all ha'lghon f0lgdho michaelem archangelum epter Hwilkin them inledde alla faman j a^wardelica a'ro j paradiis Tha gingo a möte them twe forgamble ma^. 20. tha fpordbo the hsplghe mtfnnene them aat Hwa tfrin j ma^iban j waren ey m^ os j heluite vtan a^rin j btfr fatte j paradifo m^ likamenom Tha fwarade en thera oc fagde Jak a^r enoch fom biit wardher f0rdher aif gudj ordhe Oc thenne fom m^ mik rfr/ a*r helias 25. tbefbites fom op war r0rdher j bra^nnanda wagn. oc til thenna dagh fmakadhom wi ey d0db vtan a^rom g0mpde til antecAns^i tilqwa^md flrtdhafkolandes m^ bonum j gudhlikom teknom oc isPrteknom oc fkulom aff bonum dra*pas j iherusalem/ Oc fidhan epter thre 30. dagha. oc halwan qtoiknom wi äter oc fkulom op- f0ras j fkyyn. Sidhan fancttis enoch oc helias haffdho [ 408 ]408 HlCHODKMl BVAKGBLIDH. KAP. XXIJ, 2X111. ſwa talath kom fram en man formyktt armber bar- rande a finom haYdhom korfins tekn. ^n ihan tiidb alle ba^lghe ma^nnene th^ta fagho fagdo the til honum Hwa aft thu fom fynis wara en r0ware hwat biel- 5. per tb^ tik. at thu baffwar korfins tekn a ibinom as^lom Han ſwarade Sant fagdbe i Tby at iac war r0ware oc giordhe iac alt illa. j iordrike. oc tby korffa^flo iwdhane mik m^ ihesu Oc trodde iac han wara alla tbingha fkapare oc alt^wollogban gudb oc . konung Tby badb iac til bonum oc fagde H^rra mint^ S.72. a mik tha tbu komber J tbit rike oc genafX tok han widh minne b0n och fagdbe mik Sannelica fighsr iac tik tbu fcal j dagb wara metb mik j parad yfo Tba fik han mik tbjta korfins tekn. Sigiande.ſwa th^ta . ba>r oc gak til paradyfum oc om a^ngelin paradyfi g^mar^ wil tik ey la'ta inga tha tee bonum th^ta teknith oc figb bonum at iac ibe^us chrtsius gud^ fon fom nw korffa^fter war fående mik hiit Tba iac haifde ſwa giort oc ſwa facht a'nglenom fom paradiis g0mpde . letb ban genaft op Tore mik oc ledde mik in j pa- radiis och fatte mik j loftokbet^ins fladb. figbiande/ bidba litla flund. tby at fkyt fcal ba'r inkoma alt^ mank0nfins fadb^r adam m^ finom afr0ddo btflgbo man* nom oc ra^tbwifom gud^ winom före builkra fkuld . han war korfftffter Tba alle palriarcbe oc propbelc b0rdbo ihafffe r0warin3 ordh fagde the m^ enne r0ft Wrflfignadher wari gudb fadber fbm tbolka nadbar hatfuer giffuit finom fyndarom oc nw inledde os j paradiis a^ro. j feta och loflogha biordmarka. oc giff* . uer os a^winnelikt liiff Amen/ Alleiuya Tb^ta afre ba>ligb ordb. oc gudblikin Uniik tbing huilkin iac karinu^ oc min brodher lenuciu^ fagbum [ 409 ]MCUOBKIIt BVANOeUUM. KAP. XXIlt* 409 ^n nw rfr os ey meer lowat oppimbara idhcr gud^ l0nlik thJDg före thy at michael archangelus forbiw- dbande fagde os Gaan mj idhrom br^dhrom til iheru- salem oc fkulin loffwa. oc a^ra ihefu christi opflandilfe* huilkin idher oprefle afF d0dha. m^ fik/ oc ialin mj 5. tfngom månne vtan fkulin wara ſwa fom dumba alt til the flund. at war b^rra loffwar idhir figbia fiin l^nlik thing Oc b0db os michael arcbangelus at faPr-* dhas til alla ba^t^fla ftsPdher widb iordans flodb Hwar margbe waro fora mj os oppftodbo. til witbnifbyrdb 10. s. 73. ihesu chri8t opflandilfe Thy at enaft thre dagha war os loiFwat at h0gbtidelica g0ra gud^ pafch^ j ihertisa- lem m^ warom fora^ldrom Oc nw arom wi d0pte j. iordans flödh takande ther bwar ware fkinande kltf- dbe, Oc epter the thre daghana j bwilkom wi hiol- 15. lom pafcba. waro alle opiakne j flcyyn fom opftodbo mj os oc fidban wordbo the afF rfngom meer fedde. Kn os war fakt aff micbaele arcbang^lo ath wi ^uU lom fXadhlica fta a b0nom j arimathia fladb. Ta^fjfe a^re the ordb ther herra gudb b0dh os figbia idher 60rin 20. thy honum loff oc widherka^nnelfe. oc taken anger och fcrifft ther til at han idher mifkunne Fridber wari idher aff warom ber ra ibe^u christo aldra wara he- lära. Amen H Sidhan the haffdo alt fulkomplica fcriwat bwar 25. thera j fino breffwe. flodho the op. ^n karintie ant- wardade fit breff fbm han haffde fcr«wat j anne ba>n- der oc cayphe och gamalielis Samuledh oc lenucius fik tb^ han haffdhe fbnffuat j nicbodemi ha^nder oc iofeps. Oc iafmbratb omfkiptos the oc fyntos mykit 30. |t(inande Sidhan fyntos the them ey meer An thera fcrtfft funnos ſwa lika. at ey en flaffwer war meer [ 410 ]410 VICOODEMI BVANGBLIUH. KåP. XXIII, XXIV. ellir mindra j eno a>n j andro f ha alle iwdhane baffdo alt th^ta la^it oc forftanditb. rn^ myklom ra^^ dogba fagdbo tbe mtfllan fik Wiffelica th^ta alt a'r aflp gudhi giort Tby wa^lfignadber fe gudb alt^wallo- 5. gher in fecula feculorum Amen Ther epier gingoalle wtb aff monftreno. m^ ftor« qt«7tdho oc rrfddogha flaande fik fora bryftit Sidhan gik bwar beem til fiin Jofep oc nicbodemtis budbadbo tb^ta genaft b0(fdiD- s. 74. ganom pylato Oc pylatus fcreff alt faman badbe ordb . oc gberningba fom iwdbane baffdo m^ ihesu giort oc g^mde tbem m^ androm bokom j fino radhwfe. Sidhan epie tb^ta war giort fcreff pylattis breff til room claudio keyfara. ſwa ludbande. Nylika ba'nde fom iacb war oc widh. atb iwdhane korfTafto ibesum . m^ awund oc plaghadbo tb«m bonum til h0rdho m^ grymmo fordarffwilfb aff buiico thera forfa^dber baffdo foref^cbt Åtb tbera gudb fkulle them ftfnda aff bi- merike. en tbar wä^rdelica fkulle tbera konung kallas oc han baffde fik ia'ttadb komafkolande til iordbrike . m^ enne jomfrv Nw j tbem tbimanom mik fitiande domara j iwdba lande/ f^nde bebraifka manna gudh tbenna f^ma ibesum Oc tha iwdbane tb^ fagho. at han lyfle blinda/ rena giordbe fpittflfka/ la^ktbe fiwka/ bort a^lte dia^fflana aff miPnnifkiom fom pintos aff tham/ . oprefte dodha/ biwdbande wrfdhreno/ gik m^ tb0r- rom fotom offwer watnith. oc märg annor ia^rtekne oc vnder giordhe han/ Ok fidhan tha mange aff iwdba mogbanom troddo wiffelica han wara gud^ fon. Awon^fulle iwdba. bifcopa oc maftara j ibera lagbum/ . oc pbarifei j iwdbo folkeno. gripu han oc antwarda- dbo han mik The fagdo mykla lygbn oppa han nw eth nw annatb. Sidhan fagdbo tbe han wara koklara/ [ 411 ]mCBODBMI BVÅR6BL1UH. EÅP. Ill V. 411 tha leet iac han hwd^flrykas Ok fidhan antwardadhe iac han theni epter thera wilia Xn the korffa^flo han a tra* oc iordhadbo han fidhan nidb^r d0dhan. oc fatto g0mara widh grtptina Nw th^n tiidh aff mino rad- hwfe waktadho grtptina och haffdo hona incighiath. 5. s. 75. flodh han op a tridhia daghenom ^n ſwa mykit bran iwdbanna ondjfka. oc wranglikhet ath the gaifwo mi- notn riddarom pa^ninga. Sighiande them Th^ fighin at hans ktfnnefwena ftaalo bort hans licama. Tho at bwar- ifl at riddarane haffdo takith pa^ningana. gaato the 10. [ey] dolt fbnnindina hwat giort war vtan witnadbo at han war opflandin aif grafTwinne/ oc fagdo fik haffwa takith pa^ninga aif iwdhomen/ Thy radher iac idher herra konung at ey nakar andraledhis ofant fighi/ oc kunnen tro iwdbanna lyghn. Oc fa'nder iac thy idhre 15. waldelikheet al the thing fom giordb waro aif ihefu S mino radbwfe Ecbr lyktas ewangelium nichodemj