måndag, februari 22, 2021

Studieförbunden







Släng ut bedragarna från studieförbunden

Folkbildning skapar värde, dessvärre även för bedragare med nuvarande system.

Studieförbunden har blivit en skattefinansierad guldgruva för skrupellösa. Politikerna måste omedelbart hörsamma forskarnas larm.

Få företeelser är så omhuldade i den svenska självbilden som folkbildningstraditionen. Den har stolta anor och djupa, historiska rötter. Vi är många som har emotionella band till den; mina gammelmorföräldrar tillhörde den generationen som satt hemma hos varandra och använde studiecirkeln för att lära sig om demokrati, bygga kooperation och stycka kött. Själv har jag återkommande sökt mig till studieförbund för att lära mig olika färdigheter inom konsthantverkets värld – den senaste resan i den värld där kypert, gubbatäcken och slarvtjäll existerar.

Men som med mycket som seglar under förment god flagg, finns risk för korruption av ändamålet och de medel som är i omsättning. När syftet är uttalat gott ställs inte alltid de nödvändiga och kritiska frågorna. Förtroendet får räcka, kontrollen uteblir. Och kravlösa miljöer har en benägenhet att locka till sig de förslagna och gränslösa.

Föga förvånande har därför studieförbunden som organisationsform blivit en guldkista för skrupellösa att ösa skattemedel ur. I lördags skrev Magnus Ranstorp, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan samt expert inom området våldsbejakande extremism, Peder Hyllengren, analytiker vid Försvarshögskolan och Aje Carlbom, biträdande professor med socialantropologisk inriktning vid Malmö universitet, om sitt arbete med att tränga djupare bakom de rapporter om fusk inom studieförbunden som förekommit de senaste åren. (DN 20/2)

Det är inga småpengar. Varje år fördelar riksdagen runt två miljarder kronor till tio studieförbund genom Folkbildningsrådet. Systemets uppbyggnad har snarlik komposition som ett pyramidspel; alla nivåer tjänar på en ständigt ökande volym och blir likaledes förlorare om någon verksamhet utgår. Politikerna är å sin sida fast i den bisarra tanken att bildning förutsätter högt skatteuttag och offentlig finansiering, och svänger sig med en retorik om ”levande folkrörelse” lika drömsk som en ljuv sommarnatt – en Tuvstarr att fästa på kavajslaget.

Ingen som tar del av Ranstorps, Hyllengrens och Carlboms information kan försvara nuvarande ordning. Den är ett hån både mot dem som en gång skapade folkrörelsen utan en krona i bidrag, liksom alla oss som via skattsedeln och den politiska aningslösheten tvingas försörja bedragare och kriminella.

Forskarna föreslår att politikerna skyndsamt ska tillsätta en djupgående extern granskning. Det vore oförsvarbart att låta bli.

Ett studieförbund är en mötesplats för skapande, bildning och kultur. Bokcirklar, konserter och föreläsningar – hundratusentals människor deltar varje år i studieförbundens verksamhet.



Studieförbunden i siffror
I Sverige finns tio statsbidragsberättigade studieförbund som över hela landet arrangerar:

cirka 266 600 studiecirklar med totalt nära 1,7 miljoner deltagare, varav 624 111 unika personer
cirka 375 200 kulturprogram med nära 20 miljoner besökare/deltagare
cirka 64 000 arrangemang i annan folkbildningsverksamhet med 804 100 deltagare, varav 434 154 unika personer.
Studieförbunden tog emot 1 931 511 000 kronor i statsbidrag år 2019.

I Sverige finns tio studieförbund som Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till. Tillsammans anordnar de verksamhet i Sveriges alla kommuner. Bakom studieförbunden står olika folkrörelser och andra organisationer. Det ger varje studieförbund en unik profil.

Studieförbundens kärnverksamhet
Studieförbunden får huvudsakligen statsbidrag för studiecirklar och kulturprogram. Vem som helst kan exempelvis samla ihop ett litteraturintresserat gäng och skapa en studiecirkel. Om studiecirkeln uppfyller vissa kriterier kan studieförbundet hjälpa till med material och kunskap om hur samtalet blir meningsfullt och utvecklande. Studieförbunden erbjuder också själva studiecirklar i olika ämnen som till exempel matlagning, akvarellmålning eller musik.

Kulturprogram kan vara teater, sång, en föreläsning eller konst som framförs eller redovisas inför publik. Ett exempel på ett kulturprogram är en filmfestival som anordnas av några vänner med hjälp av ett studieförbund.

Utöver studiecirklar och kulturprogram får studieförbunden pengar för att anordna folkbildande verksamhet i lite friare former. Då kan det handla om workshoppar, prova på-dagar eller helgkurser.

Studieförbunden erbjuder också utbildning i andra former, exempelvis kurser i språk eller trädgårdsskötsel. Men denna verksamhet omfattas inte av statsbidraget.

Stort samhällsansvar
På senare år har studieförbunden tagit ett allt större samhällsansvar genom särskilda insatser. Det gäller bland annat studiecirklar med asylsökande och projekt som ska stärka kunskaperna om de mänskliga rättigheterna.

Studieförbunden är en del av det civila samhället. Enkelt uttryckt betyder det att människor går samman och organiserar sig utan inblandning från staten. I studieförbundens studiecirklar deltar över en halv miljon människor varje år.

Inga kommentarer: