måndag, december 12, 2005

Biltvätt


Under många år var jag servicechef i ett stort företag som bland annat sålde biltvättmaskiner.

1970 skulle Sveriges första automattvätt med transportband för bilar, invigas med pompa och ståt.

OK i Valbo var platsen och installationsstressen var påtaglig när invigningsdagen närmade sig. Installatörerna arbetade dygnet runt och tröttheten gjorde att omdömet blev lite vingligt ibland.

I slutet av transportbandet fanns två gigantiska fläktar som skulle blåsa allt vatten av bilarna. De skulle starta automatiskt när en bil närmade sig. Två elmotorer på 50 kW vardera drar väldigt mycket ström och krävde en startprocess i flera steg för att inte propparna skulle gå.

Det var en för oss komplicerad automatik och när maskineriet provkördes en sen natt, såg det ut att gå bra ända tills sista startsteget kopplades in. Då small det till och stora delar av Valbo släcktes ned. Panik uppstod och elverket tillkallades. Det visade sig att någon hade kopplat fel så att sista startsteget råkade vända rotationsriktning på elmotorerna vilket åstadkom en vådlig strömrusning.

Mannen från elverket kallade ”någon” för klantskalle och ritade upp ett kopplingsschema åt ”någon” som skulle få en chans till. ”Någon” kopplade om hela systemet och tryckte på startknappen varefter hela cirkusen upprepades. Valbo blev mörkt och personalen ringde till elverket igen. ”Någon” insåg att nu var måttet rågat och att det nog skulle bli elektriska stolen för honom. Han tittade på oss andra, började raskt packa ihop sina verktyg och sade ”jahapp då är det väl dags att dra då”

Resten vill vi alla glömma och identiteten på ”någon” kommer aldrig att avslöjas.

1 kommentar:

Ann May sa...

Haha det här var jätteroligt att läsa...