tisdag, februari 28, 2006

De gamla grekerna


Nu är det dags att göra en seriös granskning av de gamla grekerna.

Grekisk vetenskap från Thales till Ptolemaios av Benjamin Farrington, är en fantastisk samling av de gamla grekernas vetenskapsteorier.

Här behandlas alla viktiga namn och skolor från Läkaren Hippokrates, matematikern Pythagoras, filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles fram till astronomen Ptolemaios.

Under tiden 600 f.v.t till 200 v.t. lades grunden för vetenskapsutvecklingen i vår tid och i denna bok får vi ett fascinerande stycke lärdomshistoria.

Registret börjar med Abdera och fortsätter med mer än 300 berömda vetenskapsmän och filosofer fram till Zenon.

Citat P. M. Schuhl:

”Detta visste jag inte! utbrast jag för mig sjäv åtskilliga gånger under läsandet av denna bok. Visserligen är ju detta den normala reaktionen vid läsandet av böcker, det är ju därför man läser, men här har det betydelsen att jag trodde att jag visste, men tydligen visste fel.

Den stora omvärderingen gäller Platon och i viss mån Sokrates och Aristoteles. Jag har alltid lärt mig att betrakta dessa som antikens klarast lysande stjärnor. I stället betecknar Farrington Platon som ett symtom på det grekiska samhällets sjukdom. Han anser sig då vara mindre kritisk än t ex professor Schuhl som ger Platron skulden för att det grekiska vetandet aldrig kom till någon nytta för människorna.

Farrington kommer fram till sina slutsatser genom att utforska sambandet mellan vetenskapen, vardagslivet, tekniken, de ekonomiska villkoren och produktionslivet. Förmodligen hör Farrington till de s k historiematerialisterna, men detta är inte tydligare än att jag måste skriva "förmodligen". Boken är skriven 1944, 1949 och 1961.

Jag skulle gärna vilja läsa en reviderad upplaga som Farrington skulle skriva den idag. Förmodligen är det mindre än tio meningar som behöver ändras.
Bokens undertitel är: Från Thales till Ptolemaios.

Egentligen består verket av två separata böcker som sammanförts till en. Den första delen behandlar tiden till och med Platon och Aristoteles, och andra delen tiden därefter. Museion i Alexandria och den grekisk-romerska tiden har alltså fått stort utrymme. Här döljer sig nästa överraskning nämligen frågan om grekiskans ställning i romarriket. Vi har ju alltid blivit preparerade med gamle Catos inställning, men hur var det i verkligheten? Enligt Alf Henrikson utropade inte Caesar "Et tu Brute!" när han mördades. Den bildade romaren talade grekiska och sa: "Kai sy téknon!"

2 kommentarer:

Germund sa...

ascii-teckentest

☺1
☻2
♥3
♦4
♣5
♠6
♂11
♀12
♫14
☼15
$36
▒177
±241
248°
251¹
252³
253²
ü129

Germund sa...

167º
®169
½171
¼172
©184