Inslaget om fäbodarna i dagens Vetenskapsradion, väckte glada minnen. I min barndom brukade vi fortfarande vår gamla fäbod. Huvudgården låg i byn Gäversta i Segersta socken och fäboden låg i byn gäverstabodarna två kilometer hemifrån. Fäboden bestod av ett litet bostadshus med ett rum och kök. Intill låg ett litet fähus ihopbyggt med en ladugård. Det kallades på hälsingemål för "Boene". En stor höåker på vardera sida om husen, ett skogsskifte på den östra sidan, landsvägen och järnvägen på den västra sidan. Så såg det ut.
När det var tid för slåtter på fäbodvallen, var det som en högtid. Det var ett annat sorts hö där, jämfört med hemmaåkrarnas. Det var tunnare och mjukare strån men framför allt luktade fäbodvallens hö så gott.
Färden hemifrån till Boene tog omkring en halvtimme med hästdragen höskrinda.
Maten under fäbodslåttern bestod av smörgåsar hemifrån, men kaffet kokades över öppen eld i den stora öppna spisen.
Om fäbodar i Hälsingland.
Segersta hembygdsförening.
Lyssna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar