Geografi 1874

När jag packade upp mina boklådor efter flytten, fann jag några gamla häften som jag vill visa upp.

Den första är Lärobok i geografi från1874. Här ser vi hur svenskarna såg på Sverige och omvärlden för bara 132 år sedan.

Boken börjar så här:

Allt hvad Gud har skapat, kallas med ett gemensamt namn Verlden. I Verlden finns otaliga himlakroppar, och dessa indelas i tre slag, nämligen fixstjernorna, planeterna med sina månar och kometerna eller svansstjernorna.

Nästa kapitel inleds så här:

Tre fjerdedelar af jordens yta är betäckta af haf och blott en fjerdedel ligger så högt att han bildar land. Landet utgöres av en otalig mängd större och mindre delar, som alla äro kringflutna af hafvet.

Tredje kapitlet inleds:

Fastän Europa är den näst minsta af de fem verldsdelarne, är det dock vida viktigare än de öfriga.

Fjärde kapitlets början:

SKANDINAVISKA HALVÖN

Denna halfö är nästan öfverallt omgifven af hafvet och ståt blott i nordost i landfast förbindelse med det öfriga Europa.

Femte kapitlet:

Konungariket Sverige.

Vårt fosterland delas i historiskt hänseende i tre hufvuddelar, nämligen Svealand, Götaland och Norrland.

Lite senare: Inbyggarne äro svenskar och tala det svenska språket. De äro svearnes eller götarnes afkomlingar och nära beslägtade med norrmän, isländare och danskar.

Ett hopp till:

Finnarne bo till största delen i Finland, der deras antal uppgår till 1½ mill; i Sverige finns blott 15.000. De äro välväxte och föra samma lefnadssätt som svenskarne.

Lite senare:

Lapparne äro småväxte och uppnå sällan öfver fem fots höjd; de hafva svart stripigt hår samt gulbrun hudfärg.

Lite om tyskar:

I många hänseenden äro tyskarne ett utmärkt folk som förstått att väl använda sitt lands naturliga näringskällor.

Om ryssar:

I allmänhet äro ryssarne mycket obildade; antalet af dem som kunna läsa och skrifva, är högst obetydligt.

Om holländare:

De idoge holländarne hafva oaktat både deras antal och deras land är litet, förstått genom en vidsträckt handel förvärfva sig betydlig rikedom.

Om fransmän:

Utmärkande för de franska fabriksvarorna är deras smakfullhet, hvaruti de öfverträffa alla andra länders.

Om italienare:

Folket är begåfvadt, men liknöjt och dåsigt. Norditalienarne äro dock mera raske och företagsamma.

Om turkar och greker:

Turkarne hafva många goda egenskaper och äro i synnerhet kände för sin ordhållighet, hvarigenom de bilda en motsats till grekerne. Det grekiska folket härstamma från de i gamla tider så namnkunnige grekerne; det är mycket svårt att styra och är långt efter sin tid.

Om afrikaner:

Invånarne äro vilde och barbariske så att det är farligt att resa bland dem.

Övriga folkslag passeras utan karaktärsbestämningar.