De första coronaviruset upptäcktes och beskrevs på 1930-talet, vilket identifierades hos fåglar. De första som infekterat människan upptäcktes på 1960-talet och var två olika virus som återfanns i näshålan på patienter med vanlig förkylning. Andra virus inom gruppen har senare identifierats, som SARS-CoV år 2003, HCoV NL63 år 2004, HKU1 år 2005, MERS-CoV år 2012 och SARS-CoV 2 år 2019. De flesta av dessa virus har orsakat luftvägsinfektioner.
Forskningshistorik
Det första coronaviruset upptäcktes och beskrevs på 1930-talet, vilket var aviärt infektiöst bronkitvirus (IBV) som återfanns hos kycklingar. De första som infekterade människan upptäcktes i början av 1960-talet och var två olika virus som återfanns i näshålan på patienter med vanlig förkylning. De båda virusen identifierades och beskrevs på ett forskningscentrum i Salisbury i södra England, där man studerade vanlig förkylning under namnet Common Cold Research Unit, och de fick namnen humant coronavirus 229E och humant coronavirus OC43.
Från 1957 hade arbetet där letts av David Tyrell. Till sin hjälp för att kunna odla coronavirusen samarbetade de med den svenska forskaren Bertil Hoorn, som lyckats skapa en organkultur, det vill säga en laboratoriemiljö, där de nya virusen kunde växa. 1967 publicerade Common Cold Research Unit den första bilden av ett coronavirus taget av June Almeida. I och med utbrottet av sars år 2003 växte intresset för coronavirus och forskningen intensifierades. Sedan dess har ytterligare fyra coronavirus som infekterar människan identifierats.
Systematik
Coronavirus är en grupp virus inom underfamiljen Orthocoronavirinae i familjen Coronaviridae, inom ordningen Nidovirales.
Coronavirus har enkelsträngat positivt RNA-genom och består av ett antal proteiner som skapar dess struktur. Dessa är taggarna, de så kallade peplomerna (S), lipidhöljet (E), membranet (M) och ett spiralformat omgivande proteinskal som kallas nukleokapsid (N). Vissa coronavirus, speciellt de som tillhör Betacoronavirus subgrupp A, har även kortare tagglika protein som kallas haemagglutininesteras (HE).
Genomets storlek varierar från ungefär 26–32 kilobaspar (kbp), och är det största av alla RNA-virus. Vironerna är fullständiga viruspartiklar med en diameter av 120–160 nm.
Namnet "coronavirus" härstammar från latinets corona och grekiskans κορώνη (korṓnē) som betyder krona eller korona. Detta refererar till vironets karaktäristiska form (den infekterande formen) betraktat i ett elektronmikroskop, då de har en kant av stora svällande utskott på ytan som skapar bilden av en krona eller solens korona. Denna morfologi beror på de virala taggar (S) som förekommer på ytan av viruset och som bestämmer vilken värdorganism som kan infekteras.
Släkte: Alphacoronavirus; typart: Alphacoronavirus
Exempel: Alpaca coronavirus, Alphacoronavirus 1, Humant coronavirus 229E, Humant coronavirus NL63, Miniopterus-fladdermus-coronavirus 1, Miniopterus-fladdermus-coronavirus HKU8, Svinepidemi-diarrévirus (PEDV), Rhinolophus-fladdermus-coronavirus HKU2, Scotophilus-fladdermus-coronavirus 512
Släkte Betacoronavirus; typart: Mushepatitvirus
Exempel: Humant coronavirus HKU1, Mushepatitvirus, Pipistrellus-fladdermus-coronavirus HKU5, Rousettus-fladdermus-coronavirus HKU9, SARS-CoV, Tylonycteris-fladdermus-coronavirus HKU4, MERS-CoV, Humant coronavirus OC43, Igelkott-coronavirus 1 (EriCoV), SARS-CoV-2
Släkte Gammacoronavirus; typart: Aviärt infektiöst bronkitvirus (IBV)
Exempel: Avi coronavirus, Vitval-coronavirus SW1, Ank-coronavirus, Aviärt infektiöst bronkitvirus
Släkte Deltacoronavirus; typart: Bulbyl-coronavirus HKU11
Exempel: Bulbul-coronavirus HKU11, Munia-coronavirus HKU13, Trast-coronavirus HKU12
Evolution
Den senaste gemensamma genetiska anfadern (MRCA) för alla coronavirus, har daterats till cirka 8000 f.Kr. MRCA för Alphacoronavirus, Betacoronavirus, Gammacoronavirus och Deltacoronavirus har i sin tur daterats till cirka 2400 f.Kr, 3300 f.Kr, 2800 f.Kr och 3000 f.Kr. Indikationer tyder på att fåglar och fladdermöss är ideala värdar för coronavirus.
Coronavirus som infekterar nötkreatur, kontra de som infekterar hunddjur divergerade först 1951. Medan humant coronavirus OC43 divergerade från nötkreaturscoronavirus på 1890-talet.
Middle East respiratory syndrome-relaterat coronavirus (MERS-CoV) är besläktat med flera fladdermus-coronavirus men verkar ha divergerat från dessa för flera hundra år sedan. Humant coronavirus NL63 och fladdermus-coronavirus delade en MRCA för 563–822 år sedan.
Det mest närbesläktade fladdermus-coronaviruset och SARS coronaviruset divergerade 1986.
Coronavirus hos människan
Det finns sju kända coronavirus som smittar människor och som ger varierande symtom. Vissa av dem är mycket vanliga och orsakar vanlig förkylning med exempelvis hosta och feber, medan exempelvis SARS- och MERS-coronavirus orsakar allvarligare luftvägssjukdom. Coronavirus kan orsaka lunginflammation, antingen direkt viral lunginflammation eller sekundär bakteriell lunginflammation. Den kan även orsaka direkt viral, eller sekundär bakteriell bronkit. Det finns fall där personer avlidit till följd av smitta av coronavirus. Smitta överförs mellan människor, likt en förkylning, genom droppar av sekret, från exempelvis en hostning, och att dessa droppar på ett eller annat sätt når en annan människas slemhinnor.
De sju kända coronavirusen hos människan:
Humant coronavirus 229E (HCoV-229E)
Humant coronavirus OC43 (HCoV-OC43)
Severe acute respiratory syndrome coronavirus (SARS-CoV)
Humant coronavirus NL63 (HCoV-NL63)
Humant coronavirus HKU1
Middle East respiratory syndrome coronavirus (MERS-CoV), tidigare kallat Novel coronavirus 2012 och HCoV-EMC.
Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2)[24][25], tidigare kallat Novel coronavirus 2019 (2019-nCoV) och Wuhan-coronavirus. ('Novel' i det här fallet betyder "nyligen upptäckt".)
Coronavirusen HCoV-229E, -NL63, -OC43 och -HKU1 cirkulerar kontinuerligt inom den mänskliga populationen och orsakar luftvägsinfektioner hos vuxna och barn över hela världen.
SARS-CoV
Huvudartikel: SARS-CoV
Åren 2003–2004 utbröt en epidemi av ett nytt coronavirus, benämnt SARS-CoV, som orsakade sjukdomen sars (Severe acute respiratory syndrome/"Svår akut respiratorisk sjukdom"). Utbrottet orsakade runt 8000 sjukdomsfall där över 750 personer avled i sviterna. Smittan upptäcktes i Kina men spreds till ett flertal andra länder via resenärer. Smittan tros härstamma från fladdermöss som smittat andra djurarter och slutligen människan. Viruset hade relativt låg smittsamhet mellan människor vilket, tillsammans med internationellt smittskyddsarbete förmodligen, var orsak till att smittspridningen upphörde. I förhållande till de andra coronavirusen var SARS-CoV unikt eftersom det kunde orsaka både akut övre- och akut nedre luftvägsinfektion. Forskarna började utveckla ett vaccin. De hann inte längre än till fas 1, alltså ett första försök på människor, innan epidemin dog ut av sig själv.
MERS-CoV
Huvudartikel: MERS-CoV
År 2012 upptäcktes ett nytt coronavirus på Arabiska halvön, benämnt MERS-CoV (Middle Eastern Respiratory Syndrome corona virus), som orsakar sjukdomen mers. Viruset orsakar svår lunginflammation, men även komplikationer på andra organ - framförallt njursvikt. Samtliga kända fall har haft koppling till länder på den Arabiska halvön, men det förekommer även enstaka personer som smittats av personer som vårdats i Sydkorea, Storbritannien, Frankrike och Italien. Smittan tros härstamma från ett djur men den faktiska smittkällan är ännu okänd, även om det finns indikationer på att viruset kan härstamma från kamel. Viruset har relativt låg smittsamhet mellan människor och de flesta dödlig fall har haft underliggande sjukdomar.[Spridning av viruset pågår fortfarande.
I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i Wuhan som den 11 februari 2020 fick det officiella namnet SARS-CoV-2, och som orsakade sjukdomen covid-19.Under januari 2020 bekräftades smittspridning mellan människor och mänskliga dödsfall på grund av sjukdomen covid-19 som viruset orsakar.[29] Under perioden fram till sista januari 2020 ökade antalet rapporterade smittade till över 20 000 personer. Genom resenärer spred sig smittan till andra länder i Asien, Nordamerika och ett antal länder i Europa. I början av februari hade cirka 400 personer avlidit främst i Fastlandskina men också i Filippinerna och Hongkong. I slutet av februari fanns det bekräftade fall i alla världsdelar utom Antarktis. Den 6 mars passerade det totala antalet kända infekterade 100 000 individer och tjugo dagar senare, den 26 mars fanns det en halv miljon kända individer i världen som smittas av viruset.
Coronaviruset fortsätter att spridas, samtidigt som vi är inne i vanliga influensatider också. Hur ska man egentligen veta vad som är vad? Det finns många olika virus, och det finns till och med flera olika coronavirus – även om det bara är ett som är extra aktuellt just nu.
I dagsläget finns det faktiskt sju coronavirus som kan smitta oss människor och göra oss sjuka. (Annars är coronavirus vanligare hos djur.) Fyra av de sju virusen ger vanliga förkylningar medan de andra kan ge kraftigare problem med luftvägarna. Coronasmittan som är aktuell just nu har döpts till covid-19, och står för coronavirus disease 2019. Själva viruset som orsakar covid-19 har fått namnet SARS-CoV-2.
Både coronaviruset och vanlig influensa är just virusinfektioner och för att veta exakt vilket virus man drabbats av behöver man testa sig. Men det finns några saker som skiljer virusen, och sjukdomsförloppen, åt. Här har vi samlat några frågor, och svar, som visar på likheter och skillnader.
Hur sprider sig corona och influensa?
Både corona och vanliga influensor kan spridas mellan människor genom så kallad droppsmitta från till exempel nysningar och hosta. Samt genom närkontakt. Men eftersom covid-19 är ett nytt virus så är man ännu inte helt säker på hur viruset beter sig, eller hur det sprids. Däremot spekuleras det om att covid-19 kan spridas snabbare än vanliga influensor brukar göra.
Vilka symtom har corona, och vilka har influensa?
Både corona och vanlig influensa kan ge symtom som feber, hosta, värk i kroppen, trötthet och i vissa fall kan båda leda till lunginflammation. Båda kan alltså drabba andningsorganen. Eftersom covid-19, är ett nytt virus som inte setts hos människor tidigare, så vet man inte riktigt hur viruset yttrar sig än.
Men de som hittills haft covid-19 och som har fått lindriga sjukdomssymtom har haft hosta och feber i ett par veckor, andra har dragits med samma symtom i upp till sex veckor. De som blivit mer allvarligt sjuka har fått svårt att andas, oftast efter en vecka in i sjukdomsförloppet. Svårare andning har lett till snabb andning vilket gör att blodet inte syresätter sig så bra. I vissa fall har det krävts respirator eller annan intensivvård.
Hur lång är inkubationstiden för corona och influensa?
Inkubationstiden för säsongs-influensa är oftast 1–3 dygn, för covid-19 är det 2–14 dygn.
Skiljer sig behandlingen av corona och influensa?
Eftersom både corona och influensa kommer av virus så hjälper inte antibakteriell medicin, som antibiotika. Det man kan göra är att lindra symtomen. Till exempel kan man försöka hålla febern nere med feberdämpande medicin.
Om man drabbas hårdare av covid-19 kan sjukvården hjälpa till att stödja funktion hos lungor och eventuellt andra organ som har påverkats. Men det kan man å andra sidan även göra om man blir lika sjuk av vanlig influensa, så det beror alltså mer på hur kroppen har påverkats – oavsett virus.
Det finns något som kallas antiviral behandling som kan sättas in vid säsongs-influensa, det är en slags bromsmedicin för virus som bör ges i början av influensan och i dagsläget ges det till vissa patienter som tillhör en riskgrupp eller som redan är allvarligt sjuk sedan tidigare.
Finns det botemedel mot corona eller influensa?
Det finns inget botemedel när man väl har fått viruset men däremot finns det i regel vaccin mot de vanligare influensorna idag. Vaccinet anpassas varje år till det senaste viruset som härjar och sägs ge cirka 40–60 procents skydd mot det.
Covid-19 finns det ännu inget vaccin mot, och det kan dröja så långt som ett år till innan det finns.
Hur många blir smittade av corona och influensa?
I dagsläget vet man att cirka 120 000 människor runt om i världen är smittade av covid-19, jämfört med vanlig influensa som brukar drabba ungefär en miljard människor per år.
Enligt Världshälsoorganisationen dör ungefär mellan 290 000 och 650 000 personer i världen i vanlig influensa varje år.
Hur farligt är coronaviruset jämfört med influensa?
Det man vet idag är att covid-19 kan drabba betydligt fler i ett område där den sprider sig, eftersom ingen har hunnit utveckla immunitet mot just det här viruset. Fler blir alltså sjuka samtidigt och fler kommer att behöva vård på sjukhus. Eftersom vanlig influensa har funnits länge har fler människor byggt upp skydd mot olika influensa-virusvarianter, och alltså blir inte lika många sjuka samtidigt.
Sett till statistik från CDC (Centers for Disease Control and Prevention) är det ungefär 0,05 procent som har dött av säsongens vanliga influensa, av de som fått den. Världshälsoorganisationen uppskattar just nu att covid-19 har en dödlighet på 1–2 procent. Men eftersom det kan vara många som har haft covid-19 utan att veta att det är coronaviruset de har haft så kan det finnas många fler som haft det, vilket skulle ändra siffrorna.
Hur skyddar jag mig mot corona vs influensa?
I bägge fallen är det god handhygien, att undvika kontakt med sjuka människor, att undvika att röra sig i ansiktet som gäller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar