Vapenbrott – gängkriminalitet

Den som otillåtet bär skjutvapen eller

sprängämnen på offentlig plats

bör, enligt min ringa mening, interneras

i fängelse under minst 20 år utan permission!

Parallella samhällen och relativisering

 

Carolin Dahlman: Våra lärare ska "kränka" islam!

Enligt SVT:s reporter "provocerade" den halshuggne läraren fram mordet på sig själv. Men i ett fritt samhälle måste det vara tillåtet och välkommet att diskutera religioner öppet. Om de lättkränkta vinner tystas vi alla, och rädslan blir vardag.

Carolin Dahlman – Ledarkrönika • Måndag 13:02

Att diskutera känsliga frågor öppet är en nödvändighet i en demokrati.

Många har med rätta upprörts av att mellanstadieläraren Samuel Paty i fredags halshöggs av en ung man som var sur över att läraren på en lektion hade visat en skojig teckning av "profeten" Muhammed.

”Allahu akbar” ska 18-åringen ha ropat innan han mördade en medmänniska för att han visat barn en teckning. Gud är större, alltså! Vilket skitsnack. Hans "gud" måste vara en liten lättkränkt fjant som inte kan tolerera debatt utan hellre vill att sina anhängare mördar oskyldiga.

Det yttersta våldet kommer ur tanken att man inte ska få kritisera en viss religion, och det finns människor även här som har sådana tankar. Till och med i de politiska partierna finns det tydligen antiliberala åsikter. Mahmoud Addas, förtroendevald för Centerpartiet i Krokom, skrev på Facebook apropå händelsen i Frankrike: "kränkning och förolämpning av religioner och övertygelser är inte yttrandefrihet, det är också ett smutsigt brott".

Man gnuggade sig i ögonen. VA? Ett smutsigt brott att förolämpa någons religion? Menar han verkligen att det INTE är yttrandefrihet att ha rätt att förolämpa? Var går gränsen då och vem drar den?

Centerpartiets svar var att Addas insett att hans text "har tolkats som att han vill lagstifta mot att religion ifrågasätts".

Men det var faktiskt inte ett eventuellt lagstiftningskrav jag som liberal vände mig emot, utan att C-politikern ansågs "smutsigt" att ”kränka”. Värderingen i sig är förfärlig och ju fler som bär den, desto tystare och räddare riskerar vi tyvärr att bli.

Läraren Marléne Stenman från Motala skrev på Facebook: "Tanken är att man som lärare bl a ska utmana elever till att kritiskt granska och reflektera över samhället, historiskt och i nutid. En kollega i Frankrike har blivit halshuggen i en sådan situation när han visat en karikatyr på en profet (jag vågar inte ens skriva ut namnet) pga att ett religiöst påbud förbjuder detta. Jag skulle kunna vara en potentiell sådan, som säger eller gör något som retar upp och provocerar elever/vårdnadshavare i liknande situationer".

När en stark lärare som Stenman inte vågar skriva ut namnet på profeten, samt uttrycker oro över att vara nästa offer, så vinner förtryckarna och hatarna.

Vi liberala krafter måste uppmuntra fler lärare att tydligt undervisa barn om svenska värderingar som tolerans, öppenhet, yttrandefrihet eller jämställdhet. Vi måste se till att lärarna är trygga och fria, för den uppfostran de ger ligger till grund för allas trygghet och frihet.

Tyvärr går många i koranskolor där de kan få en annan uppfattning. Terrorforskaren Magnus Ranstorp kommenterade för ett par år sedan:. ”Där isoleras unga individer och det sprids väldigt hatiska budskap mot väst och antidemokratiska budskap".

Svenska skolan ska vara en motvikt. Där ska lärare inte bara kunna tala om känsliga ämnen utan ha en plikt att göra så.

Det är självklart inte snällt att kränka och tala illa om någon eller något egentligen, men att diskutera öppet är en nödvändighet i en demokrati. Folk måste lära sig att vifta bort orden i stället för att känna sig kränkta och kräva hämnd för minsta lilla.

Och vi får aldrig anpassa oss efter dem som försöker tysta kritiker av hederskulturer eller islamism genom att skrika "islamofob".

När SVT Rapport i en sändning beskrev händelsen som ett "knivmord" förminskade man vidden av det som har hänt och jag undrar varför. Och när SVT-reportern Christian Catomeris i en analys talade om utbildningen som "provocerade fram det här dådet" lades skulden alltså på läraren? Inte heller gjordes någon koppling till Sverige och risken för liknande händelser här.

SVT beskrev förresten också i ett inslag hur en folksamling i Paris sjöng nationalsången och höll en tyst minut för Samuel Paty.

Jag kunde inte komma ifrån känslan av att det hade varit mer passande att hålla en vrålande minut. Det är ju tystnaden vi är emot och det frispråkiga, högljudda samhället vi svenskar är för.

Än så länge i alla fall.

Aboulakh Anzorov och Samuel Paty

 

▼CIVILISATIONENS GISSEL▼

Fredens religion

När jag läser seriösa nyhetstidningar från resten av Europa märker jag ett fokus på anledningen till att Aboulakh Anzorov mördade Samuel Paty genom att med en kniv avskilja huvudet från resten av kroppen.

När jag läser svenska nyhetstidningars versioner ser jag fokus på offret och att mördarens motiv förträngs.

Det är ytterligare ett exempel på varsamheten inför en primitiv ideologis krav på absolut underkastelse.

Aboulakh Anzorov mördade Samuel Paty för att läraren under en lektion om yttrandefrihet hade illustrerat mordet mot medarbetarna på tidningen Charlie Hebdo.

Svenska Dagbladet är den enda tidning som vågar nalkas bilden av verkligheten.

Verkligheten är att anhängarna av en våldsideologi skyddas av de politiskt korrekta medlöparna!

Religion of peace – fredens religion

 Om islam

Folkbildningsrådet och ibn rushd

Att organisationer som anklagas för ekonomisk brottslighet utreder sig själva och fortsätter sitta på sina positioner är anmärkningsvärt. Det visar på ett förakt mot skattebetalarna.

Catharina Håkansson Boman, Ulf Melin och Maria Graner från Folkbildningsrådet slår på Expressen Debatt fast att folkbildningen står inför: ”utmaningar där kriminella nätverk medvetet tar sig in i folkbildningen för att komma åt statsbidragen.” Det verkar vara en överraskning för ledningen i Folkbildningsrådet efter en avslöjande artikel i Expressen, där Magnus Ranstorp, Aje Carlbom och Peder Hyllengren avslöjar att det har betalats för fejkkurser och felaktiga eller bedrägerirelaterade utbetalningar.

Men anklagelser om ekonomiska oegentligheter har tagits upp i många år. Rebecca Weidmo Uvell och Johan Westerholm skrev om ämnet 2018 och anmälde till och med Folkbildningsrådet till JO. I anmälan inkluderades material som bevisar bristande uppföljning av studieverksamheten. Folkbildningsrådet har ändå fortsatt att förlita sig på att förbunden granskar sig själva.

Köpte gård för statsbidrag

Brist på kontroll ledde till att studieförbundet Ibn Rushd lyckades köpa en gård för statsbidrag. Gården ägs i dag till hälften av moderorganisationen Islamiska Förbundet i Sverige, IFiS. Ett annat perspektiv är den obefintliga insynen av den ideologiska inriktningen nätverket har, med anknytning till Muslimska brödraskapet. De hemlighåller namn på sina föredragshållare och hänvisar till att stiftelsen inte ingår i offentlighetsprincipen. Gång på gång avslöjas ändå att de bjuder in föreläsare som uttalar sig antidemokratiskt.

Den enda organisationen som utretts är Al-Azhar-skolan som ingår i samma nätverk. I dag sitter ordföranden i fängelse och fyra tidigare styrelseledamöter har dömts för grova ekobrott.

I mitt forskningsmaterial som i dag finns i boken ”Holy white lies”, och delvis numera på svenska i boken ”Erövringen, kan man se att det har funnits välgrundat material för misstankar om ekonomisk brottslighet länge mot detta nätverk hos Myndigheten för stöd till trossamfund, SST.

IFiS styr riksorganisationen Förenade islamiska organisationer i Sverige, FIFS som vidare delar ut den största delen av sitt bidrag till Islamiska Förbundet i Stockholm. År 2002 angav förbundet att de hade 25 080 medlemmar. År 2011 rapporterade samma förbund den totala summan medlemsavgifter till 4 450 kronor medan man anger antalet medlemmar till 8 500. I dag har hela riksorganisationen FIFS 7700 medlemmar som betalar sina medlemsavgifter via Skatteverket.

Moderorganisationen har aldrig varit utsatt för utredning. Den enda organisationen som utretts är Al-Azhar-skolan som ingår i samma nätverk. I dag sitter ordföranden i fängelse och fyra tidigare styrelseledamöter har dömts för grova ekobrott. Ett oroande faktum är att IFiS nätverk, enligt årsredovisningar i tre dotterorganisationers stiftelser, har erhållit minst 437 miljoner kronor av allmänna medel år 2016.

Jag förväntade mig att ledningen för Folkbildningsrådet och Ibn Rushd skulle lämna sina avskedsbrev efter avslöjandet. I stället går Alve Högman och Zana Muhammad från Ibn Rushd i Expressen till attack mot Magnus Ranstorp, Aje Carlbom och Peder Hyllengren, och menar att de skulle ha sin egen agenda, att de vill sätta stopp för minoriteters organisering kring identitetsfrågor.

Det håller inte att utreda sig själv

Att dessa nätverk som nu är anklagade för ekonomisk brottslighet fortsätter utreda sig själva och fortsätter sitta på sina positioner är anmärkningsvärt. Detta visar på ett förakt mot skattebetalarna och kommer att tära på den tillit som präglar det svenska samhället. För att kunna reda ut detta missförhållande ber jag politiker att tvinga ledningen i Folkbildningsrådet och Ibn Rushd att avgå. Någon förmåga att rädda sitt anseende och organisationens rykte finns inte längre.

Kriminella nätverk ska inte hindra Ekobrottsmyndigheten och Polisens nationella operativa avdelning, Noa, att göra sitt uppdrag och återskapa förtroendet för samhällsinstitutioner. Ett nytt Folkbildningsråd bör ges rollen som offentlig myndighet med insyn från medborgarna.

Rektor Hamid

De politiskt korrekta femtekolonnarna kräver att rektor Hamid ska få förlåtelse för sina antisemitiska publikationer.

Hade det varit en nazist som uttalat samma ord som Hamid gjorde, hade de politiskt korrekta stollarna sannolikt krävt fängelsestraff.

Islamismen och nazismen är lika ruttna ideologier!

Muhammed del 666:1

 

Fredens religion?

Jonny

 Uppdaterat 15/10- 2021 – Smärtan blir bara värre!

ledig sida

ledig sida

Elefanter och åsnor i USA

Den som lyssnade på Trumps pampanjtal i Florida undrar kanske om folket i USA förtjänar en mandatperiod till med Donald Duck.

Jag undrar om vi förtjänar en mandatperiod till med Donald Duck.

The surprising story of how a donkey and an elephant came to represent Democrats and the GOP

Donkey and Elephant statues symbolize the US political system in front of the Willard Hotel in Washington, D.C. Visions of America/Universal Images Group via Getty Images

The donkey and elephant are widely known as symbols of the Democratic and Republican parties in the US.

President Andrew Jackson was nicknamed "jackass" and depicted as a mule by opponents — but he liked the nickname and ran with it.

Cartoonist Thomas Nast popularized the use of the two animals, with his 1874 cartoon "Third Term Panic" depicting the GOP as an elephant.

Visit Business Insider's homepage for more stories.

As the 2020 US presidential election nears, badges, election leaflets, and TV graphics showing the image of the elephant and the donkey are everywhere.

As anyone with even a passing interest in US politics knows, the elephant represents the Republican Party and the donkey the Democratic Party.

What is less well known is how the animals came to adopted as symbols for the two biggest political forces in the US.

The story begins 189 years ago, during the presidential campaign of Andrew Jackson, a Democrat.

Jackson a brash, combative populist, whose campaign slogan was "let the people rule." He pledged to tear down the elites who he claimed were corrupting American democracy.

But to Republican opponents, he was "jackass" – which had more or less the same meaning then as it does now.

Jackson, though, was actually pretty fond of the nickname, and used it during the campaign to cement his reputation for determination.

One of the first images to play on Jackson's nickname is this cartoon from 1833, entitled "Let Every One Take Care of Himself."

"Let Every One Take Care of Himself" by Anthony Imbert, circa 1833. Getty Images

It satirises Jackson's attempts to get the Bank of the United States to redistribute funds to "branch" banks in various states.

In the image the president is depicted as an ass, who causes chaos by galloping into a group of chicks, representing the US financial system.

Jackson was a staunch opponent of the institution that was later to become the Treasury, which he thought was corrupt, and accused of cutting off investment for the westward expansion of the US.

It was German-born cartoonist Thomas Nast — a Republican — who really popularized the two symbols. The GOP elephant made its first appearance in its 1874 cartoon "The Third Term Panic," which was published in Harper's Weekly.

"The Third Term Panic" by Thomas Nast, 1874. CORBIS/Corbis via Getty Images

The cartoon depicts a donkey dressed in lion's clothing, scaring a group of animals around it. An elephant represents the mighty Republican vote, stumbling into a hidden pit.

Nast was satirizing was what he saw as the panic caused by an editorial in magazine The New York Herald, which accused then-President Ulysses S. Grant, a Republican and Civil War general, of "Caesarism."

The article claimed Grant was attempting to illegally seize more power — like the Roman ruler Julius Caesar — by apparently gearing up to campaign for an unprecedented third term.

Somewhat confusingly, in the image the donkey/lion represents not the Democrats but the New York Herald newspaper. The Democrats are represented as a skittish fox cringing at the edge of the pit.

In other images, Nast did portray Democrats as a donkey, picking up a symbol that had largely been forgotten after Jackson left office.

This 1870 image is called "A Live Jackass Kicking a Dead Lion," and is the first ever to represent the Democrats — rather than a particular Democrat — as a donkey.

The donkey represents Democrat-dominated newspapers in the southern states — nicknamed the Copperhead papers — which opposed the Civil War. They are shown kicking President Abraham Lincoln's recently-deceased war secretary, EM Stanton.

Democrat donkey cartoon

"A Live Jack-Ass Kicking a Dead Lion," by Thomas Nast, 1869. Kean Collection/Getty Images

The artist's own political sympathies played an important role in determining which parties got associated with which animals.

Kat Eschner, a culture journalist, wrote in 2017 for The Smithsonian magazine:

"Nast was also a loyal Republican, which is perhaps why the Democrats got saddled with a jackass as a popular symbol (the party has never officially adopted it), while the Republicans got the large and relatively noble elephant, which the party did officially adopt as a symbol."

It was an era when cartoonists had a great power, distilling complex political disputes for millions of readers.

Though the details of the disputes may be largely forgotten — the fact that the symbols used in them are in still used to this day are testament to their power.

Gängkriminalitet

ANNA DAHLBERG

En mer krass människosyn skulle göra Sverige gott

Publicerad 10 okt 2020 kl 17.50

Varför har Sverige misslyckats med att hantera allt från kriminaliteten till skolmarknaden? Jo, för att det finns en oförmåga att förstå drivkrafterna hos olika aktörer.

För vänstern uppfattas detta synsätt lätt som stötande. Antingen menar man att människor inte alls har några reella valmöjligheter, utan är offer för yttre omständigheter: ”De flyr för sina liv.” ”De bränner bilar av frustration över sitt utanförskap.”

Eller så tillmäter man människor idel ädla och oegennyttiga motiv för sitt handlande: ”Alla vill göra rätt för sig.” ”Alla människor vill solidariskt bidra till det gemensamma bästa.”

Frågan är dock om denna människosyn verkligen är finare. Till att börja med fråntar den människor egenmakt. I stället för att betrakta även utsatta människor som rationella varelser förmögna till olika sorters val blir det en ”von oben-attityd” som förminskar människor till hjälplösa offer.

Den bygger också på ett betydande mått av förljugenhet. I stället för att på djupet intressera sig för vad som styr mänskligt beteende i olika situationer och studera verkligt utfall inom olika områden håller man fast vid sin schematiska människosyn.

En mer verklighetsnära syn på mänskligt beteende innebär inte att man betraktar människor som onda och själviska. Tvärtom ser jag människan som en sammansatt varelse, som är förmögen till både gott och ont i olika situationer. Det är ett försök till en mer ärlig rannsakan av både egna och andras bevekelsegrunder.

Skulle jag ha ljugit om min ålder och mitt ursprung om jag hade varit en papperslös afghan i Iran och såg gränsen till Europa rämna? Ja, det är mycket möjligt. Gissningsvis hade jag i första hand tänkt på min fattiga mamma och på mitt ansvar för småsyskonen. Betyder det att Sverige måste låta alla ensamkommande stanna? Nej, inte alls.

I stället för att pendla mellan idealisering och demonisering i synen på människor borde vi intressera oss mer för de underliggande drivkrafterna i olika situationer.

Vänstern är förresten inte ensam om att vara blåögd. Lika gott som vänstern tror om individer tror högern om företag. Svensson kan mycket väl välja att slå dank på bidrag, men på Svensson AB lyser alltid flitens lampa. Inom borgerligheten är välfärdsföretagaren en hjälte som outtröttligt kämpar för att lyfta sina elever, patienter och brukare.

Det kostar för lite att vara kriminell i Sverige i dag. Vill man på allvar göra något åt gängkriminaliteten måste man ändra den kalkylen.

Ta kriminaliteten. Tänk om unga killar i utsatta områden som misslyckas i skolan och väljer den kriminella banan faktiskt agerar rationellt, i alla fall på kort sikt? Kriminalreportern Lasse Wierup kom nyligen ut med boken ”Gangsterparadiset”, där han beskriver Sverige som just ett paradis för kriminella.

Wierup påpekar att de klassiska förklaringsmodellerna om att kriminaliteten är en konsekvens av arbetslöshet och utanförskap verkar stämma dåligt med verkligheten. Den ekonomiska situationen har tvärtom förbättrats i de utsatta områdena samtidigt som gängkriminaliteten har exploderat.

Wierups slutsats är i stället en annan: Det kostar för lite att vara kriminell i Sverige i dag. Konsekvenserna av brott uteblir alltför ofta eller består av frivilliga vårderbjudanden till unga brottslingar. Mot det står ett kriminellt liv kantat av stora pengar och hög status. Vill man på allvar göra något åt gängkriminaliteten måste man ändra den kalkylen.

I grunden är detta ett utslag av en positiv människosyn. Även kriminella individer är förmögna att fatta överlagda beslut. Det är upp till staten att se till att färre betraktar kriminalitet som en attraktiv livsstil.

På samma sätt bör vi betrakta migranter som beslutskapabla personer som väger för- och nackdelar med olika handlingsalternativ. Att så många har valt att komma till just Sverige – Europas ändhållplats – är ett resultat av hundratusentals kalkyler av det slaget.

Om vi skapar incitament för att skicka hit ensamma barn kommer föräldrar att göra just det. Samma sak om vi låter det löna sig att gå under jorden eller på andra sätt använda barns utsatthet för att utverka permanenta uppehållstillstånd. Historien kring de apatiska flyktingbarnen är ett exempel på vilka fruktansvärda konsekvenser den typen av incitament kan leda till.

Oförmågan att identifiera de centrala drivkrafterna bakom olika företeelser skapar en rad problem. Politiken tappar kontrollen över utvecklingen på olika områden, öppnar för fusk och missbruk och bidrar i värsta fall till lidande.

I slutändan riskerar den påbjudna goda människosynen att slå över i sin motsats – en uppgivenhet kring vart samhället är på väg och en minskad tillit människor emellan.

Förmodligen är det bara i Sverige som det anses vara förmildrande, snudd på en merit, att erkänna att man har varit naiv. Den som däremot kan beslås med en mer krass människosyn blir svårligen förlåten.

Religionsfrihet och yttrandefrihet

Yttrandefriheten ger mig rätt att snacka skit om din religion!

Religionsfriheten är liksom yttrandefriheten en negativ rättighet. Staten ger dig inte rätten till religion utan garanterar bara att du inte förtrycks. Därför finns det ingen konflikt mellan yttrandefrihet och religion, skriver Rebecca Weidmo Uvell.

Det är bra att Karin Wiborn medger att hon, i sin replik 1/10, uttryckte sig märkligt kring yttrandefriheten och ännu bättre att hon förtydligar dess vikt i en demokrati.

Tyvärr svävar hon sedan på målet vad gäller hädelselagar, tycker jag. Femton muslimska församlingar i Stockholm, och även församlingar i Malmö, har redan krävt hädelselagar och att grundlagen ska ändras. Vid ett skarpt läge – vad tycker Sveriges kristna råd om detta? Är man för eller emot?

Sedan har Karin Wiborn fel i sak. Religionsfriheten är liksom yttrandefriheten en negativ rättighet. Staten ger dig inte rätten till religion utan garanterar bara att du inte förtrycks. Därför finns det ingen konflikt mellan yttrandefrihet och religion.

Du har rätt att utöva din religion utan att drabbas av förtryck av staten. Du har inte rätt att utöva din religion utan kritik från människor. Två olika saker.

Du har rätt att tro vad du vill och yttra vad du vill inom trons namn. Jag har rätt att säga vad jag tycker om vad jag vill och även snacka skit om din religion. Man har, som jag skrivit, ingen rätt att inte bli kränkt och då faller hela idén med en konflikt mellan dessa två negativa friheter.

Religion är en privatsak i en sekulär stat som Sverige, det regleras inte i FN:s mänskliga rättigheter som Wiborn försöker göra gällande. Du har rätt att utöva din religion utan att drabbas av förtryck av staten. Du har inte rätt att utöva din religion utan kritik från människor. Två olika saker.

Wiborn försöker vara tydlig att hon försvarar yttrandefriheten, men i nästa andemening blir det mest ett överslätande. Först medger hon att man inte har rätt att inte bli kränkt, sedan fortsätter hon med brasklappen:

“Men bygger det ett gott samhälle? Överbryggas polariseringen? Ökar den nödvändiga förståelsen och respekten för människor genom att kränka och häda?”

Återigen presenteras en missuppfattning om yttrandefriheten. Den finns inte till för att bygga ett gott samhälle, den finns till för att rätten att säga det du vill är själva fundamentet för demokratin. Det räcker så. I bästa fall kan människor använda denna mänskliga rättighet för att skapa respekt för människor och öka förståelsen oss emellan, men man måste inte det. Det är inte ett krav. Du får använda din rätt som du önskar.

Man kan försvara principen utan att försvara handlingen, som jag skrev i min artikel. Om Wiborn verkligen var den försvarare av yttrandefrihet hon utger sig för hoppas jag hon kan ta till sig det.

Vi är överens om att bränna böcker är ett tölpaktigt sätt att praktisera sin yttrandefrihet. Men att försvara även denna rätt är att på riktigt försvara yttrandefrihetens okränkbarhet. Och det är synd att Karin Wiborn inte förmår vara tydligare än så här. Riktigt synd.

Knutby 11:2 – Peter Gembäck

 

Hirvonen Falk Miljöpartiet

Komsi komsi migranter, lockar Miljöpartiet

Generösa regler kommer att göra att fler söker sig till Sverige. Men MP tycks inte fatta att det både kostar för svenska skattebetalare och innebär att de som kommer hit sannolikt hamnar i utanförskap. Partiet påstår sig stå för humanism, men verkar indirekt för motsatsen.

Socialdemokraterna gav på onsdagen efter för sin regeringspartners önskemål och skickade iväg migrationskommitténs förslag med vissa tillägg, alla i generösare riktning.

Bland annat kommer de som omfattas av den så kallade gymnasielagen att få längre tid på sig att hitta jobb. Det ska också bli enklare att få permanent uppehållstillstånd, bland annat genom lättnader av försörjningskraven.

Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk talade i P1 Morgon känslomässigt, nästan med gråt i rösten, om svårt sjuka barn nu ska få möjlighet att stanna och få vård i Sverige (8/10).

Men vad hon inte tycks känna till är att forskning visar att ju öppnare och snällare ett land är, desto fler söker sig dit. Många lockades till Sverige då Migrationsverket 2013 beslutade att ge alla asylsökande från Syrien permanenta uppehållstillstånd. Möjligheten till spårbyte, avsaknaden av en lista över säkra ursprungsländer kan också spela in, liksom att politiker har signalerat öppenhet.

Studier har visat att länder med långa handläggningstider drar till sig personer som ofta får avslag och utvisas; de kan då stanna kvar i förhoppning om att reglerna ska ändras. Migrationsverkets väntetider kan därmed locka.

Dessutom verkar det inte beröra Hirvonen Falk att integrationen inte fungerar alls, och att mängder av människor i vårt land lever i trångboddhet, fattigdom och saknar hopp om framtiden. Arbetslösheten bland nyanlända är skyhög och med låg utbildningsgrad kommer få in på arbetsmarknaden på riktigt. Extratjänster och andra subventionerande jobb är inte en hållbar lösning så länge lönen betalas av andra.

Kommun efter kommun varnar för att pengarna inte räcker till. SVT fann i höstas att åtta av tio planerade besparingar 2020 inom kärnverksamheter som äldreomsorg och skola och utbildning (24/11). I Högsby menade kommunalrådet häromdagen att den stora andelen flyktingar blivit en belastning för ekonomin. "Om jag ska vara ärlig, jag har ingen aning om hur vi ska klara detta", sa Stihna Johansson Evertsson (C). Högsby är bara ett av flera exempel.

Om Miljöpartiet och Socialdemokraterna inför generösare regler kommer därmed fler att komma hit, vilket förvärrar integrationsproblemen ytterligare. Kommunpolitiker får än svårare att få ihop budgetar, risken för brottslighet ökar i spåren av klyftor och hopplöshet. Skolor blir allt mer segregerade, barnfattigdomen ökar.

Detta har dock MP inga lösningar på. Hirvonen Falk sa helt enkelt i P1 att partierna tillsammans måste sätta sig ner och lösa integrationen.

Det var som att hon glömt att hon tillhör ett regeringsparti med makt över både bostads-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. Varför blanda in alla partier i att lösa det egna misslyckandet?

MP har inga svar på verklighetens problem, men fortsätter ändå att slå sig för bröstet och påstå att de är godare än godast. Hirvonen Falk hävdade i radion att "Miljöpartiet står för en human och rättssäker flyktingpolitik”.

Tyvärr tvingades hon inte svara på hur humant det är att attrahera fler asylsökande till ett land som redan idag har enorma problem som följd av migrationen. Hon behövde inte står till svars för att regeringens integrationsmisslyckande försatt de flyktingar som redan finns här i en svår sits och skapat ett segregerat land. Inte heller kom frågor om vilka konsekvenser invandringen får för de svenska skattebetalarnas välfärd, inkomst eller skattenivåer.

Nej, MP fladdrar omkring i skyn med sina vingar och sprider fina ord som änglastoft.

Här nere fortsätter kampen för humanism på riktigt.

Rapport från och om de kränkta

 

Kanelbullens dag – Den helige Mikaels dag – Änglarnas dag

Det är änglarnas dag och jag känner tacksamhet när jag tänker på den jordiska ängel som bar mig ut ur mörkret.

På senare tid har jag mött några änglar som borde få bli burna som jag blev. De vet inte att de är änglar men vi som har mött dem i vår nöd har sett det.

Nu är det vår tur att bära.

Döden kan inte mutas med blommor

Kanske har Döden tröttnat på mina krumbukter och parkerat en hel rad assistenter utanför min kammare.

Kanske är det så att Himlen inte välkomnar mig och kanske är det så att de styrande i Helvetet är rädda för att jag ska ta över.

I så fall är det bara limbo eller skärselden kvar.

Jag hoppas att det finns kanelbullar där.

Kriminella klaner

Kriminella nätverk i Sverige

”Integrationsproblemen för stora – ny kurs krävs”

Ett nytt socialt landskap har vuxit fram i Sverige, bostadsområden vars liv präglas av utslagning från arbetsmarknaden, segregation, bidragsberoende och undermåliga skolor, skriver debattörerna.

Ett nytt socialt landskap har vuxit fram i Sverige, bostadsområden vars liv präglas av utslagning från arbetsmarknaden, segregation, bidragsberoende och undermåliga skolor.

Sverige har redan gjort en unik insats vad det gäller att ta emot människor som behöver skydd. Nu måste integrationsproblemen åtgärdas och landet komma på rätt köl innan det är för sent, skriver Per Brinkemo och Mauricio Rojas.

Sverige har nått vägs ände på migrations- och integrationsområdet. De problem som kunde skönjas för ett trettiotal år sedan har nu fått så stora proportioner att till och med samhällsordningens fundament, rättsstaten, befinner sig i farozonen och statens våldsmonopol har de facto upphävts. Invandringens volym och sammansättning har sedan länge överskridit landets integrationskapacitet, med en växande utslagning och ett omfattande utanförskap som följd. De så kallade utanförskapsområdena multiplicerades från några få stycken 1990 till närmare 200 år 2012, enligt de kartläggningar som gjordes i successiva upplagor av Utanförskapets karta, och allt pekar på att denna utveckling har fortsatt med oförminskad styrka till våra dagar.

Det handlar om ett nytt socialt landskap som har vuxit fram i Sverige, bostadsområden vars liv präglas av utslagning från arbetsmarknaden, segregation, bidragsberoende och undermåliga skolor samt etniska och kulturella särdrag som skiljer sig markant från majoritetssamhällets. Det är områden där utanförskapet har blivit det sammanfogande kittet i en kollektiv identitet, som grundar sig på en stark känsla av att vara utstött och inte tillhöra gemenskapen i övrigt. I många av dessa områden har också regelrätta parallellsamhällen vuxit fram, dominerade av klan- eller maffialiknande maktstrukturer och en utpräglad gangsterkultur.

Det är avgörande att förstå det dynamiska samspelet mellan utanförskap och klanliknande strukturer. Att tillhöra en gemenskap är ett av människans mest basala behov, inte bara eller ens primärt av materiella anledningar, även om dessa är mycket viktiga. När man lever i samhällets utkanter, som en skugga utan värde, ofta föraktad för sin hudfärg, religion eller ursprung, då bildas eller förstärks alternativa gemenskaper som uppfyller alla de funktioner och skänker det erkännande och den respekt som vi inte kan existera utan. I det avseende är de klaner och klanliknande organisationer som härskar över betydande delar av utanförskapets Sverige lika mycket ett arv från hemlandet som en produkt av de svenska förhållandena.

Polisen och flera andra har upprepade gånger varnat för denna utveckling. I en rapport från 2017 om läget i utsatta områden konstaterade polisens Nationella operativa avdelning (Noa) ”att det totalt finns cirka 200 kriminella nätverk i de utsatta områden och minst 5 000 kriminella aktörer”. Samma rapport ger oss en inblick i strukturer som uppfyller väsentliga funktioner för personer som lever i samhällets utkanter: ”De kriminella nätverken kan ordna boende, arbete, bankverksamhet, skydd och säkerhet för människor som i andra fall har svårt att få dessa tjänster, och som i vissa fall vistas olagligt i Sverige.”

Dessvärre ringde varningsklockorna förgäves under lång tid. Inte ens forskningsinsatser gjordes om de nya parallellsamhällen och dess kriminella nätverk, som statsvetarna Peter Esaiasson och Bo Rothstein nyligen påpekat på DN Debatt. Det är som om man inte ville eller vågade se dessa problematiska företeelser, ty de stred mot ”den etablerade bilden av integrationsproblematiken som ett strukturellt problem drivet av majoritetsbefolkningens diskriminering”, som Esaiasson och Rothstein framhåller.

Det är bara nu, i samband med ett växande flöde av skrämmande nyheter om spektakulära skjutningar, sprängdåd och mäktiga kriminella nätverk baserade på distinkta kulturella normer och starka klan- och familjeband, som tiden verkar vara mogen för ett nytt perspektiv på detta problemområde och en kursomläggning av den hittills förda politiken.

Utifrån undertecknarnas teoretiska studier och praktiska erfarenheter inom detta fält borde en sådan kursomläggning utgå från följande grundidéer:

Att tydligt prioritera kampen mot utanförskapet som politikens övergripande inriktning, i synnerhet det utanförskap som präglar tillvaron i områden där livsvillkoren radikalt skiljer sig från landet i övrigt och främjar uppkomsten av parallella maktstrukturer.

En serie åtgärder syftande till att försvåra och bestraffa medverkandet i kriminella nätverk måste också till. Det är avgörande att förstärka de polisiära befogenheterna och resurserna både vad gäller personalen och kunskapsläget, men strängare strafftider och utvisning som normal påföljd för utländska medborgare som begår allvarliga brott är också viktiga. Vid stöd till eller medverkan i terrorverksamheter ska också medborgarskapet kunna återkallas.

Ett inifrånperspektiv måste komplettera det rådande utifrånperspektivet, där ”samhället” eller myndigheterna har till uppgift att integrera ”dem”, oftast invandrade personer och deras barn, genom olika insatser. Denna ensidiga ansats har påtagligt misslyckats och utanförskapet kommer inte att kunna brytas om det inte är krafter inifrån de utsatta områdena som spelar en avgörande roll i förändringsprocessen.

Arbetslinjen måste förstärkas på ett radikalt sätt. Aktivitetskraven kopplade till försörjningsstödet och etableringsersättningen måste skärpas och incitamenten att gå från bidrag till arbeta höjas väsentligt. Den nuvarande situationen, där olika bidragsformer kombinerat med svart arbete ger en utkomst som inte kan matchas av ett vanligt arbete, är inte acceptabel – inte minst för att den främjar framväxten av illegala aktiviteter som lätt kan organiseras eller kontrolleras av maffialiknande strukturer.

Sist men inte minst, måste forskningsresurser omdirigeras kraftigt, så att insatserna koncentreras på allt som, både inifrån och utifrån, förhindrar integrationen och främjar uppkomsten av parallellsamhällen. Utanförskapet som forskningsfält måste också våga betrakta de så ofta tabubelagda kulturella aspekterna avseende illegal verksamhet, samt redovisa trovärdig brottsinformation.

En nödvändig förutsättning för att ett sådant program ska kunna förverkligas är en bestämd åtstramning av migrations- och flyktingpolitiken, i linje med vad andra nordiska länder sedan länge utövat som praxis. Sverige behöver kunna ta itu med de redan existerande integrationsproblemen och landet har redan gjort en unik insats vad det gäller att ta emot människor som behöver skydd eller vill söka ett nytt land att leva i. Det är nu dags att se till att Sverige kommer på rätt köl innan det är för sent.

Klanerna del 666C