lördag, oktober 20, 2012

Naturmorgon i Sveriges Radio

Klicka på bilderna så blir de större.

Radioprogrammet Naturmorgon är en självklar del av mina lördagar och mitt inbyggda väckningssystem ser till att jag hinner klarna i huvudet till 06.13. Lyssna på dagens program.

Andra timmen i dag handlade mest om kompostjord och det är ett kärt ämne för mig. De första åren jag anlade komposter använde jag tre kammare för tre år, men numera är det bara två och det fungerar bra.

Programmet är fantastiskt för det mesta när det inte handlar om småfåglar som väldigt sällan fångar mitt intresse utom när det är kalabalik i mitt lilla fågelbad.
Jag hade en halvtam koltrast under några år. Den hette Karl-Olga eftersom den var svår att könsbestämma. När jag satt ute och läste fanns den oftast nära och tjattrade diskret som om den småpratade med mig.

Kajan är min favoritfågel och här får du två av hundratals bilder som jag har tagit på denna fascinerande pippi.
Arga Kajan som jag träffade vid en parkbänk på torget där den vankade runt mig och var sur på alla idioter som slänger cigarettfimpar på marken.
Snälla Kajsa som åt ur handen på folk i Grillby.

I Enköping har det varit ett himla gnällande över kajorna. Allt i bloggen om kajor här.

Insändare i lokaltidningarna ondgör sig över att de inte kan sova med öppet fönster för att kajorna väsnas och dessa kverulanter ska nog uppsöka läkare eftersom de har drabbats av tinitus Corvus monedula. Kajorna är nämligen tysta på natten.

Det är inte bara programupplägget som är bra med Naturmorgon.

Där finns också den enda röst som det är en ren njutning att lyssna till hos Sveriges Radio. Det är inte bara den behagliga rösten i sig utan alla klokheter den förmedlar. Så här presenterar hon sig själv:
Jenny Berntson Djurvall

Jenny Berntson Djurvall

En livs levande paradox, precis så känner jag mig. En lantis som trivs i stan. Jag älskar ryggsäcksdeformerade mackor och termoskaffe lika mycket som en kopp ’inte så starkt kaffe med skummad mjölk’ en eftermiddag på Mauritz i Göteborg. Ett medfött (eller kanske präglat?) naturintresse ledde mig på en snårig bana till biologistudier i björkarnas stad. Och eftersom jag trivdes så bra i norr stannade jag ett par år extra för att läsa till vetenskapsjournalist.


Kopplar av i naturen, i köket bland grytor och kastruller eller med näsan i en bok. Är nästan alltid glad, men upprörs minst en gång om dagen över en värld som ibland känns rutten. Men jag blir snart glad igen när jag drömmer om bad från västkustens karga klippor, vårutflykt i en småländsk bokskog, händerna i jorden eller varför inte en skidtur i en gammal granskog?

Tack Jenny för alla underbara program och jag vet att du, liksom jag, saknar Janne, men du har förvaltat hans arv med omsorg och kvalitet!
-

Inga kommentarer: