lördag, februari 08, 2020

Kalifat SvT


Svt play

Wilhelm Behrman fick inspirationen till ”Kalifat” av en bild från en övervakningskamera på tre tonårsflickor som är på väg att ansluta sig till IS. I tv-serien har de fått svenska motsvarigheter.

SVT inleder tv-året 2020 med thrillerserien ”Kalifat”, som delvis utspelar sig i Syrien. Ett fotografi från en övervakningskamera blev startskottet för manusförfattaren Wilhelm Behrman.

Hur Sverige ska hantera IS-återvändarna, och inte minst de svenska barn som fortfarande befinner sig i exempelvis Syrien, har varit frågor för debatt det senaste året. Men SVT:s vältajmade premiär för tv-serien ”Kalifat” är en slump.

”Ämnet ligger bra i tiden, men jag fick idén 2015 och då hade jag ingen aning om att 2019 skulle komma att präglas av IS-återvändarna”, säger Wilhelm Behrman.

Sedan 2012 har cirka 300 svenskar anslutit till terrorgrupper som IS och al Qaida. Många har återvänt och övervakas av Säpo, andra har avlidit eller befinner sig fortfarande i Irak eller Syrien.

I ”Kalifat” följer tittaren en ung svenska, Pervin, som med sin nyfödda bebis desperat försöker ta sig tillbaka till Sverige från Raqqa i Syrien, dit hon flyttat med sin make Husam. Husam har anslutit sig till IS och är delaktig i planerna för en terrorattack på svensk mark. Pervin, som spelas av Gizem Erdogan, får kontakt med Säpo-agenten Fatima, spelad av Aliette Opheim, som lovar att hjälpa henne hem till Sverige i utbyte mot information om terrorattacken.

Parallellt håller tre tonårsflickor på att radikaliseras av sin elevassistent i Stockholmsförorten Järva och planerar att resa till Raqqa. Och det var en bild på tre verkliga tonårsflickor som gav Wilhelm Behrman idén till serien. 2015 cirkulerade ett foto i världspressen från en övervakningskamera på Londonflygplatsen Gatwick.

”Den föreställde tre flickor som rymde hemifrån för att ansluta till IS. Jag var bergtagen av bilden, den var så gripande och provocerande. Delvis för att flickorna var nästan exakt lika gamla som min egen dotter. Jag sparade ner den till min mobiltelefon och insåg att jag ville skriva något utifrån den.”

Vad var det för tankar du fick?

”Bilden är så sorglig. Och jag fylldes av så många motstridiga känslor: ilska, medlidande, undran, nyfikenhet.”

Vad hände med de flickorna?

”En dog snabbt, en försvann och den tredje är på tapeten igen för att hon vill hem till England nu efter kalifatets fall, och hon har gjort en del uppmärksammade intervjuer i pressen.”

”Kalifat” utspelar sig också under 2015. Som inspiration och research har Wilhelm Behrman läst så mycket de kunnat av radikaliseringsberättelser och skildringar av IS inifrån.

”Men detta är en saga så all research är till för att hjälpa berättelsen, vi har inte gjort berättelsen baserad på research”, säger Wilhelm Behrman.

Han är före detta journalist, manusförfattare sedan 1990-talet och sedan tio år tillbaka även psykolog inom KBT, framför allt inom parterapi.

”Mina två yrkesroller kan nog inspirera varandra. Det händer att jag får uppslag till bra berättelser eftersom oväntade saker inträffar i terapi.”

Manuset till ”Kalifat” har han skrivit tillsammans med sin kusin och parhäst Niklas Rockström. Duon ligger även bakom serien ”Innan vi dör”, vars andra säsong nyligen avslutats på SVT.

Släktskapet har visserligen varit livslångt, men kusinerna lärde inte känna varandra förrän 1999, då båda var över 30 år. På en tågresa för att hälsa på sin gemensamma mormor som låg för döden hade de så trevligt att de blev oskiljaktiga.

”Niklas är världens bästa och roligaste person. Vi upptäckte att vi hade samma humor, och så var det extra märkligt att vi båda var manusförfattare”, säger Wilhelm Behrman.

De spånar fram hela berättelsen tillsammans vid en whiteboardtavla eller under promenader. Därefter skriver den ene ner det detaljerade manuset, i detta fall Wilhelm Behrman.

”Vi försöker hela tiden jobba med överraskande vändningar, och att det ska vara otäckt och gripande. Det är vad vi själva gillar i tv-serier.”




Den kände terrorsvensken Michael Skråmos svärmor Ulrika Pape samlar in pengar till IS – från Örebro, avslöjade Expressen. Hotet från återvändarna måste tas på allvar.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.


Ulrika Pape, 48, avslöjades av en dold kamera när hon trodde att hon skulle möta en IS-anhängare i Örebro för att ta emot 12 700 kronor i kontanter att skicka till IS-kvinnor i al-Hol-lägret i Syrien. I själva verket var det Expressens reporter David Baas som hon i månader hade chattat med genom den krypterade appen Telegram. Avslöjandet bekräftar risken att IS-anhängare som återvänt fortfarande kan tjäna terrorgruppen.

Pape konverterade 2007 till islam tillsammans med sin dotter Amanda Gonzales, som senare gifte sig med IS-terroristen Michael Skråmo. 2014 reste båda kvinnorna, tillsammans med sina barn, till Syrien för att ansluta sig till IS. Ulrika Pape återvände dock till Sverige 2015, efter att ha blivit avslöjad som IS-rekryterare under namnet Umm Hamza av ett kanadensiskt tv-team. 

Viljelösa jihadistfruar?
Det är dock långt ifrån säkert att Pape har gjort sig skyldig till brott – även om hon har samlat in pengar för att skicka dem till IS-läger. För att kunna döma någon för terrorfinansiering måste man kunna spåra pengarna till slutdestinationen och visa att mottagaren är del av en terrorgrupp. Det är svårt – inte minst när pengarna skickas till krigshärjade länder som Syrien.

Lagförslaget som kriminaliserar samröre med terrororganisationer är dessutom inte planerat att träda i kraft förrän i mars.

Ulrika Papes fall är inte unikt. De flesta svenska kvinnor som väntar på att hämtas hem från al-Hol lär inte kunna dömas till fängelsestraff. Därför är det extra viktigt att Sverige ser dem för vad de är: IS-kvinnorna är inte förledda och viljelösa jihadistfruar, utan ideologiskt övertygade vuxna som gjorde ett högst medvetet val när de reste ned till kalifatet.

IS har haft ovanligt stor dragningskraft på kvinnor. Mellan tio och 15 procent av de utländska IS-resenärerna var kvinnor. Ett viktigt skäl till det var att kvinnorna spelade en viktig roll i bygget av kalifatet: De skötte inte bara hem och barn utan arbetade också inom administrationen, sedlighetspolisen och som rekryterare. En stor grupp ”Umms” (efter arabiskans ord för mor) drev konton på sociala medier, som med rosiga bilder av muffinsbak och systerskap lockade andra västerländska kvinnor till Syrien. De användes också för att radikalisera män och värva jihadister, bland annat genom att håna muslimska män för att de ännu inte rest ner och tagit till vapen.

”Planerade flera generationer framåt”
Det är inte kärleken som radikaliserar dem, utan diskussionerna med andra fanatikor. Kvinnorna upprätthåller det sociala kittet och utvecklar ett mycket starkt systerskap – som gör det särskilt svårt att lämna. Det visar också erfarenheterna från avradikaliseringsprogram i Storbritannien och Nederländerna. 

Enligt Brynjar Lia, professor i Mellanösternstudier vid Oslo universitet, skiljer sig IS-kvinnornas radikaliseringsprocess från männens: ”Kvinnorna verkade mycket mer ideologiskt motiverade när de lämnade Norge. De planerade flera generationer framåt”.

Det är sannolikt bara en tidsfråga innan IS-svenskorna i al-Hol är tillbaka. Kurderna vill inte ha dem kvar, av förståeliga skäl. 


Är Sverige redo?

Inga kommentarer: