onsdag, april 07, 2021

Språktest

 


Jag kunde inte ha sagt det bättre än så här!

KUNSKAPSKRAV I SVENSKA och SAMHÄLLSKUNSKAP ÄR RIMLIGT FÖR ATT ERHÅLLA MEDBORGARSKAP I SVERIGE

Svenska kyrkan ska givetvis kunna ta ställning i frågor som betraktas som politiska men det måste alltid ske med bred förankring och med Kristus som utgångspunkt. Svenska kyrkan är en trosgemenskap och inte en åsiktsgemskap.
Jag tänker ofta på den danske biskop som jag emellanåt träffar som alltid gör sig lustig över hur Svenska kyrkan uttalar sig i kyrkans namn. I mångt främmande från traditionen i den danska folkkirke. Vid ett frukostbord (morgenmad) för ett par år sedan sa han något om att Svenska kyrkan krävt dubbelbottnade fartyg i Östersjön. Jag hade aldrig hört om detta men försvarade ställningstagandet och lade ut en liten text om skapelsen och hur jag under uppväxten kände det när jag såg mina badklippor som skadats av oljeutsläpp då den ryska tankern Tsesis gått på grund vid Fifång. Den danske biskopen pekade på sin kollega i Köpenhamn och sa: -Han är röd och säger socialistiska saker. En del blir upprörda andra glada. Men det gör inget, Jag är grön och vår kollega där är blå. Alla uttalar vi oss men då som enskilda biskopar.
Vid femtiden i morse åkte jag taxi i Malmö. Jag sa till droskchaffisen att han var skicklig som utan farthållare kunde hålla 39 km/h. Döm om min förvåning när han bad mig tala engelska vilket uppenbarligen inte var hans modersmål. Lyckas man bli taxichaufför vet jag att man behärskar svenska och är hyggligt integrerad. Det är illa att han bara kommer på tanken att konversera på engelska. När han senare på dagen ska köra färdtjänstkunder är det skrämmande om han väljer bort konversation med äldre och ensamma. Självklart ska han ta tillfället i akt och utveckla sin svenska genom att prata med en äldre man i keps som heter Per.
Martin Tunström
skriver idag en intressant ledare i Barometern om Svenska kyrkans spontanyttrande över den statliga utredning som föreslår att det ska införas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för förvärv av svenskt medborgarskap. Länk nedan.
Det är viktigt att komma ihåg att det är kyrkostyrelsens arbetsutskott som yttrat sig. Det är alltså brett förankrat, välskrivet och kanske en viktig markering i något som kyrkan möter i vardagen. I ytttrandet hänvisas till aktuell forskning om att språkkrav inte bidrar till integration. Själv tror jag man dra för stora växlar. Som jag i hastigheten läser den redovisade forskningen handlar det om forskning kring naturalisationen det vill säga förvärvandet av medborgarrätt. Det känns som att rätten att delta i riksdagsval skulle vara det optimala tecknet på integration och delaktighet. Jag tvivlar. Likaså blir det lite märkligt att ifrågasätta gränsen för kunskapskrav som är satt till 16 år. Denna kritik med hänvisning till att FN:s barnkonvention definierar den som inte fyllt 18 år som barn. Men nu är det faktiskt så att även barns rättigheter kan vara förenade med skyldigheter. Skolplikten är en sådan. Tjänar de pengar får de skatta och har de fyllt 15 år kan de straffas. Svenska kyrkan är föregångare att ge underåriga rättigheter. Den som fyllt 16 år får rösta i kyrkovalet och hen kan få uppdrag som till exempel kyrkvärd. Är man kyrkvärd tar man även stolt emot skyldigheter.
Slutligen sätter jag stora frågetecken till påståendet att särskilt kvinnor skulle drabbas negativt av kunskapskrav. Jag tror tvärtom. Det är ofta kvinnor som är duktigast på SFI-kurser. På mitt förra kontor var det dagliga utbildningar för afghanska flyktingar. De flesta var pojkar och män men kvinnorna var helt klart mer taggade. Det märktes vid fikakonversationerna. Yallatrapanaktiviterna verkar vara väldigt bra integrationsprojekt och jag kan inte erinra mig samma framgångsrika aktiviteter med män som inte kommer in i förvärvsarbete. Stimuleras kvinnor till att lära sig svenska och förstå samhället kommer de att bli friare och jämställda. De kommer att sitta i bostadsföreningens styrelse.
Slutligen tänker jag på vännen som för elva år sedan kom till Sverige ensam med sina två barn efter att maken och ett barn mördats. Hade hon från början haft kravet att jobba stenhårt med svenskan hade hon idag varit friare. För barnen har det gått oerhört bra då de haft krav i skolan och kärlek i hemmet samt befunnit sig i en svenska kontext. Det smärtar mig när hon berättar att hon kollar Netflix med arabisk text. Hade kravet varit svenska och samhällskunskap för att lära svenska språket hade hon helt klart lyssnat på P1 och även tittat på SVT Rapport.
Nu är hon svenska medborgare. Nästa gång ska jag fråga om hon ska rösta i riksdagsvalet. Jag tror svaret blir nej.
Jag läste lagförslaget för en vecka sedan och tyckte det var välmotiverat och teknisk väl konstruerat. Det finns undantag i regeltillämpningen som jag tycker man kan prognosticera hyggligt. Den som är illiterat eller har funktionsvariationer kommer inte att drabbas av förslagen.
Här kan du läsa Svenska kyrkans yttrande över betänkandet "Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2).



Inga kommentarer: