tisdag, november 26, 2019

Politisk korrekthet och spadar

En spade är en spade även om du i politiskt
korrekt enfald ser den som ett agrikulturellt redskap.


Ål



Ål – Wikipedia  WWF Artdata

Europeisk ål (Anguilla anguilla), ofta benämnd enbart ål, är en långsträckt strålfenig fisk inom familjen Anguillidae. Ålfiskar har en säregen anatomi och livscykel. Som adult är den långsträckt, med en cylindrisk ormlik kropp. Till skillnad från de flesta andra sötvattensfiskar har de inte bukfena, och rygg-, anal-, och stjärtfena är sammanvuxna. I sitt sötvattenhabitat är den mörkfärgad, men under lekperiodens början, inför migrationen till havet, ändras dess färg till silverglänsande.

Man har länge vetat att europeisk ål vandrar från de sötvattenhabitat där de lever stora delar av sitt liv, ut i havet men var reproduktionen sker eller hur reproduktionen går till har varit ett mysterium i hundratals år. Det var först i början av 1900-talet som forskare lyckades lokaliserades ålens lek till Sargassohavet.

Mänsklig aktivitet har gjort att populationen av europeisk ål minskat kraftigt. Detta beror bland annat på byggen som hindrar ålar på deras vandringar, föroreningar, spridning av sjukdomar och överfiske, då dess kött är mycket uppskattat och ingår i traditionell mat i ett flertal kustländer. Europeisk ål kategoriseras, över hela sitt utbredningsområde som akut hotad på grund av den dramatiska minskningen.

Larvstadiet.
Larven, som kallas leptocephalus-larv, är genomskinlig och färglös, endast ögat är svart. Kroppen, som inledningsvis mäter cirka 75 mm, är pilbladsformad och tillplattad och den har ett extremt litet huvud. Den har inte några utvecklade fiskfjäll och skelettet är mjukt. När den på sina vandring närmar sin kontinentalsockeln börjar de växa och omvandla från att vara tillplattad till att få en rundare form och når en en längd på upp till 8 cm och en höjd på 1 cm. I detta stadium kallas de för "glasålar". Fortfarande i slutet av 1800-talet betraktades detta stadium som den separata arten Leptocephalus brevirostri.
Sötvattenstadiet
Ålens livscykel.

Som fullvuxen har ålen en slangliknande, cylindrisk och slingrande ormlik kropp. Ryggfenan, analfenan och stjärtfenan är sammanvuxna, med 245-275 mjuka strålar i ryggfenan och 176-249 mjuka strålar i analfenan. Den saknar helt bukfenor medan bröstfenorna är placerade strax bakom huvudet. Huden är jämn och avger mycket slem. Fjällen är små, ovala och ligger djupt i huden. Till skillnad från de flesta andra fiskarter överlappar inte fjällen varandra. Gälarna är relativt små. Ålen har även en väl utvecklad hudandning som gör det möjligt för den att tillfälligt lämna vattnet. Munnen är ganska djupt kluven och når fram i nivå med ögonen, som är relativt små. Ålen nyttjar först och främst sitt goda luktsinne för att finna föda. Ålarnas käkar har olika bredd, förmodligen beroende på vilken föda som de främst lever av.

Ålens färg förändras under hela livet. De yngsta, så kallade glasålarna har ingen pigmentering, men en kamouflagefärg uppträder under tillväxten och när de närmar sig kusten vid vårkanten då vattentemperaturen ökar blir de gulaktiga bruna, varför de då kallas för "gulålar".

 Adulta ålar har en mörk, brunaktig rygg som skiftar till ljusare gulaktigt på buken. När ålen börjar närma sig könsmognad och påbörjar migreringen till havet blir hela kroppen ljusare och får en metallisk glans, med en silverglänsande mage. I detta stadium, då de bland annat kallas för "silverål", blir ögonen också betydligt större och matsmältningsorganet börjar tillslutas.

I slutet av det första levnadsåret når ålen 15–30 cm med en vikt på upp till 20 gram, medan det under det tredje året kan nå längder på 40–45 cm och vikter upp till 400 gram. Under lekperioden har de nått en längd på cirka 100 cm, men kan också vara större i storlek beroende på levnadsförhållanden och ålder. Hanar är betydligt mindre än honor.

måndag, november 25, 2019

lördag, november 23, 2019

Scientologi






Musik för minnen


Ensamkommande


Ensamkommande med avslag går under jord.

Flera hundra ensamkommande ungdomar som fått avslag enligt den nya gymnasielagen har gått under jord.

Många av dem har blivit en del av det växande skuggsamhället där de hamnat i drogmissbruk och kriminalitet.

Framöver väntas gruppen växa ytterligare, när fler får avslag.

Många ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan lämnar inte landet. Matilda Brinck-Larsen, verksamhetsansvarig på frivilligorganisationen Agape som stöttar ensamkommande, befarar att gruppen kommer att växa ytterligare. 

Många har hamnat i kriminalitet och missbruk och det finns en kritik mot att asylprocessen tillåtits att bli så utdragen. Många ensamkommande har när de får avslag redan befunnit sig i Sverige i flera år.

"Man jobbar svart på restauranger för i princip inga pengar alls. Man sköter gatulangning och ägnar sig åt butiksstölder", säger polisen Christian Frödén om ensamkommande som gått under jord.

Många ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan lämnar inte landet. Matilda Brinck-Larsen, verksamhetsansvarig på frivilligorganisationen Agape som stöttar ensamkommande, befarar att gruppen kommer att växa ytterligare
Många har hamnat i kriminalitet och missbruk och det finns en kritik mot att asylprocessen tillåtits att bli så utdragen. Många ensamkommande har när de får avslag redan befunnit sig i Sverige i flera år.

"Man jobbar svart på restauranger för i princip inga pengar alls. Man sköter gatulangning och ägnar sig åt butiksstölder", säger polisen Christian Frödén om ensamkommande som gått under jord.

Många ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan lämnar inte landet. Matilda Brinck-Larsen, verksamhetsansvarig på frivilligorganisationen Agape som stöttar ensamkommande, befarar att gruppen kommer att växa ytterligare.

Många har hamnat i kriminalitet och missbruk och det finns en kritik mot att asylprocessen tillåtits att bli så utdragen. Många ensamkommande har när de får avslag redan befunnit sig i Sverige i flera år.

"Man jobbar svart på restauranger för i princip inga pengar alls. Man sköter gatulangning och ägnar sig åt butiksstölder", säger polisen Christian Frödén om ensamkommande som gått under jord.

– Vi ser att man hamnar i befintliga kriminella nätverk och sugs upp som springpojkar, säger Christian Frödén, polis som jobbar på gränspolisens särskilda grupp med ensamkommande i Stockholm.

Det handlar framför allt om unga afghaner, som sökt uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen, men inte fått det. Av de drygt 3 200 personer som fått nej till att stanna i Sverige enligt gymnasielagen har hittills var fjärde, nästan 800 personer, avvikit, enligt Migrationsverket. Deras ärenden har därmed överlämnats till polis.

Var de befinner sig vet inte myndigheterna. Men en samstämmig uppfattning bland personer som jobbar med gruppen är att de antingen lämnat landet och sökt sig till andra europeiska storstäder, som Paris, där flyktingar och migranter trängs i stora läger, eller dröjt sig kvar och blivit en del av parallellsamhället med drogmissbruk, hemlöshet och kriminalitet.

– Man jobbar svart på restauranger för i princip inga pengar alls. Man sköter gatulangning och ägnar sig åt butiksstölder. Det är inte snyggt, det är smutsigt och det är väldigt svåra förhållanden, säger Christian Frödén.

Siffran på knappt 800 avvikna är liten i sammanhanget, anser frivilligorganisationer. Till det kommer sannolikt ytterligare flera tusen unga som inte ens sökt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, eftersom de redan visste att det var kört med de snäva kriterierna, och som nu lever som papperslösa.
Gruppen kan dessutom antas växa ytterligare framöver.

– Det är många som fått bifall på sin första ansökan om studier på gymnasiet, men som nu inte kommer att få förlängt. Gruppen diskvalificerade kommer att öka, säger Matilda Brinck-Larsen, verksamhetsansvarig på frivilligorganisationen Agape i Göteborg, som stöttar ensamkommande.

Livet de lever är hårt – men påverkar också säkerheten i samhället i stort, påpekar flera.

– I centrala Göteborg har vi identifierat ett 40-tal heroinister, som behöver finansiera sitt missbruk med 1 000–1 500 kronor per dygn. Det måste alltså in 400 000 i veckan på personrån, snatterier, stölder, prostitution och slaveriarbete, för att driva in det. Så det är klart att den här situationen på sikt blir ett stort hot mot den allmänna säkerheten, säger Matilda Brinck-Larsen.

Omid Mahmoudi, grundare av Ensamkommandes förbund, anser att många afghaner inte har något annat val än att gå under jord.

– Att acceptera att åka tillbaka till Afghanistan är omöjligt med den säkerhetssituation som råder där nu. Så de har inget annat alternativ än att gömma sig, säger han.

Med ett liv på gatan är de lätta byten för kriminella rekryterare.
– De kanske sov ute en kylig vinternatt och en person kom och erbjöd dem en sovplats. Efter en till två nätter sade personen att "okej, du får sova här, men då måste du sälja detta", säger Mahmoudi och syftar på droger.

Bara 304 i gruppen som fått avslag enligt gymnasielagen är än så länge bekräftat utresta.

Att så få återvänt är inte konstigt, enligt Matilda Brinck-Larsen. En stor del av de ensamkommande afghaner som kom 2015 har ingen anknytning till Afghanistan, eftersom de växt upp i Iran. Att vända tillbaka till familjen upplevs också av många som förknippat med både skam och skuld.

– Många har farit med lögner hem om hur deras liv här blev. Familjerna kan ha satsat mycket på att skicka iväg exempelvis äldste sonen. Det fanns förväntningar på dem, man hade en förhoppning och tro att de skulle få en förankring och få ett bättre liv.

Samtliga intervjuade är kritiska till att processen kring de ensamkommande tillåtits att bli så utdragen.

– Det här skuggsamhället är delvis en produkt av att man inte hanterade asylprocessen på ett vettigt sätt. 95 procent av alla de ensamkommande jag träffar hade klarat sig galant i Sverige, och ansträngde sig ju hårt i början, tills migrationsprocessen tog så lång tid och man föll utför, säger polisen Christian Frödén.

Gymnasielagen blev ett försök att försöka rädda situationen, men har i många fall bara dragit ut på lidandet.

– Före 2015 tog det i snitt 90 dagar från det att man kom till man fick sitt beslut. Man hann inte etablera sig. Men den här gruppen har ju varit här i snart fem år. När man uppehållit sig i ett land så många år är det svårare att acceptera att man inte får vara kvar, säger Matilda Brinck-Larsen.

torsdag, november 21, 2019

Blockpolitiken

Om inte alla partier börjar beskriva verkligheten ärligt och osentimentalt utan politiskt korrekt självcensur, kommer det konservativa blocket att få egen majoritet i valet 2022.



SVT Novus 2019-11-21

En spade förblir en spade även om du
kallar den för agrikulturellt redskap!

Religionsfrihet — Barnkonventionen

Min tro är tillräckligt stark för att jag ska
respektera rätten till frihet från religion!

Religionsfrihet är lika mycket rätt till
frihet från religion som rätt till religion!


Stäng alla konfessionella skolor!




Hela Barnkonventionen



Sverigedemokraterna säsong 666 avsnitt 14

Lärarförbundet och alla andra fackliga organisationer ger i sin groteska enfald, SD deras bästa framgångsrecept; De skapar martyrer!

Väljarna älskar martyrer!

Jävla idioter!

Uppdatering SD







onsdag, november 20, 2019

Malmö

Pladdertomtarna L.G.W. Persson och Jerzy Sarnecki är charlataner som omhuldas av landets journalister trots att deras ordstaplande saknar substans.

När det gäller gängkriminaliteten beskrivs de som experter trots att den enda expertisen finns bland de operativa poliserna.






Sverigedemokraterna som också representeras av charlataner och pladdertomtar vinner i opinion eftersom de slipper redovisa konsekvensanalyser.



fredag, november 15, 2019

Uniti säsong 9 avsnitt 2

Allt om Uniti

Sannolikt kastar ordbajsarna Bagdad Bob et
consortes in handduken före årsskiftet 2019-2020.

Nu tänker de marknadsföra Uniti-One som en liten transportbil.

Video


Sverigedemokraterna säsong 666 avsnitt 13

Jimmie Åkesson och hans lydiga lakejer behöver bara göra ett fåtal trygghetsorienterade utspel för att lura den enfaldiga valboskapen.

De behöver inte redovisa en hållbar politik för sina argument eftersom de talar till de lättmanipulerade skarornas rädsla.

Uppdatering SD






torsdag, november 14, 2019

Domedagen





Krig med kärnvapen
Krig med biologiska vapen
Pandemi
Ekologisk kollaps
Multiresistenta mikroorganismer