Klicka på bilderna så blir de större
Valborg var för mig enbart ett vanligt kvinnonamn under mina första tjugo levnadsår. Sedermera har jag motvilligt accepterat att Valborg även kan betyda firandet av vårens ankomst. Allt i bloggen om Sista April
I min första hembygd Segersta i Hälsingland, hette sista april endast just ”sista april” och valborgselden hette ”kasen” och så är det fortfarande.
Kasen var något väldigt viktigt som bygdens folk samlade ved till under en hel månad. Dit bars uttjänta möbler och ris, men framför allt ”Ekan”
Ekan var en årlig donation från Ljusnans Flottningsförening. Föreningen drev timmersorteringsanläggningen vid Ljusnans utlopp i sjön Bergviken. Bild med mitt föräldrahem - det stora huset med träd runtom hundra meter från den hitre stranden.
Ekan var en gisten utrangerad roddbåt för dubbla årpar. Ekor användes för snabba akutmanövrar vid timmersorteringsanläggningen (som på bygdemålet hette ”Flötninga” med ett brett långt ö). Ekan var genomimpregnerad av den årliga tjärbehandlingen och brann med intensiva eldslågor. Kasen var mycket stor och brann länge, ackompanjerad av tusentals smällare. När kasen tagit sig framträdde sångarbröderna med härlig skönsång och någon av bygdens förgrundsgestalter sade några väl valda ord.
Numera firas ”Sista April" i traditionell stil på en udde intill Kyrkan vid älven Ljusnan. Den enda skillnaden mot tidigare är att arrangörerna bränner av ett imponerade fyrverkeri och att församlingshuset är öppet och serverar kaffe med bröd.
I dag, på årets sista april, är jag inte på plats på grund av ett ljumskbråck som gör det svårt att stå så länge som det krävs för att fira ”Sista April”, men Agneta, en av mina döttrar är där med sina barn och jag är väldigt glad över att familjen är representerad.
Varma hälsningar till festgeneralen Sven Svedberg och Sångarbröderna!
Valborg 2009
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar