lördag, maj 09, 2020

Corona del 31 – Pandemic


Den här dikten skickade min närmaste vän till mig igår.

Pandemisk – en dikt av Lynn Ungar 
http://www.lynnungar.com/

Den amerikanska poeten Lynn Ungar som är bosatt i San Francisco har skrivit en dikt kallad ”Pandemisk”. Den översätts här till svenska och publiceras med författarens tillstånd. Hon berättar i samband med att tillståndet ges att dikten redan på en vecka (den publicerades på hennes hemsida den 11 mars 2020) har översatts till fem språk: tyska, danska, ryska, hebreiska och spanska.

Pandemisk

Tänk om du skulle se på den
som judarna betraktar sabbaten –
som den mest heliga av tider?
Sluta upp med att resa.
Sluta upp med att köpa och sälja.
Ge upp, bara för stunden,
försöket att göra världen
annorlunda än vad den är.
Sjung. Be. Rör endast vid dem
i vilkas händer du lagt ditt liv.
Centrera neråt.
Och när din kropp har blivit stilla,
sträck ut med ditt hjärta.
Bli medveten om att vi är förbundna
på sätt som är skrämmande och vackra.
(Du kan knappast förneka det just nu.)
Bli medveten om att våra liv
är i varandras händer.
(Det måste väl ha blivit uppenbart.)
Sträck inte ut dina händer.
Sträck ut ditt hjärta.
Sträck ut dina ord.
Sträck ut alla hårtestarna
av medlidande som rör, osynligt,
där vi inte kan beröra.
Lova denna världen din kärlek –
i medgång och motgång,
i sjukdom och hälsa,
så länge vi alla lever.


Översättning: Fredrik Heiding 2020-03-18



Pandemic

What if you thought of it
as the Jews consider the Sabbath—
the most sacred of times?
Cease from travel.
Cease from buying and selling.
Give up, just for now,
on trying to make the world
different than it is.
Sing. Pray. Touch only those
to whom you commit your life.
Center down.
And when your body has become still,
reach out with your heart.
Know that we are connected
in ways that are terrifying and beautiful.
(You could hardly deny it now.)
Know that our lives
are in one another’s hands.
(Surely, that has come clear.)
Do not reach out your hands.
Reach out your heart.
Reach out your words.
Reach out all the tendrils
of compassion that move, invisibly,
where we cannot touch.
Promise this world your love–
for better or for worse,
in sickness and in health,
so long as we all shall live.

Inga kommentarer: