Påsktiden

Målningen är INTE gjord av Da Vinci!

Da Vinci betyder "Från Vinci"

Leonardo kom från orten Vinci

och hade inget efternamn!

Kom ihåg det!

Leonardo di ser Piero da Vinci

var son till Piero och kom från Vinci.

SEPTUAGESIMA

Påskkretsen inleds med söndagen Septuagesima redan sjuttio dagar före påskdagen. Septuagesima är latin för "den sjuttionde" och betecknar första söndagen i förfastan och syftar på den sjuttionde dagen före påsk. Med septuagesima påbörjas den föreskrivna fyrtio dagar långa fastan. Om man gör en sträng tolkning av reglerna för fastan skall den pågå i fyrtio dagar före påsk, men utan att man räknar de fastefria veckodagarna: torsdag, lördag och söndag.

ASKONSDAGEN

Askonsdagen inträffar enligt kyrkokalendern 46 dagar före påsk (40 vanliga dagar som man fastar och sex söndagar då man inte fastar) och inleder den egentliga fastetiden. Askonsdagen har fått sitt namn efter sedvänjan att strö aska på de botgörare som denna dag jagades ut ur kyrkan. Efter absolution fick de åter komma in i kyrkan på skärtorsdagen.

Under kvällens askonsdagsmässa är det vanligt att prästen tecknar ett kors med aska på gudstjänstdeltagarnas pannor för att påminna om människans dödlighet. I folklig tradition kallar man ibland felaktigt onsdagen före skärtorsdagen för askonsdagen.

FASTAN

Att fasta före påsk ses inom kyrkan som en förberedelse genom en tid av försakelse. I över sex veckor påminns vi om att vi en dag måste lämna allt vi har omkring oss, men livet behåller vi genom anden! Askonsdagen och långfredagen är de strängaste fastedagarna.

Jesu intåg i Jerusalem, palmsöndagen

Söndagen före påsk är palmsöndagen, som inleder stilla veckan. Palmsöndagen vittnar om Jesu intåg i Jerusalem, då folket hälsade honom med palmkvistar i händerna.

PÅSKFRIDEN INLEDS, DYMMELONSDAGEN

För att markera att man är i stilla veckan och att långfredagen närmar sig ville man förr dämpa klangen på kyrkklockorna. På onsdagen före påsk bytte man därför ut metallkläpparna i kyrkklockorna med trästavar, så kallade dymblar. Därav namnet dymmelonsdag. Genom en missuppfattning kallas dymmelonsdagen i folklig tradition ofta för askonsdagen (se ovan).

JESU SISTA MÅLTID MED LÄRJUNGARNA, SKÄRTORSDAGEN

Under sin sista måltid med lärjungarna instiftar Jesus den heliga eukaristin, grunden för vårt nattvardsfirande: ”Sedan tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: ’Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig’. Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren och sade: ’Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för er’. (Luk )

Genom dessa ord och handlingar har den kristna traditionen allt sedan dess förstått att offren av Jesu kropp och blod var ett tydligt tecken på det offer som kulminerade på korset.

Johannes återger det långa och rörande samtalet vid slutet av måltiden. Det är då det nya budet uttalas, fullbordandet av det som ska känneteckna en kristen: ’Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek’.

JESU DÖD, LÅNGFREDAGEN

För en kristen är Jesu död på korset en av de absolut viktigaste händelserna i världshistorien. Genom hans död får vi en försonad relation med Gud själv. Han beskrivs som ”Guds lamm som tar bort världens synd” (). ”I honom och genom hans blod har vi friköpts och fått förlåtelse för våra överträdelser” (Ef ).

Jesus är inte en människa som blivit Gud – Jesus är Gud som kommit till oss som människa! Hans lidande är Guds lidande. Jesu blod är Guds blod. I Jesu död är det inte vi människor som offrar någon av oss för Gud, det är Gud som offrar sig för oss. Jesu död blir därför en verklig mötesplats mellan Gud och människa. Genom vår tro blir Jesu död beviset för och medlet genom vilket vi tar emot Guds förlåtelse.

I Apostlagärningarna säger Paulus: ”Ni skall alltså veta, mina bröder, att genom honom förkunnas syndernas förlåtelse för er, och genom honom blir var och en som tror rättfärdig och friad från allt det som ni inte kunde frias från medan ni stod under Moses lag. (Apg )

JESU UPPSTÅNDELSE, PÅSKNATTEN OCH PÅSKDAGEN

Jesu uppståndelse är en vital händelse som ägde rum på påskdagens morgon för cirka 2 000 år sedan. Tack vare att han uppstod kan han leva i oss och genom oss. "Den första människan, Adam, blev en varelse med liv. Men den siste Adam blev en ande som ger liv" (1 Kor )

När vi överlämnar oss till Kristus, när vi medvetet väljer att följa honom får vi hans ande, Guds ande, den heliga anden, inom oss – den ande som ger liv, som levandegör och hjälper oss att följa Guds vilja och leva i Kristi efterföljd. Om vi har Kristi ande inom oss när vi dör kommer också vi att uppstå till evigt, andligt liv som Guds sanna avbilder, "födda på nytt" som Guds söner och döttrar ().

Genom sin död och uppståndelse visade Jesus Kristus att anden är starkare än döden. Att leva i Kristus innebär att leva i anden. Att följa den kristna Vägen handlar om att successivt flytta över insatserna från det fysiska till det andliga, så att vi till slut kan leva fritt i anden, utan några ofrivilliga bindningar till jorden. Då har inte ens döden någon makt över våra liv längre. Det är detta vi firar i Påsken!

Efter sin uppståndelse visade Jesus sig för ett ganska stort antal människor innan han till sist upptogs i himmelen, vilket vi firar med Kristi Himmelsfärd. Tio dagar senare, vid pingst, samlades lärjungarna åter för att få ta emot den heliga anden, som Jesus lovat att ge dem, inte på grund av deras gärningar utan på grund av deras tro

TIDEN EFTER PÅSK - PÅSKTIDEN

Påsktiden är de 50 dagar som följer direkt efter påsken. Denna tid präglas i kyrkan av den oerhörda glädjen över att Jesus lever, att han är uppstånden och är med oss än idag. I påsktiden får vi leva oss in i lärjungarnas tid, vi kan gå vid deras sida och känna både deras oro och glädje.

Påsktiden avslutas med pingstens budskap om att vi genom den helige anden får del av Guds närvaro i våra egna liv, i vår vardag.

Påskdagen

Matt. 28:1-8 

På söndag morgonen när solen gick upp, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Då blev det en kraftig jordbävning. Guds ängel kom ner från himlen och rullade bort stenen. Han satte sig på den. Han såg ut som en blixt. Hans kläder var vita som snö. Vakterna skakade av rädsla för ängeln och blev liggande, som om de skulle ha varit döda. Ängeln sade till kvinnorna: ” Var inte rädda. Jag vet att ni söker Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här. Han har uppstått, som han sade. Kom och se var han låg. Skynda er sedan till hans lärjungar och såg till dem: ‘Jesus har uppstått från de döda, och nu går han före er till  Galileen. Där får ni se honom.’ Nu har jag sagt detta till er.” Kvinnorna gick genast bort från graven. Fyllda av rädsla och glädje sprang de iväg för att berätta detta för Jesu lärjungar.

1 söndagen efter Påsk

Joh 20:19-31

På kvällen samma dag som Jesus uppstått från de döda, satt lärjungarna bakom låsta dörrar, för de var rädda för judarna. Då kom Jesus. Han stod mitt ibland dem och sade: ”Frid åt er alla”. Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna blev glada när de såg Jesus. Han sade till dem igen: ”Frid är er alla. På samma sätt som Gud har sänt mig, sänder jag nu er.” Sedan andades han på dem och sade: ”Ta emot helig Ande. Om ni förlåter någon hans synder, så blir han förlåten. Om ni binder någon vid hans synder, så kommer han inte ifrån dem. En av lärjungarna hette Tomas och kallades Tvillingen. Han var inte med när Jesus kom. De andra lärjungarna sade till honom: ”Vi har sett Jesus”. Tomas sade: ”Om jag inte får se Jesu händer och sticka fingrarna i spikhålen och sticka handen i hans sida, så tror jag inte.” En vecka senare var lärjungarna igen samlade och då var Tomas med. Då kom Jesus till dem fast dörrarna var låsta. Han stod mitt ibland dem och sade: ”Frid med er alla.” Efter det sade han till Tomas: Räck ut ditt finger. Här är mina händer. Räck ut din hand och stick den i min sida. Tvivla inte utan tro. Då svarade Tomas: ”Min Herre och min Gud.” Jesus sade till Tomas: Du tror därför att du har sett mig. Lyckliga är de som inte ser och ändå tror. Jesus gjorde också många under som inte står i denna bok. Men de som har skrivits ner har skrivits för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son och för att ni skall få evigt liv.

 2 söndagen efter Påsk

Joh 10:11-16

Jesus sade:

Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. Den som får betalt för att vara herde, men inte äger fåren, springer bort när han ser vargen komma. Vargen river fåren och skingrar fårskocken. Han är ju bara betald, och bryr sig inte om fåren. Jesus sade: Jag är den gode herden. Jag känner mina får och de känner mig. På samma sätt känner Gud mig och jag känner Gud. Jag ger mitt liv för fåren. Jag har också andra får som inte hör till den här fårskocken. Också dem måste jag leda och de skall lyssna till min röst. De skall bli en hjord och en herde.

 3 söndagen efter påsk

Joh:16:16-23

Jesus sade till sina lärjungar:

”Efter en kort tid ser ni mig inte mera. Efter ännu en kort tid får ni se mig igen”. Då sade några av lärjungarna till varandra: ”Vad menar Jesus när han säger: ’Efter en kort tid ser ni mig inte mera. Efter ännu en kort tid får ni se mig igen’, och när han säger: ’Jag går till min fader’? De sade: ”Vad menar han med ’en kort tid’? Vi förstår inte vad han säger.” Jesus märkte att de vill fråga honom något. Han sade till lärjungarna: ”Ni undra över varför jag sade: ’Efter en kort tid ser ni mig inte mera. Efter ännu en kort tid får ni se mig igen’?

Jag vill säga till er: Ni kommer att gråta och klaga, men andra i världen skall vara glada. Ni kommer att sörja. Men ni skall bli glada igen. När en kvinna skall föda har hon smärtor för hennes tid är inne, men när hon fött sitt barn minns hon inte smärtan länge. Hon är glad över att en människa blivit född. Nu har ni det också svårt, men när vi ses igen skall ni vara glada och ingen skall ta er glädje bort från er. Den dagen kommer ni inte att begära något mera av mig.

4 söndagen efter Påsk

Joh 16:5-15

Jesus sade till sina lärjungar:Nu går jag till Gud och ingen av er frågar mig vart jag går. I stället är era hjärtan fyllda av sorg. Men jag skall säga sanningen till er. Det är bäst för er att jag lämnar er. För om jag inte lämnar er så kommer inte Hjälparen, den heliga Anden, till er. Men när jag far skall jag sända honom till er. När han kommer, skall han visa världen vad synd, rättfärdighet och dom är. Synd är det att människorna inte tror på mig. Rättfärdighet är att jag går till Gud och ni kan inte se mig mera. Dom är att den som härskar över den här världen, är dömd.Jag har mycket mera att säga till er, men nu kan ni inte förstå det. Men när sanningens Ande kommer skall han vägleda er till hela sanningen. Han skall inte tala av egen kraft utan berätta för er vad han hört. Så skall ni veta vad som kommer att hända. Den heliga Anden skall ära mig. Av mig skall han höra det som han berättar åt er.

 5 söndagen efter Påsk

Joh. 16:23-33

Jesus sade till lärjungarna:”Vad ni ber till Gud om i mitt namn, det skall Gud ge till er. Ännu har ni inte bett om någonting i mitt namn. Be, och ni skall få, så att er glädje skall bli fullkomlig. Detta har jag sagt till er i liknelser. Det kommer en tid, då jag inte längre skall tala i liknelser utan i klara ord och låta er veta allt om Gud. Då skall ni be i mitt namn. Gud älskar er därför att ni har älskat mig och trott att jag kommer från Gud. Därför säger jag inte att jag ber till Gud för er. Jag kom från Gud till världen. Jag lämnar världen igen och går till Gud.” Lärjungarna sade:” Nu talar du med klara ord och inte med liknelser. Nu vet vi att du vet allt. Du behöver inte höra att någon frågar dig. Därför tror vi att du kommer från Gud.” Jesus svarade: “Nu tror ni. Den stunden är redan här då ni skall skingras, var och en åt sitt håll, och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, eftersom Gud är med mig. Det här har jag sagt till er för att ni skall ha frid. När ni lever i den här världen får ni lida. Men var inte oroliga. Jag har besegrat världen.”

 Kristi himmelsfärdsdag

Mark. 16:14-20

Jesus visade sig för elva lärjungar, när de åt tillsammans. Han grälade på dem för att de inte trodde på dem som sett honom efter hans uppståndelse. Han sade till dem: “Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt, skall bli räddad, men den som inte tror skall bli dömd. De som tror på mig skall driva ut onda andar i mitt namn och tala nya språk. De skall ta ormar i sina händer och de skall inte bli skadade fast de dricker dödligt gift. De skall lägga sina händer på sjuka och de skall bli friska. När herren Jesus hade talat till lärjungarna blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida. Lärjungarna predikade överallt. Gud hjälpte dem. De tecken som de gjorde visade att det som Jesus hade sagt, var sant.

 6 söndagen efter Påsk

Joh. 15:26-16:4

Jesus sade: “Jag skall sända er den Heliga Anden. Det är sanningens Ande, som kommer från Gud. Han skall hjälpa er att vittna om mig. Också ni skall vittna, för ni har varit med från början. Detta har jag sagt till er för att ni inte skall ge upp. Ni skall bli uteslutna från synagogorna. Det skall komma en tid då de som dödar er tror att de offrar till Gud. De skall göra så därför att de inte lärt känna Gud och inte heller mig. Detta har jag sagt för att ni skall minnas det när det händer.