Teologi och tvätt

Jag har tvättdag i dag och minst fem maskinfyllningar vilket ger väldigt mycket tid över för filosoferande.

Uppväxt i en traditionell kristen trygg lantbruksmiljö med prästen som vanlig och kär gäst, blev det naturligt för mig att acceptera de kristna doktriner som på femtiotalet var huvudfåran.

Rätt snart reagerade jag dock negativt på allt hokus pokus i Bibeln. Visst är det övernaturliga spännande, men bara som litteratur i klasserna Science Fiction och Fantazy. Aldrig som människors rättesnöre. Då blir det kusligt för mig. Var går gränsen? Hur mycket av magi och mirakel kan vi acceptera som trovärdigt? Bara det som står i Bibeln? Varför det i så fall?

Vad är det som säger att Bibeln och Koranen redovisar Guds ord annat än att det står så i dessa böcker?

Hälsosam misstro mot det skrivna ordet rekommenderas.

Efter läsning av Upanishaderna och Vedanta fick jag mycket nytt tänkande att bearbeta och kom till sist fram till min egen teologi. Misstro även här mot det skrivna ordet, men många tankefrön blev det.

En egen teologi! Så ryter då den bokstavstroende kristne och muslimen. Teologin finns i sin helhet redovisad i Boken!

Med ”Boken” menar den ene Bibeln och den andre Koranen och båda hävdar att allt i hans egen ”Bok” är Guds ord.

Jag skriver ”han”, av den enkla anledningen att de flesta utåtriktade fundamentalister är män.

Upanishaderna och Vedanta, är bra läsning för den som vill söka förståelse för det möjliga kollektiva medvetandet även om terminologin känns jobbig och gudomlighetsperspektivet främmande.

Varför måste teologin vara spårbunden?
Varför ska en bok vara människors rättesnöre?
Varför behövs det en statisk högsta makt?

Teologin liksom maktinstrumenten bör enligt min ringa mening vara tidstypisk.

Anpassning till de rådande normerna för mellanmänskliga relationer i demokratisk, jämställd och jämlik anda, är viktigare än fåfänga och befängda försök att anpassa samhället till de normer som rådde i Mellanöstern för 1600 till 4000 år sedan.

Halvtid!

Tredje maskinen nyfylld och nu ska jag ägna mig åt tomatplantvård ett tag. Kanske ger det inspiration till ännu flera tankar om religion. Sambandet? Naturen!