lördag, mars 25, 2006

Marie bebådelsedag den tjugofemte mars. Vårfrudagen. Våffeldagen.






”Må det ske med mig”, står det i Lukas evangelium, att Maria sade till ärkeängeln Gabriel, när hon tagit till sig det ofattbara att hon, en jungfru, skulle föda den Högstes son.

Denne Gabriel sägs också ha givit Guds ord till Muhammed under åren 610-632 v.t.

Därefter är det med några undantag, helt tyst om ärkeängeln Gabriel

Tyst är det däremot inte om det som bebådades av honom för drygt tvåtusen år sedan. Det han ställde till med åren 610-632, mullrar det betänkligt om i dag.

Det ser alltså ut som att ärkeängeln Gabriel har startat processerna som ledde till Bibelns NT och Koranen.

Nya Testamentet är en spännande berättelse om hur Jesus från Nasaret, vid trettio års ålder, insåg att han hade ett viktigt uppdrag att utföra.

Det som enligt evangelierna hände under de tre sista åren av hans jordeliv, kan vi ha olika uppfattningar om, men för min del är det viktigaste att han tillskrivs det som vi kallar den gyllene regeln.

”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”
Matt 7:12

Allt det som religiösa fundamentalister och homofober, lutar sig mot när de ska döma sina medmänniskor som syndare, är hämtat antingen från GT eller från alla brev som Paulus spred till församlingarna.

Jag förstår inte detta besynnerliga fenomen och anstränger mig inte heller för att se några försonande drag i beteendet att använda bibeln som vapen.

Gud använder de goda.
De onda använder Gud.


Borde inte kristendomen enbart handla om vad Jesus från Nasaret predikade?

I så fall skulle endast våldets, girighetens och maktens predikanter dömas som syndare.

Inga kommentarer: