onsdag, oktober 03, 2007

Bert Karlsson om Kristi Bruds bok

Dags att läsa Bert Karlssons förord till Kristi Bruds bok.

Det här har jag skjutit på i två dagar på grund av en stark obehagskänsla inför allt som har med den ständigt smackande Bert Karllsson att göra. Den pajasen väcker en olust hos mig, som jag mycket sällan upplever inför kända personer. Jag vet inte riktigt varför, men Bert inger hos mig en känsla av grov och kväljande osundhet.

Han har skrivit förordet till Kristi Bruds självbiografi, en bok med det absolut sämsta språk och innehåll som jag någonsin har skådat i en tryckt skrift. Det mesta verkar vara skrivet av en virrig liten flicka och resten ser ut att komma från en spökskrivande journalist från den absolut sämsta skvallerskribentkåren.

Här börjar skräpet med att Bert skriver:

"Varför låter jag Åsa Waldau berätta sin historia? För det första för att
hon aldrig har fått tillfälle att berätta sin version av vad som hände i
Knutby."

Bert har inte hängt med i denna patetiska cirkus. Kristi Brud har givits otaliga möjligheter att i TV framföra sina åsikter, men på grund av oförmåga att uttala en hel mening och att sedan sätta ihop två meningar till syntax och kontext, har behållningen blivit rent kaos.

"Det hemska är att Helge hade kunnat klara sig även från det andra mordet och mordförsöket. Det var nämligen så att Sara, som är astmatiker, inte orkade ta bilen direkt när hon skjutit de två personerna i Knutby. Visserligen fastnade hon i en trafikkontroll, men släpptes utan någon helst notis. Hade polisen gripit henne direkt med pistol och allt, så hade hon förmodligen tagit på sig hela skulden och det hade lett till att Helge aldrig blivit misstänkt. Och då hade han kunnat fortsätta att mörda – han hade många på sin lista. Men i det här fallet var Gud god och satte stopp för det."

Helges hittills okända dödslista hoppas jag att Bert har överlämnat till Polisen eftersom det annars handlar om döljande av brottsplanering.

"Helge har visserligen godkänt alla protokoll i utredningen
men hävdar bestämt att han inte är skyldig. Tyvärr har det lett till att han har hög status i fängelset."
Vafalls?!

Helge har medgivit att han är skyldig till anstiftan genom att manipulera Sara.

Bert slår in en hel korridor med öppna dörrar när han mal på om Helges skuld. Att Helge Fossmo är en skitstövel, är nog alla med kunskap om sektdramat i Gränsta - Knutby, överens om. Att han är skyldig, har han själv erkänt.

"Ett av huvudvittnena, en pastor från Mönsterås, säger att Åsas stora
misstag var att hon lät Helge få så stort utrymme och att han fick hållas. Han bekräftar också att idéerna om Kristi brud kom från Helge. Här ser vi bilden av en psykopat."
Regin av kristi-brud-komedin, var naturligtvis ett samarbetsprojekt med två skruvade tokkristna charlataner. Den som åtog sig rollen som blivande hustru till den sedan tvåtusen år, bortgångne Jesus från Nasaret, är enligt min ringa mening nipprigast.

"Vem är då Eva Lundgren? Hon är en galen professor som tyvärr har
fått alltför stort utrymme i TV och tidningar."

"Eva Lundgren har allierat sig med den polis som ansvarade för utredningen av Helge Fossmo,"
Bert Karlsson har med detta bedrövliga förord till en bedrövlig bok, bekräftat mina värsta fördomar om skaraclownen.


Jag avslutade recensionen av Åsa-texten, med att den var en litania om Helge Fossmo, och kan enkelt konstatera att Bert har haft samma ambitioner med förordet. Bland en massa fjant och trams, handlar det mesta om Helges, för alla redan uppenbara skuld.

Stolleprov är det enda rätta omdömet om denna bok.

Inga kommentarer: