måndag, augusti 31, 2020

Gängkriminaliteten

ANNA DAHLBERG: Gatan tillhör inte gangsters – dags att ta tillbaka den
Publicerad 29 aug 2020 kl 17.50

Vi närmar oss en vändpunkt i synen på den grova brottsligheten. Det är absurt att kriminella har getts ett så stort svängrum på vanliga människors bekostnad.

Gör tankeexperimentet att maskerade kriminella skulle upprätta vägspärrar i Gamla stan i Stockholm och kontrollera människor på väg in och ut ur sina portar. Är det någon som tror att det skulle behandlas som en nyhet bland andra?

Nej, självfallet inte. Så varför flockas inte vartenda kamerateam i Angered för att försöka dokumentera det som händer där? Ett svar kan vara rädsla. Det känns för otryggt att åka in dessa områden efter mörkrets inbrott och konfrontera de gängkriminella med kamerautrustning i handen.

Ett annat svar kan vara en allmän valhänthet. De utsatta områdena är så främmande för många att man inte riktigt vet hur man ska beskriva det som pågår. Det är så mycket lättare att rapportera om hemska saker som händer någon annanstans, som i USA.

Effekten har blivit en farlig normaliseringsprocess, en tillvänjning vid en absurd situation där vanliga människor i vissa bostadsområden lever i ständig rädsla för kriminella gäng. Och där sprängdåd och skjutningar kan ske var som helst, när som helst.

Men kanske har vi nått en brytpunkt nu. Veckans spektakulära händelser – tortyren av två tonårspojkar i Solna, vägspärrarna och kidnappningen av en lärare i Angered, gängmötet på Posthotellet i centrala Göteborg och dödsskjutningarna – har gjort det svårt att fortsätta blunda för samhällsutvecklingen.

Likheterna är påtagliga med migrationskrisen hösten 2015. Först förnekas problemen under en lång rad år, eller tonas åtminstone ner. De som i likhet med denna ledarsida tidigt slog larm om situationen i utanförskapsområden avfärdades som alarmister.

I nästa skede radas olika hinder upp mot att göra något radikalt åt situationen: som att vi är bundna av asylrätten/rättssäkerheten eller att gränshinder/hårdare tag ändå inte har någon effekt. Varför våra nordiska grannländer, som är bundna av samma internationella konventioner, lyckas ha kontroll över både migrationen och brottsligheten framgår aldrig.

Under många år har åklagarna annars framstått som strykrädda i offentligheten.

Men så kommer till sist ögonblicket då trycket blir så hårt att de gamla försvarslinjerna faller. På migrationsområdet kom vändningen den 24 november 2015. Situationen blev ohållbar och regeringen tvingades till sist agera. Kanske kommer vi hösten 2020 att få se en liknande presskonferens när det gäller brottsutvecklingen.

Ett tecken på det är att även vissa vänsterröster har börjat uttrycka oro för utvecklingen. Ett annat intressant fenomen är att åklagare nu tar plats i debatten på ett helt nytt sätt. De skriver debattartiklar, låter sig intervjuas om bristerna i det svenska rättssystemet och tar position på Twitter. Några slagkraftiga exempel är Paulina Brandberg, Lise Tamm och Daniel Larson.

Under många år har åklagarna annars framstått som strykrädda i offentligheten. Den tidigare Riksåklagaren införde exempelvis på eget initiativ nya riktlinjer som gör det svårare att frihetsberöva unga, med hänvisning till barnkonventionen.

– Det säger så mycket om klimatet inom rättsväsendet när till och med de brottsbekämpande myndigheterna vill göra det svårare att låsa in kriminella. Inom en del av den inflytelserika juristkåren verkar det finnas en kultur av att strida för de misstänktas rättssäkerhet på orimlig bekostnad av brottsoffrens rättigheter och allmänhetens rättstrygghet, säger Daniel Larson, kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten med ett förflutet på Göteborgs åklagarkammare.

Larson säger att han ser det som sin plikt att slå larm om utvecklingen. Han har själv träffat människor som är livrädda för att vittna och som berättar om hur det är att bo i utsatta områden, där vanligt folk inte vågar släppa ut sina barn för att leka på gården.

– Jag har en ganska dyster framtidsbild. Poliser som jag talar med har börjat bli uppgivna och säger saker som att ”det här kommer att gå åt skogen” och ”vi har inte kontroll på läget”. Systemet är hotat och då måste man börja tänka i nya banor. Det går inte bara att fortsätta utlova straffskärpningar när endast 10-12 procent av skjutningarna klaras upp.

Det är dags att börja tala om priset för att inte göra något radikalt åt samhällsutvecklingen. De kriminellas rättigheter och integritet kan inte vara de enda måtten på ett gott rättssamhälle.

Det förslag som Daniel Larson har lanserat är kontroversiellt. Han vill införa en skyddsorder som kan utfärdas av en domstol mot de farligaste livsstilskriminella – de som utgör en omedelbar fara för sig själva och sin omgivning. Inspirationen är hämtad dels från lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), som gör det möjligt att tvångsvårda psykiskt sjuka under en begränsad period för att skydda samhället, dels lagen om hemliga tvångsmedel.

I det här fallet skulle samhällsskyddet bestå av en elektronisk övervakning. I verktygslådan skulle det kunna finnas sådant som övervakning via GPS, husarrest under vissa tidpunkter på dygnet, övervakning av elektronisk kommunikation och möjlighet till visitationer och husrannsakan utan konkret misstanke.

Förslaget har kritiserats för att strida mot grundläggande rättsprinciper, något som Larson bestrider. Han menar att vi redan nu antagligen bryter mot andra minst lika viktiga rättsprinciper genom att inte agera kraftfullare mot gängen.

Ett alternativ skulle kunna vara att införa skyddsordern som en påföljd för gängkriminella, exempelvis i kombination med en kriminalisering av deltagande i kriminella gäng. En person skulle exempelvis kunna dömas till ett års fängelse följt av två års övervakning inklusive ett förbud mot att röra sig inom vissa zoner.

Själva idén är hur som helst bland det mest intressanta som har framförts på senare år. Det är samhället som ska övervaka gängen, inte gängen som ska kontrollera allmänheten.

Daniel Larson efterlyser en bättre balans mellan omsorgen om rättssäkerheten och rättstryggheten. Det är en central iakttagelse.

Det är dags att börja tala om priset för att inte göra något radikalt åt samhällsutvecklingen. De kriminellas rättigheter och integritet kan inte vara de enda måtten på ett gott rättssamhälle.

Tystnadskulturen, boende som inte vågar gå ut, kriminella som bestämmer i det offentliga rummet och det faktum att fyra av fem mord inom gängmiljön aldrig klaras upp är ett akut underbetyg åt det svenska rättssystemet.

När tillkallar Löfven en presskonferens där han utlovar en kompromisslös mobilisering mot gängvåldet?


Greta Thunberg säsong 3 avsnitt 4

Det börjar se ut som att miljödebatten har fått två kultgestalter med politiska förtecken.

Från vänster Greta Thunberg och från höger Naomi Seibt.

Båda refererar till vetenskaplig forskning.

Video Greta vs Naomi

PR Naomi


Oavsett de här två ungdomarnas politiska preferenser hävdar jag att de som galjonsfigurer kan inspirera till en mera proffesionell klimatanalys i internationell regi när kändishysterin har lagt sig.


söndag, augusti 30, 2020

"Det är inte okej" Stefan Löfven


Vi förlorar kampen mot tungt kriminella

Kriminalpolitiken utgår från ett Sverige som inte längre finns

Anders Lindberg

I söndags hittades två skadade pojkar vid kyrkogården Norra begravningsplatsen i Solna norr om Stockholm. De var offer för flera timmar av tortyr.

Två veckor innan pandemin slog till på allvar satt jag i 7C:s klassrum på Årstaskolan och lyssnade på Osman Cloarec, 39. Han leder Årsta samverkan, ett arbete där områdets skolor tillsammans med polis, socialtjänst, Fryshuset, fältassistenterna, fritidsgården och Årstaskolans kurator gemensamt försöker ta tillbaka den sociala kontrollen. I och kring skolan, men även över ungdomarnas fritid, över gatorna och Årsta torg.

Årsta samverkan samlar de goda krafter som finns i lokalsamhället, tar samtal med föräldrar när något går snett och gör att ingen kan vara anonym.

Osman Cloarec var optimist. Om man bara satsar resurserna rätt, förebygger i tid, skaffar sig social kontroll och erbjuder andra vägar än kriminalitet så kommer samhället att fånga upp betydligt fler ungdomar är idag.

Innan allt går åt skogen.

Den senaste veckan har varit som en provkarta över ett samhälle vi inte vill ha.

Som Aftonbladets nyhet om de två tonårspojkarna som kidnappades, våldtogs, rånades och misshandlades på en kyrkogård i Solna. Som när ett maskerat kriminellt nätverk satte upp vägspärrar i nordöstra Göteborg, likt ett rövarband i ett inbördeskrig. Som att rånade barn, hotade vittnen och sönderslagna liv inte ens längre når tidningarnas rubriker.

Allt med en bakgrundsmusik av politiker som lovar hårda tag och viftar med olika symboliska, men sannolikt ganska värdelösa, åtgärder.

I sitt sommartal gjorde Ulf Kristersson ganska klart att han tänker vinna nästa val på kriminalpolitik. Det bäddar tyvärr för mer av politiskt käbbel och mindre av verkliga lösningar. Politikerna borde istället försöka lösa situationen tillsammans, över blockgränsen.

För gängens härjningar, sprängningarna, organiserade mord och förnedringsrån har tagit våldet till en nivå som vårt samhälle inte verkar vara rustat att hantera. Vår kriminalpolitik är uppbyggd för ett Sverige som inte längre finns.

Just nu förlorar vi.

Våldet är grovt, mycket grovt, vapnen i gängmiljöer är numera inte sällan av militär typ som automatkarbiner och handgranater. När det för några år sedan räckte att du slog någon på käften för att hävda din status tar du idag fram ett skjutvapen. Dynamiken påminner om en kapprustning där våld föder våld, hot föder hot och den negativa spiralen bara fortsätter. Bristen på respekt för människoliv är fullkomligt häpnadsväckande.

Och mitt i allt detta finns tusentals unga män i utsatta områden utan framtidsutsikter som står beredda att kliva fram när någon grips, eller dör.

Låter det dystert?

I själva verket är det nog värre.

Svensk och europeisk polis fick en unik inblick i hur dessa nätverk fungerar i våras när franska utredare lyckades knäcka den organiserade brottslighetens eget intranät, det krypterade kommunikationsverktyget EncroChat.

Genom Europol, den europeiska polisorganisationen, kunde plötsligt poliser över hela Europa direkt följa många av de värsta brottslingarnas samtal när de trodde sig prata ostört.

Vem ska mördas? Var finns vapnen? Var ska knarket köpas eller levereras?

EncroChat innehåller både text och bilder och även om nätverket stängde ner i juni kommer informationen vara till stor hjälp under åratal av utredningar framöver. Även i Sverige.

Historien om EncroChat reser komplexa frågor. Hur mycket bör staten ha rätt att avlyssna? Var på skalan mellan integritet och säkerhet vill vi befinna oss?

Men också: varför har inte svensk polis bättre verktyg att knäcka kommunikationssystem som EncroChat? Ska vi vara beroende av Europol och franska polisen för att gripa svenska brottslingar, i Sverige?

I dag finns liknande kompetens i princip bara på FRA och i framtiden kanske hos Sveriges nationella cybersäkerhetscenter.

Man kan jämföra med hur vi bekämpar terrorism. Skillnaderna är självklart stora. Terroristen vill förändra världen medan brottslingen vill vinna pengar och status. Juridiskt är skillnaden ännu större, terrorismen är ett yttre hot, den grova kriminaliteten ett inre. Men metoderna, vapnen, den krypterade kommunikationen och nivån på våldsutövningen påminner onekligen om varandra.

Så hur anpassar vi då vår kriminalpolitik till det Sverige och den brottslighet som faktiskt finns?

Jag tror att vi ska börja med Osman Cloarec tro på människan. Och börja långt ner i åldrarna, innan hopplösheten fått fäste. Starta ett Årsta samverkan i varje utsatt område. Lägg riktade statliga pengar på att kopiera det arbete Årsta skola redan gör. Åratal av nedskärningar i skolan och den sociala omsorgen vänds inte i en handvändning men lokalsamhället måste vara utgångspunkten. Lägg pengar på föreningslivet, på lokala mötesplatser och på vuxna som har möjlighet att ta plats och inte släppa taget.

Sedan är det uppenbart att polisen kommer att behöva nya effektiva verktyg. Vad hjälper ständiga krav på högre straff när gärningsmännen ändå inte grips?

Ett av de problem som poliser ofta lyfter är den tystnadskultur som gängen sprider där vittnen hotas och skräms. En lösning som ofta lyfts fram är att tillåta människor att vittna anonymt. Det är förmodligen en nödvändig förändring.

Den 1 april trädde nya regler i kraft som ger polisen möjlighet till hemlig dataavläsning. Det är ett steg i rätt riktning men som historien med EncroChat visar så krävs mer om polisen ska hålla jämna steg med gängen.

Eftersom Moderaterna i praktiken checkat ut ur den riktiga politiken för att bedriva valkampanj ligger ansvaret för att baxa pengar och ny lagstiftning genom riksdagen sannolikt helt på januaripartierna.

Men så här kan det inte få fortsätta.

Maria Magdalenas Evangelium


Vad som står i Maria Magdalenas evangelium
Översättning: Thor-Leif Strindberg

(Punkter eller ord inom [ ] anger att manuskriptet varit skadat, varvid ord utelämnats eller, i den mån det varit möjligt, rekonstruerats.)

[Sidorna 1-6 saknas]

"[...] kommer materian då att [förstöras] eller inte?" "Allt, alla skapade ting, alla levande varelser, existerar i och med varandra och kommer att upplösas i sina rötter, ty materiens innersta väsen upplöses i sitt eget väsens [rötter]. Må den höra som har öron att höra med."

Petrus sade till honom: "Då du nu har förklarat allt för oss, säg oss också detta: Vad är världens synd?" Frälsaren sade: "Det finns inget som i sig självt är synd, utan synd är vad ni begår när ni gör sådant som är av samma beskaffenhet som otukt, sådant som kallas 'synd'. Det var därför godheten kom mitt ibland er, till det innersta av vars och ens väsen, för att återföra det till dess rot." Vidare sade han: "Det är därför ni [...] och dör [...] [Må den] som har förstånd förstå. [...] ett lidande utan like som uppstår ur sådant som är mot naturen. Därefter uppstår oordning i hela kroppen. Därför säger jag er: 'Var vid gott mod' och om ni tappar modet, må då naturens olika former ge er [nytt] mod. Må den höra som har öron att höra med."

När den välsignade sagt detta, hälsade han dem alla och sade: "Frid vare med er. Ta emot min frid. Se upp så att ingen leder er vilse med orden 'Se här!' eller 'Se där!' ty Människosonen är inom er. Följ honom! De som söker honom kommer att finna honom. Gå därför och förkunna evangeliet om Riket. Ge inte några befallningar förutom dem jag gett er, och [...] några lagar som lagstiftarna gör, på det att ni inte må vara bundna av dem." När han sagt detta lämnade han dem.

De sörjde och grät och sade: "Hur skall vi kunna gå till hedningarna och förkunna evangeliet om Människosonens rike? När inte han skonades, skulle då vi skonas?"

Då reste sig Maria upp och hälsade dem alla och sade till sina bröder: "Gråt inte och sörj inte och frukta inte, ty hans nåd kommer att vara med er och försvara er. Låt oss i stället prisa hans storhet, ty han har förberett oss och gjort oss till människor." När Maria sagt detta, ljusnade deras sinnelag och de började diskutera Frälsarens ord.

Petrus sade till Maria: "Syster, vi vet att [Frälsaren] älskade dig mer än de andra kvinnorna. Säg oss de ord Frälsaren uttalade som du minns. Du känner dem [men] det gör inte vi, då vi inte hört dem."

Maria svarade och sade: "Det som är fördolt för er skall jag förkunna för er." Och hon började säga följande ord till dem: "Jag", sade hon, "Jag såg Herren i en syn och jag sade till honom: 'Herre, jag såg dig i dag i en syn.' Han svarade och sade till mig: 'Salig är du som inte darrar då du ser mig. Ty där sinnet är, där är [...].' Jag sade till honom: 'Herre, den som ser synen, ser han genom själen eller genom anden?' Frälsaren svarade och sade: 'Han ser varken genom själen eller genom anden, utan det är hans sinne, som [är] mellan de två [...] ser synen och det är [...].'

[Sidorna 11-14 saknas]

"[...] det. Och Begäret sade: 'Jag såg dig inte sänka dig ner, men nu ser jag dig stiga upp. Varför talar du osanning när du tillhör mig? Själen svarade och sade: 'Jag såg dig. Du såg mig inte eller kände inte igen mig. Jag tjänade dig som klädnad och du kände mig inte.' När den sagt detta, fortsatte den, fylld av glädje.

Så kom den till den tredje makten, den som heter Okunnighet. Den frågade själen: 'Vart är du på väg? Du [...] bunden i ondska, bunden är du. Döm inte.' Och själen sa: 'Varför dömer du mig när jag inte har dömt? Jag var bunden, men själv band jag aldrig. Jag var inte känd, men jag förstod att allt kommer att upplösas, både [det som är] jordiskt och himmelskt.'

När själen lämnat den tredje makten steg den uppåt och såg den fjärde makten [som] hade sju skepnader. Den första skepnaden är mörker, den andra är begär, den tredje är okunnighet, den fjärde är det som vållar död, den femte är köttets värld, den sjätte är köttets dåraktiga vishet, den sjunde är vredgad vishet. Detta är vredens sju [...]. De frågade själen: 'Varifrån kommer du, du mandråpare? Vart är du på väg, du himlarymdens erövrare?' Själen svarade och sade: "Det som bundit mig har dräpts och det som hållit mig instängd har övervunnits. Mitt begär har upphört och okunnigheten är död. I en [...] befriades jag från en värld [...] i en form från en högre form och från glömskans och okunnighetens tillfälliga bojor. Från denna stund ska jag uppnå vila i evighetens ögonblick, i tystnad.'"

När Maria hade sagt detta tystnade hon, ty det var så långt som Frälsaren hade talat till henne. Men Andreas sade till bröderna: 'Säg vad ni tror om det hon säger, ty jag tror inte att Frälsaren sagt detta. Helt visst är dessa läror främmande tankar.'

Petrus svarade och vände sig också emot henne beträffande dessa ting, och han frågade dem angående Frälsaren: "Talade han verkligen hellre i hemlighet med en kvinna än öppet med oss? Ska vi då alla vända om och lyssna till henne? Föredrog han henne framför oss?"

Då började Maria gråta och sade till Petrus: "Min broder Petrus, vad tror du? Tror du att jag har tänkt ut detta i mitt hjärta eller att jag ljuger om Frälsaren?"

Levi svarade och sade till Petrus: "Petrus, du är alltid hetsig. Nu ser jag att du angriper kvinnan på samma sätt som motståndarna. Men om Frälsaren gjorde henne värdig, vem är då du att avvisa henne? Helt visst känner Frälsaren henne mycket väl. Det är också därför han älskade henne mer än han älskade oss. Låt oss i stället känna skam och ikläda oss den fullkomliga människan [...] forma oss så som han befallde oss, och förkunna evangeliet, utan att ge någon ytterligare lag eller någon ytterligare föreskrift utöver de bud som Frälsaren sade."

När [...] och de började gå ut [för att] förkunna [honom] och predika [evangelium].


Rivstart Sverige

 Sluta upp med daltandet!

Se på Danmark!

Terrorister ska bestraffas hårt!

Gängkonflikterna ska detaljstuderas och inga fakta/gemensamma faktorer ska förtigas av politiskt korrekta skäl!

Sätt in antiterrorstyrkor mot gängen!



lördag, augusti 29, 2020

FSM – Flying Spaghetti Monster – Flygande Spaghettimonstret




WIKI – Det flygande spaghettimonstret

Det flygande spaghettimonstret (engelska Flying Spaghetti Monster, FSM) är gudomen i pastafarianism. Religionen skapades av Bobby Henderson år 2005 i protest mot utbildningsstyrelsen i Kansas och dess beslut att intelligent design skall läras ut som ett vetenskapligt alternativ till evolution i delstatens skolor, ett beslut som senare upphävdes. Det flygande spaghettimonstret har sedan blivit ett internetfenomen.

Trots att företrädare presenterar pastafarianism som en genuin religion beskrivs den ofta av media som satirisk.

Historia

I juni 2005 skickade Henderson ett öppet brev till utbildningsstyrelsen i Kansas där han presenterade en alternativ teori för intelligent design, nämligen att universum och allt levande skapades av ett flygande spaghettimonster. Han begärde formellt att FSM ska undervisas i skolan tillsammans med både intelligent design och evolution.

"Jag tror att vi kan se fram emot en tid då dessa tre teorier får samma tid i våra klassrum över hela landet, och så småningom hela världen, en tredjedel för intelligent design, en tredjedel för Det flygande spaghettimonstret , och en tredjedel för logiska gissningar baserade på överväldigande observerbara bevis."

Han hävdade vidare att om detta inte respekterades, skulle han vara tvungen att vidta rättsliga åtgärder.

Idén om ett flygande spaghettimonster som skapare blev en internetsensation. Henderson har uppgivit att hans webbplats fick 30 000 unika besök en dag. Rörelsen tog fart när den plockades upp på webbplatsen BoingBoing.

Man kan se FSM som en modern version av filosofen Bertrand Russells himmelska tekanna.

FSM har resulterat i uppkomsten av tröjor, dekaler och annat material som går att köpa på postorder.

Tro

Inom FSM finns en mängd händelser och personer som skapats som en reaktion mot vanliga argument för läran om intelligent design. Det centrala inom FSM:s tro är ett osynligt, flygande spaghettimonster.

Pastafarier tror på himmelriket, och att det där finns ölvulkaner och fabriker som tillverkar strippor. Helvetet är snarlikt, men ölen är avslagen och stripporna bär på olika könssjukdomar. Deras böner avslutas med "ramen", samma ord som avser en japansk nudelrätt, snarare än ordet Amen som används inom judendomen, kristendomen och islam.

Pastafariska skrifter

1 mars 2006 gav Henderson ut The Gospel of the Flying Spaghetti Monster. ISBN 0-8129-7656-8.

Evangeliet uppmuntrar till att försöka vara en pastafarian i 30 dagar. Om man är missnöjd med FSM kommer den gamla religionen förmodligen ta en tillbaka. Utom jainismen, som är en lättsårad religion.

Evangeliet konstaterar att ett osynligt och omätbart flygande spagettimonster har skapat universum för runt 5000 år sedan. Han skapade universum och land och en ölsprutande vulkan. Ömsom berusad ömsom bakfull skapade monstret hav och land (ännu en gång), himlen och en dvärg som han kallade människa.

Alla bevis för evolutionen är planterade av det flygande spaghettimonstret för att testa pastafariernas tro. När vetenskapliga metoder för att mäta olika föremåls ålder används är det flygande spaghettimonstret där och ändrar resultatet.

Evangeliet berättar också piratkaptenen Mosey, ledare av piratbandet som blev kända som pastafaraianerna.

Evangeliet berättar hur kapten Mosey fick "de åtta saker jag helst inte vill att ni gör". Han fick tio budord av det flygande spagettimonstret på toppen av Mount Salsa. På vägen ner för berget tappade kapten Mosey två av budorden, och kvar var bara åtta. De åtta budorden innehåller uppmaningar att inte bygga dyra synagogor, kyrkor och moskéer till det flygande spagettimonstrets ära, eftersom pengarna kan användas bättre för att förhindra fattigdom, bota sjukdomar etc.

I evangeliet omnämns "Unintelligent Design", alltså motsatsen till Intelligent design. Det flygande Spagettimonstret är inte särskilt smart.

Hendersons diagram över sambandet mellan en ökad global uppvärmning och ett minskat antal pirater.

Evangeliet tar också upp den globala uppvärmningen. Henderson har upptäckt ett samband mellan ökningen av den globala temperaturen under de senaste två århundraden och minskningen av antalet pirater. Henderson kan backa upp sambandet mellan pirater och den globala uppvärmningen med ytterligare bevisning. Exempelvis klär många människor ut sig till pirater under Halloween, och månaderna efter Halloween (31 oktober) är normalt betydligt svalare än månaderna innan.

Legal status

Nederländerna erkände pastafarism som religion den 23 januari 2017.

Nya Zeeland gav FSM rätten att genomföra vigslar 10 december 2016.

I Nebraska, USA, fastställde den federala domstolen i april 2016 att pastafarianism inte är en religion, utan en parodi med syftet att framföra ett argument om vetenskap.

Migration – Kompetensregn


Vad vet migranter om Sverige?
AV BI PURANEN • 27 AUGUSTI 2020

Befolkningen i de nordiska länderna har långt högre tillit än resten av världen. Men vad händer med migranters tillit när de når Norden? Eftersom tillit har ett samband med utbildningsnivå är kunskapsfrågan central, skriver Bi Puranen, forskare vid Institutet för framtidsstudier, som undersökt migranters kunskaper om Sverige via både enkäter och intervjuer. Resultatet antyder att relativt nyanlända migranters utbildningsnivå tidigare har överskattats.

Sedan 1981 har World Values Survey frågat mer än 600 000 personer: ”Rent generellt, skulle du säga att man kan lita på de flesta eller att man måste vara mycket försiktig i kontakten med andra människor?”

World Values Survey (WVS) är ett pågående samhällsvetenskapligt forskningsprojekt med syfte att utforska värderingar inom olika kulturer. WVS har utfört representativa undersökningar i över hundra länder som omfattar 90 procent av världens befolkning. Inom WVS har tillitsfrågan varit central.1

Figur 1. Generell tillit, tidsserie för Norden, Västvärlden och världen
Källa: World Values Survey 1981–2020

Som framgår av figur 1 uppvisar de nordiska länderna en långt högre tillitsnivå än vad övriga länder i väst gör.2 Genomsnittet för de senaste 40 åren för de nordiska länderna är 61 procent – men för hela världen är genomsnittet för samma period 28 procent. Skillnaden är alltså stor mellan Norden och resten av världen.

Förstår man inte samhällets djupare värderingar, blir det svårt att se sammanhangen – att se sin roll som samhällsvarelse.

En fråga som inställer sig är om den generella tillitsnivån kommer att öka bland migranter efter en tid i de nordiska länderna.

Av alla bakgrundsfaktorer är utbildningsnivå den viktigaste: ju högre utbildning desto högre tillit, vilket framgår av figur 2.

Figur 2. Generell tillit utifrån utbildningsnivå (ISCED), världen och Norden

Utbildning har stor betydelse för i stort sett alla människor. Det är inte bara meningsfullt för oss som individer utan det har också konsekvenser på en samhällelig nivå – kunskap bygger samhälle. Kunskap får man framför allt genom en god grundutbildning. Men även civilsamhälle och folkbildning med bibliotek, folkhögskolor och läsecirklar och ett stort kursutbud har sedan länge fungerat som ett komplement till det traditionella skolsystemet.

Kunskap och värderingar ger sammanhang

Per Molander analyserar i sin bok Condorcets misstag (2017) hur den samlade utbildningsnivån i samhället – humankapitalet – påverkar den ekonomiska tillväxttakten.3 Han sammanfattar de positiva effekter som har belagts inom forskningen, både vad gäller teknisk utveckling, en starkare demokrati, minskad kriminalitet, lägre korruption, ett mer utvecklat civilsamhälle samt bättre hälsa och ökad tillit: ”En tydlig effekt av utbildningens längd är också att den påverkar hur stor tillit man känner till andra människor – mer utbildning, större tillit. Tilliten i ett samhälle ger en indikation om allmäntillståndet och kan knytas till andra variabler, till exempel den ekonomiska tillväxttakten.”4

Förstår man inte samhällets djupare värderingar, blir det svårt att se sammanhangen – att se sin roll som samhällsvarelse. Centralt för oss alla är inte alltid kunskapsmängden i sig utan beredskapen att ta emot ny kunskap och att föra samman olika kunskapselement. Det benämns ibland omdöme, eller fronesis, som är det begrepp som myntades av Aristoteles.5

Det handlar förmodligen om något som liknar Aaron Antonovskys begrepp Sense of coherence (SOC) eller känslan av sammanhang – KASAM – liksom även våra handlingar och våra värderingar ­– vad vi vill med den tillägnade kunskapen.6 På så vis blir kunskapen och handlandet sammankopplat på ett vis som nog Aristoteles inte hade tänkt sig, men som är utmärkande för det bildningsbehov som är viktigt i dag.

Migrations- och integrationsfrågan får här belysa vilken roll värderingar – i ett bildningssammanhang – kan ha som styrmedel för att åstadkomma en mer fördjupande förståelse för hur integrationen fungerar.

Även synen på migration är starkt knuten till vilken tillit man har till andra människor.7 Förmodligen är förloppet följande: trygghet är grundförutsättningen, om den finns ökar tilliten. Med tillit följer tolerans för andra människor som tänker på ett annat sätt. En starkt bidragande förutsättning till allt detta är utbildning.

Ökad tillit över tid

När det gäller tillit och synen på migranterna finns genom den särskilda studien Migrant World Values Survey (MWVS) omfattande data vad gäller migranter i Sverige. Vi kan genom MWVS följa hur människor som kommer från lågtillitsländer sakta men säkert ökar sin tillit över tid. Detta har mätts utifrån antalet år i Sverige. För Danmarks del har en viktig studie genomförts som mätt hur tilliten förändrats hos utomeuropeiska migranter över tid.8 Tilliten ökar gradvis, ju fler år i landet, desto mer ökar tilliten.

I en SCB-analys från 2019 om utbildningsnivån hos migranter som kommit till Sverige mellan 2014 och 2017 uppskattas att invandrare från Somalia och Afghanistan har den lägsta utbildningsnivån av samtliga migranter.

Den bakomliggande frågeställningen är om samhällen och individer med en hög grad av tillit har ett annat sätt att tänka, jämfört med samhällen som har låg tillit. Preliminära forskningsresultat tyder på att så är fallet.9 I rapporten Med migranternas röst har vi konstaterat att migranterna i Sverige, som kommer från lågtillitssamhällen, har ökat sin generella tillitsnivå jämfört med ursprungsländerna, men de ligger alltjämt väsentligt lägre än vad den etablerade befolkningen gör. I begreppet ”den etablerade befolkningen” ryms befolkningen i övrigt samt migranter från västerländska länder.10

Tillit bygger som sagt delvis på utbildning, och i diskussionen om utomeuropeiska migranters utbildningsnivå har många olika ståndpunkter hörts. Det har både framförts att många som kommer är högutbildade11 och att de i allmänhet är mer lågutbildade än vad de själva anger.12

I en SCB-analys från 2019 om utbildningsnivån hos migranter som kommit till Sverige mellan 2014 och 2017 uppskattas att invandrare från Somalia och Afghanistan har den lägsta utbildningsnivån av samtliga migranter. Mer än 60 procent av dem saknar utbildning eller har som mest grundskolekompetens. För migranter från Eritrea ligger motsvarande värde på omkring 50 procent medan de från Irak och Syrien hamnar på cirka 40 procent.13

Av siffrorna framgår att hälften av migranterna från Eritrea har gymnasieutbildning eller eftergymnasial/ universitetsutbildning – motsvarande andel för migranter från Afghanistan och Somalia ligger på 35–40 procent.

Överskattad utbildningsnivå

En uppenbar brist i dessa uppgifter är tillförlitligheten i data, eftersom SCB tillämpar en skattningsmetod kallad imputering när man saknar uppgifter om utbildningsnivå. Det betyder alltså att saknade värden ersätts med uppskattade värden. För så många som var fjärde person som invandrat 2014–2017 saknas uppgifter om utbildningsnivå vilket gör att den officiella statistiken är betydligt mer osäker än för befolkningen i övrigt.14 Eftersom den fjärdedel för vilka uppgifter saknas räknats på samtliga migranter ­är en kvalificerad gissning att en stor andel av dessa skattningar gäller just länder där utbildningsväsendet inte är välfungerande.

Migranterna från Afghanistan har i snitt 3,8 års utbildning medan de från Syrien har 6,8 år.

En sammanställning av uppgifter från UNDP och Migrationsverket, gjord av Näringslivets Ekonomifakta, visar att det genomsnittliga antalet utbildningsår för migranter från de fem vanligaste utomeuropeiska ursprungsländerna är 5,1 år. Migranterna från Afghanistan har i snitt 3,8 års utbildning medan de från Syrien har 6,8 år.15

Vår rapport Med migranternas röst bygger på drygt 6 500 migranters svar på hur de ser på sitt liv i Sverige. Under hösten 2019 har ytterligare drygt 1 400 personer deltagit. Sammanlagt har alltså över 7 900 personer deltagit i studien.16

Deltagarna har ombetts att själva skatta sin utbildningsnivå. Inom WVS används den 9-gradiga ISCED-skalan, som sträcker sig från 0 (ingen läs- och skrivkunnighet) till 9 (avlagt doktorsexamen). Mätningar med motsvarande skala finns även för Sverige som helhet. Migranternas självskattning kan därmed jämföras med såväl ursprungslandets medelvärden som Sveriges.

Värdena i denna självskattning skiljer sig från Arbetsförmedlingens statistik som anger betydligt högre utbildningsnivå. Om man betänker att det kan finnas ett intresse av att överskatta sin utbildning i samband med att man söker jobb, så är det måhända inte så förvånande att denna ger en betydligt mer positiv bild.

Få med högskoleexamen

Detta är en av flera anledningar till att vi även genomfört 92 personliga intervjuer. Här fick de intervjuade berätta och beskriva vilka utbildningar de har från hemlandet. Intervjuerna bekräftar – även om urvalet på intet sätt är statistiskt validerat vad gäller ålder, kön eller ursprungsland – att andelen högutbildade med universitets- eller högskoleexamen är relativt liten.

Bland de knappt 6 000 återstående uppgav nästan hälften, 46 procent, att de hade en utbildning som låg mellan 0 till 3 på ISCED-skalan, det vill säga ingen alls eller låg utbildning, upp till motsvarande grundskolan.

Flera av de som till kommun- och arbetsförmedling uppgivit en högre utbildning, sade i dessa intervjuer att de inte hade de uppgivna utbildningarna. Flera av dem har däremot erhållit en högre utbildning i Sverige.

I analysen av de över 7 900 deltagarna har drygt 2 000 sorterats bort för att de inte besvarat frågan fullständigt. Bland de knappt 6 000 återstående uppgav nästan hälften, 46 procent, att de hade en utbildning som låg mellan 0 till 3 på ISCED-skalan, det vill säga ingen alls eller låg utbildning, upp till motsvarande grundskolan.

Varför är detta viktigt i en essä som handlar om bildningens betydelse?

Jo, därför att även om man tillägnar sig en yrkesutbildning så finns det andra delar av integrationen som är avgörande för att man ska bli delaktig och känna sig inkluderad i det svenska samhället. Om en individ inte äger den mest grundläggande utbildningen, blir det svårt att ta till sig nödvändig information. Det blir också svårt för föräldrar att kunna stödja sina barn. Problemet som framkommit i våra studier är att många migranter inte själva är medvetna om att det är så mycket mer – utöver rena yrkeskunskaper – som behövs för att en människa ska fungera i en komplex samhällsstruktur som den svenska.

Initialt när vi analyserade våra data blev vi positivt överraskade av att de utomeuropeiska migranterna kände sig hemma i Sverige och att de kände sig stolta över att få vara både hemma i Sverige och i sitt ursprungsland.17 Hela 57 procent kände sig hemma i Sverige och 55 procent trivdes där de bodde.18 Vi bad respondenterna ange vad de ansåg vara bäst/sämst (tiogradig skala) i Sverige respektive ursprungslandet. På en lista med ett tjugotal olika samhällsområden var yttrandefrihet i jämförelse med hemlandet det som värderades högst, tätt följt av just bättre utbildningsmöjligheter samt möjlighet att göra sin röst hörd, att rösta och att kunna uttrycka sin åsikt. Många uttryckte sig också positivt kring möjligheterna att kunna utöva sin egen religion. Sämst var möjligheterna att få ett arbete liksom boendesituationen.

Områden där normer och kunskaper skiljer sig åt

När vi fördjupade analysen framkom mönster som visar på hur svårt det kan vara att förstå normer och värderingar som man inte har vuxit upp med och som är centrala för att bli inkluderad i ordets mer exakta betydelse. På frågan om att lära sig om lagar och regler ansåg en klar majoritet att det var lätt att lära sig dem. Men när vi lite längre fram i undersökningen ställde specifika frågor där vi i Sverige har en strikt lagstiftning, till exempel hur man ser på rätten till skilsmässa, aborter och homosexualitet, var avståndstagandet mycket stort, trots att man i Sverige har en tydlig rättighetslagstiftning inom dessa områden.

När vi frågade huruvida sex före äktenskapet, skilsmässa, aborter och homosexualitet var acceptabelt eller inte på en 10-gradig skala så blev svaren följande:

Sex före äktenskapet 3,7 Sverige: 8,9

Skilsmässa 3,9 Sverige: 8,6

Abort 2,9 Sverige: 8,2

Homosexualitet 3,3 Sverige: 8,6

Skillnaderna i synen på vad som är acceptabelt och inte är således mycket stora.

Vi ställde även rena kunskapsfrågor kring lagstiftning:

Är det lagligt i Sverige att ha sex med någon utan att man vet säkert att den andra vill? (Svar nej: 56 procent hade rätt)

Får en vuxen över 18 år att ha sex med någon under 15 år? (Svar nej: 71 procent hade rätt)

Får man gifta sig om man är under 18 år? (Svar nej: 72 procent hade rätt)

Får man göra tidig abort? (Svar ja: 25 procent hade rätt)

Får man säga nej till sex med sin make/maka om man är gift? (Svar ja: 31 procent hade rätt)

Får man säga nej till sex om man inte är gift? (Svar ja: 34 procent hade rätt)

Kunskapen om åldersgränserna, 15 år och 18 år vad gäller att ha sex och att gifta sig är uppenbarligen rätt kända, men nästan var tredje svarade ”vet inte” eller ”ja” vad gäller 15-årsgränsen för sex och nästan lika många visste inte att man inte får gifta sig med någon som var under 18 år. Det var bara 31 procent som visste att man kan säga nej till sex inom äktenskapet. Samtyckeslagen var heller inte känd; endast 56 procent visste att man inte får ha sex med någon utan dennes samtycke.

Bara en fjärdedel av de tillfrågade kände till rätten att få göra abort upp till en viss tidpunkt och bara en tredjedel visste att man kan säga nej till sex även inom äktenskapet.

Även om respondenterna själva trodde sig känna till lagstiftningen i Sverige, så var den faktiska kunskapen låg. Bara en fjärdedel av de tillfrågade kände till rätten att få göra abort upp till en viss tidpunkt, och bara en tredjedel visste att man kan säga nej till sex även inom äktenskapet. Dessa resultat visar på hur viktigt det är att inte enbart undervisa i traditionella skolämnen utan också om lagstiftning som berör familj och reproduktion. I Sverige gäller svensk lag – en förutsättning är förstås att man känner till den.

Svag studiemotivation

Av de kvalitativa intervjuerna framgår också att många av de som uppgav att de har en eftergymnasial utbildning egentligen har gått någon slags yrkesutbildning; vi har intervjuat såväl utbildade billackerare, snickare som luftkonditioneringsförsäljare – alla med en kortare utbildning – som i klassificeringen kodats som fil.kand. eller motsvarande. Anmärkningsvärt är att många av dem som sade sig ha studerat engelska i upp till 9 år som regel har mycket svårt att tala språket mer än absolut rudimentärt:

– Jag förstår men jag talar inte, var en vanlig ursäkt.

I något fall var självöverskattningen mycket stor då personen sa att hon väldigt gärna ville arbeta som engelsklärare i Sverige.

I ett annat fall blev vi överraskade av andra skäl. Som när vi mötte en ensamstående tonårsmamma som efter fyra år i Sverige talade perfekt svenska, arbetade heltid som SFI-lärare och som två kvällar i veckan pendlade tio mil för att läsa kvällskurser i juridik. Målet var att bli familjerättsadvokat.

Ett annat mönster som framgår av de personliga intervjuerna var att en mycket stor majoritet av de som är lågutbildade i åldersgruppen 35–40 har svag studiemotivation, och många saknar ambitioner att utbilda sig utöver SFI.

Vi intervjuade åtskilliga migranter som ännu inte fyllt 50 som föreföll helt inställda på fortsatt arbetslöshet och samhällsstöd.

Bland de vi intervjuade som befinner sig i åldersspannet 40–50 år förstärktes bilden av låga ambitioner och få drivkrafter – i många fall säkerligen efter erfarenheten av alltför många stängda dörrar på arbetsmarknaden. Vi intervjuade åtskilliga migranter som ännu inte fyllt 50 och som föreföll helt inställda på fortsatt arbetslöshet och samhällsstöd. Många av kvinnorna i denna åldersgrupp hade för övrigt aldrig förvärvsarbetat i hemlandet. Visserligen var det vanligaste svaret på direkta frågor om framtiden: ”Jobb, jobb, jobb – städa eller arbeta inom äldrevården”. Det är svårt att veta om det var ärligt uttryckta önskemål eller om de intervjuade anpassade sig till vad de trodde var det förväntade svaret. Kanske både och.

Men också bland de lite äldre fanns undantag. I en kommun jobbade en 70-årig tidigare universitetslärare i matematik som SFI-lärare hos en privat utförare. I intervjun sa hon att varje dag känns så mycket mer meningsfull när man har ett jobb att gå till och man känner sig behövd. Hon jämförde med sin jämnårige partner som mest sitter och tittar på TV hela dagarna. Syftet med dessa fallbeskrivningar är främst att peka på variationen i uppfattningar och inte att ge en representativ bild av hela urvalet i undersökningen.

Tankar kring barn och arbete

I intervjuerna har vi återkommande följt upp frågan i enkäten om hur många barn man vill ha genom att samtala om familjebildning, uppfostran och kombinationen barn och förvärvsarbete. Hur i så fall ska det gå till rent praktiskt? Här skiljer den somaliska gruppen ut sig både genom att de i genomsnitt redan har fler barn än andra grupper och på frågan om hur många barn de vill ha är det väsentligt fler. En 27-årig trebarnsmor som sa att hon kunde tänka sig att arbeta heltid som städerska, berättade att hon önskade få flera barn till – gärna tio. Hon såg inga problem i att förena yrkesarbete med en stor barnaskara och såg heller inga praktiska problem med boende, transporter eller barnens skolgång.

När vi i intervjuerna frågat andra migranter om svårigheterna att kombinera många barn med arbete har vi fått två typer av svar. En akademiker från Damaskus (för övrigt en av de få med kandidatexamen från hemlandet bland de intervjuade) sa att han känner flera högutbildade läkare och jurister i Syrien som har både fem och sex barn. Han hänvisade även till att EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen är både minister, doktor och sjubarnsmor. Det andra svaret vi fått om att ha många barn är att efter några år med en växande barnaskara kommer de praktiska konsekvenserna bli uppenbara också för den mest hängivna flerbarnsentusiast. I Somalia, med ett nätverk av klan, föräldrar, släkt och därtill syskon som inte alla sitter i skolbänken om dagarna, går det bra – men inte i Sverige:

– Hon kommer snart att inse att det inte kommer att gå, skrattade en ung landsmaninna om trebarnsmodern som vill ha tio barn.

Att vilja arbeta

Att ha ett arbete är viktigt för samtliga vi intervjuat. När intervjuperson efter intervjuperson upprepar detta upplevs det som både ärligt och genuint. Att ha något att sysselsätta sig med, att kunna försörja sig och inte behöva gå till kommunen och be om ekonomiskt stöd är viktigt för dem. Det handlar om stolthet, om att göra rätt för sig. En arbetslös migrant sa att han varit pank i flera månader men hellre lånat pengar av vänner och familj än att gå till kommunen som han egentligen har rätt till:

– Jag vill inte, jag skulle skämmas, jag vill ju bara jobba, sade han.

Bland de intervjuade som säger sig längta efter ett arbete finns också de tidigare nämnda flerbarnsmödrarna, inte ens 50 år fyllda, som i någon mening tappat sugen. Eller som aldrig egentligen riktigt har kunnat omfamna eller förstått den solidariska, samhälleliga idén med skyldigheter och rättigheter som Sveriges välfärd bygger på. Flera av dem talar med stolthet om hur de kommer till Kompetenscentrum och ”jobbar” varje förmiddag – att man använder tiden till något som inte gäller den egna familjen och som man dessutom får betalt för. Detta handlar inte så mycket om de drivkrafter utöver att försörja sig som den etablerade befolkningen har för att arbeta; det handlar om att ha en identitet, en plats i tillvaron, en mening.

När vi frågat varför jobb är viktigt – i Sverige får man ju betalt ändå – värjer sig många. Ett riktigt arbete och att tjäna egna pengar kokar ner till att bli en fråga om frihet. Arbetet blir symbolen för friheten att själv få bestämma över sitt liv.

För de många som i vuxen ålder har kommit till Sverige är en mer omfattande formell skolutbildning sannolikt inte realistisk, i synnerhet inte för kvinnliga familjemedlemmar med många barn. Här blir civilsamhällets insatser mycket viktiga. I annat fall får den uppväxande generationen unga migranter svårt att själva fritt göra sina framtida livsval, vare sig det handlar om studier, arbete eller familjebildning.

Frågan borde kanske inte bara vara vad migranter vet om Sverige utan även: hur väcker vi nyfikenhet om det svenska samhället, dess sociala normer och värderingar. Nyfikenhet är kunskapens grundförutsättning. En reflektion skulle kunna vara att börja med två viktiga politiska beslut: en förskola för alla på svenska och ett borttagande av de ”progressiva” flerbarnstilläggen. Dagens regelverk ger större bidrag ju fler barn man har – det försvårar kvinnors inkludering i det svenska samhället.

Bi Puranen är forskare vid Institutet för framtidsstudier, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare för World Values Survey.

Till Dig som följer Kvartal

Kvartal är Sveriges minsta mediehus. Allt vårt material finns på webben och är gratis att ta del av.

Vi är beroende av Ditt förtroende.

Redaktionens arbete finansieras genom donationer från våra läsare, lyssnare och tittare.

Vårt löfte till publiken är att erbjuda Sveriges ledande plattform för vuxen samhällsdebatt och kvalificerad analys.

Du kan bidra till Kvartals arbete.

Bidrag tas tacksamt emot på:

Swish, nr: 1234996484,

eller via QR-koden till höger.

Bankgiro 580-9801 till Insamlingsstiftelsen Kvartal.

IBAN: SE82 1200 0000 0133 9015 5325

BIC/SWIFT: DABASESX

Vill du stödja oss löpande, lägg upp en stående överföring till konto 1339-0155325, Danske Bank.

Tack för Ditt stöd till fri journalistik.

NOTER

Denna text är en kortad och bearbetad version av en artikel som har publicerats i Folkbildnings & Forsknings årsbok 2020. WVS:s data kan fritt laddas ned på www.worldvaluessurvey.org. På Institutet för Framtidsstudiers hemsida finns några av Bi Puranens senaste publikationer: https://www.iffs.se/forskning/forskare/bi-Puranen

I Western cultures ingår Västeuropa, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland.

Molander, P., ”Condorcets misstag”, s 62 ff.

Molander, P., ibid s 64.

Gustavsson, B., 2000, “Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning”, Wahlström & Widstrand, Stockholm, sid 168. Se även, Sörlin, S., 2019, “Till bildningens försvar. Den svåra konsten att veta tillsammans”, Natur & Kultur, s. 91.

Antonovsky,A., 2005, “Hälsans mysterium”, Natur & Kultur, Stockholm.

Puranen, B., 2019, ”Med migranternas röst. Den subjektiva integrationen och värderingar i förändring”, Stockholm, Institutet för Framtidsstudier, Forskningsrapport 1919:1.

Sönderskow, K.M. & Dinesen, T.2015, ”Danish Exceptionalism: Explaining the Unique Increase in Social Trust over the Past 30 years”, European Sociological Review, vol 30 nr 6, s. 782-795.

Puranen, B. ibid 2019.

Puranen, B. ibid. 2019, Figur 6.14, s. 176.

SVT Nyheter, 3 juni 2015, Tusentals välutbildade flyr till Sverige https://www.svt.se/nyheter/tusentals-valutbildade-flyr-till-sverige. Se även Povrzanovic,M.& Öhlander, M., (red) 2018, Högutbildade migranter i Sverige, Arkiv förlag.

Sanandaji, T., 2017. “Massutmaning, Ekonomisk politik mot utanförskap & Antisocialt beteende”. Kuhzad Media.

SCB, 2019-11-13, Stora skillnader i utbildningsnivå mellan nyinvandrade https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/stora-skillnader-i-utbildningsniva-mellan-nyinvandrade/

”Stora skillnader i utbildningsnivå mellan nyinvandrade” SCB., https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/stora-skillnader-i-utbildningsniva-mellan-nyinvandrade/ Se även ”Utrikes föddas utbildningsbakgrund 2017, sid 9, samt SCB, Bortfallsanalys av utbildningsregistret, Temarapport 2017:5, sid 30.

Galte Schermer, I., 2019-11-19, Ekonomifakta, Utbildningsnivå – utrikes födda.

Detta är således ingen webbundersökning utan samtliga respondenter har deltagit via skolor och arbetsplatser eller via besök i hemmet, face-to-face. Urvalet har sedan jämförts med Befolkningsregistrets data (NAVET), för att säkerställa representativiteten.

Norris, P. . & Puranen, B., ”Feeling at home in a cold climate” forthcoming 2020. Presented as conference paper at the WAPOR meeting in Toronto, May 2019.

Puranen, B., (2019), ibid. Värdena redovisas i kapitel 7.

Koranbränning akt två

Akt ett

Videolänk




Bacon



torsdag, augusti 27, 2020

Terror på kyrkogård





Hur ska sexterror på en kyrkogård i Solna kunna förstås?
Torsten Sandström | 27 augusti, 2020

(På Flashback hängs förövarnas namn, adresser och etniska bakgrund ut.)

I det eskalerandet våldets Sverige händer saker som förefaller oförklarliga. Inte alltid förstås. Om en full svensk man misshandlar sin hustru i barnens närvaro brukar händelsen rapporteras av polis och medier så att skeendet går att förstå. En rad viktiga detaljer om mannen, hustrun och händelseförloppet gör att allmänheten kan tolka vad som hänt och bearbeta detta för sig själv och i ett samhällsperspektiv. Det kan i bästa fall leda till att politiska beslut fattas som kan begränsa rysliga brott av liknande slag.

Tyvärr sker en sådan öppen rapportering alltmer sällan i dagens Sverige. Jag tänker nu på ett exempel vi hört talas om de senaste dagarna. På en kyrkogård i Solna har två unga pojkar, okring 15 år, klätts av, misshandlats och utsatt för sexövegrepp under hela åtta timmar nattetid. Förövarna rapporteras vara två män i 20-årsåldern. Så lyder den gåtfulla initiala medieberättelsen.

Det är rena skräckhistorien som förefaller ofattbar utifrån de uppgifter som polis och medier berättar om. Det är klart att allmänheten upprörs och oroas. Varför? frågar många.

Om jag kunnat ge ett klart svar hade jag berättat om det. Men jag surfar vitt och brett på internet och ställs då inför ytterliga uppgifter som varken polis eller gammelmedier berättar om. På en föga respekterad sajt, Friatider.se som befinner sig på skalan högerut från SD, ges idag en rad detaljer, som förefaller trovärdiga med anledning av deras detaljerade innehåll.

Den bild som nu framträder är att de två 15-åriga killarna klätts av och under lång tid utsatts för sexkränkningar av två unga 20-åringar, från Iran respektive Tunisien. Båda männen brottsregister är omfattande och flera detaljer rapporteras om dem i Fria.tider.se. Det verkar var fråga om en brottslighet som ceremoniellt avsett att kränka svenska grabbar.

Jag menar att om förövarnas kulturella bakgrund och brottsbelastning rapporterats öppet och snabbt genom de stora mediehusen hade människors oro lindrats i någon mån. Deras agerande på kyrkogården är nämligen så främmande och svårt att förstå, om man inte inser gärningsmännens bakgrund och klanperspektiv. Genom att centrala fakta mörkas blir med andra ord skeendet i Solna oförklarligt. Eller så öppnar det dörren för fördomar och gissningar.

Jag skriver detta för att befria nationen från åsiktskorridorens tvångströja att nationell bakgrund och brottsbelastning hos invandrare i Sverige inte ska ges medial uppmärksamhet. Inte en idag, tre dagar efter dådet, avslöjar landet stora medier brottslingarnas ursprung! Utomlands anges ofta sådana fakta systematiskt, utan några vidare kommentarer. Den svenska tystnaden leder enligt min åsikt till onödig osäkerhet, oro och ångest hos medborgarna över samhällets utveckling. Vidare kan knappast 20-åriga grovt brottsliga män göra anspråk på integritet rörande allmänna upplysningar om deras egen bakgrund.

Jag har skrivit flera gånger att alla fakta av betydelse för allmänhetens bild av brottslighetens Sverige måste upp på bordet i mediernas rapporter. Brottslingar ska förvisso ges ett skydd avseende personnamn, som inte skapar ökad förståelse. Men deras sociala bakgrund omfattas verkligen inte av skyddet för anonymitet. Särskilt inte fakta om invandring och tidigare brottslighet, som gör kriminaliten möjlig att förstå. Fakta ger samtidigt vissa öppningar för framtida åtgärder som minimerar risken för upprepning.

När nu framtidens invandring ska beslutas av landets politiker måste självfallet den allvarliga brottslighet som en minoritet av de nyanlända står för vägas in. Det finns tydlig en koppling mellan invandring, misslyckad integration och ökad grov brottslighet. Detta samband måst upp på bordet och i den dagliga rapporteringen i landets medier. Politiker och mediehus måste tas sitt ansvar och informera svenska folket om viktiga data om den allvarliga klanbrottsligheten.

Torsten Sandström, professor emeritus i civilrätt vid Lunds universitet



Islamister – Friskolor


Radikala islamister i mångmiljonaffärer med svenska kommuner

Ett 50-tal bolag och organisationer med utpekade radikala islamister i ledningen har gjort affärer med stat och kommuner till ett totalt värde av en dryg miljard kronor under de senaste fem åren.

De stora pengarna finns i friskolesektorn. Detta enligt nyhetsbyrån Siren som kartlagt cirka 550 personer kopplade till radikal islamism.

– Givetvis finns det ett rent finansiellt syfte i att tjäna pengar. Sedan handlar det om påverkansaspekten och om att isolera ungdomar från det icke-religiösa samhället, säger Magnus Ranstorp, terrorexpert och forskare vid Försvarshögskolan, till Nyhetsbyrån Siren.

Granskningen visar att den omstridda Göteborgsbaserade Safirskolan, tidigare Vetenskapsskolan, och förskolekooperativet Bilaal, verksamt i flera norrländska kommuner, hör till de bolag som genererat högst affärsvärde under perioden 2015-2019.


Affärer med ett 30-tal kommuner

En annan verksamhet, en gymnasiehuvudman, Edinit som är dotterbolag till al-Azharstiftelsen i Vällingby, gjorde fram till 2018 affärer med ett 30-tal kommuner. Det till ett värde av över 150 miljoner kronor, enligt Siren.

Enligt nyhetsbyrån är det samlade affärsvärdet det dubbla, över 300 miljoner kronor för en annan skolkoncern med verksamhet i de flesta Stockholmskommuner och några kommuner i Västmanland. En ledande företrädare i koncernen har enligt Sirens kartläggning kopplingar till radikalislamistisk miljö. Hittills har två skolor stoppats på grund av kopplingar till våldsbejakande extremism, bland annat Vetenskapsskolan.

Skolinspektionen kan sedan 1 januari 2019 göra ägar- och ledningsprövningar för att komma åt problemet med olämpliga personer i skolornas ledningskrets. Men det finns begränsningar.

– Vi måste som myndighet agera opartiskt och respektera grundläggande fri- och rättigheter, som yttrandefrihet och föreningsfrihet. Det kan därför finnas vissa begränsningar i myndighetens möjligheter att beakta till exempel uttalanden som en företrädare för en huvudman har gjort, säger Charlotte Svanström, jurist på Skolinspektionen, till Nyhetsbyrån Siren.

Bättre kontrollmekanismer

Terrorforskaren Magnus Ranstorp efterfrågar bättre kontrollmekanismer, liknande de inom bankväsendet.

– Finansiella aktörer har stora erfarenheter som kommunala tjänstemän kan dra nytta av för att förbättra kapaciteten att fånga upp det här i systemet, säger han till Nyhetsbyrån Siren.

  • Underlaget för granskningen är researchföretaget Acta Publicas exklusiva material med cirka 550 identifierade individer som myndigheter, huvudsakligen olika grenar av Polismyndigheten, har konstaterat har kopplingar till radikal islamism. Ett sådant material kan aldrig göra anspråk på att vara fullständigt, men detta torde vara det enskilt största som har legat till grund för en journalistisk granskning.
  • De radikala islamisterna i Sverige är inte en enhetlig grupp. Syn på religion, förmåga att agera och samhällsposition varierar bland individerna i materialet. En gemensam nämnare är att de motsätter sig en demokratisk, sekulär stat.
  • Vissa av individerna företräder en våldsbejakande radikal islamism, bland dem finns återvändare som har stridit för terroriststämplade grupper som Islamiska staten (IS) och Al-Shabab.
  • Andra är bokstavstroende salafister som inte förespråkar våld i första hand, men som vill införa sharialagstiftning och motsätter sig exempelvis demokrati, rösträtt och kvinnligt självbestämmande.

Tredje ögat – Tallkottskörteln – Epifysen

Det tredje ögat är ett mystiskt och esoteriskt begrepp som kan referera till ajna chakra inom olika andliga traditioner från öst och väst. Det sägs även vara en dörr som leder in till inre världar och stadier av högre medvetande. Inom New Age kan tredje ögat symbolisera upplysning eller framkallandet av mentala bilder med djupt spirituella eller psykologiska innebörder.

Det tredje ögat associeras ofta med uppenbarelser, klärvoajans (vilket även innefattar förmågan att observera chakra och auror), spådom och utomkroppsliga upplevelser. En person som anses ha utvecklat en förmåga att använda sitt tredje öga kallas ibland synsk. Det tredje ögat associeras även med den egyptiske guden Horus öga där tallkottkörteln avbildas. Tallkottkörteln som på rent biologiska premisser mycket liknar det vanliga ögats anatomi, men som istället för synen, styr de mer drömliknande upplevelsefunktionerna samt även reglerar sömn och dygnsrytm. Att via droger manipulera tallkottkörteln har därför blivit en metod för att framkalla och förstärka det som nämns ovan, såsom t.ex. drömliknande- eller utomkroppsliga upplevelser.

Tallkottkörteln

Tallkottkörteln – Pineal gland – epifysen (latin Corpus pineale) är en endokrin körtel i hjärnan. Epifysen producerar hormonet melatonin, som bidrar till regleringen av kroppens dygnsrytm. Den konformade körteln väger 0,1–0,2 gram och utgör en utväxt stor som en halv ärta på mellanhjärnans tak, belägen vid bakre kanten av tredje ventrikeln.

Baserat på obduktionsfynd tror man att 21–40 procent av befolkningen under sin livstid utvecklar en cysta i anslutning till körteln, en så kallad pinealecysta. Denna är godartad och alltså inte relaterad till cancer. De upptäcks oftast av en slump i samband med röntgenundersökningar och betraktas i de flesta fall som bifynd. Orsaken till cystan är inte klarlagd.

De flesta cystor är små (80% är mindre än 10 mm) och ger inte upphov till symtom. Större cystor (över 15 mm) kan ibland orsaka tryck på omgivande vävnad eller störa cirkulationen av cerebrospinalvätska (hydrocephalus). Symptom på detta är i första hand huvudvärk, men även yrsel, synpåverkan, ljuskänslighet, sömnstörningar finns beskrivna. I sådana fall kan kirurgisk operation bli nödvändig för att hämma cystans tillväxt. Av denna anledning görs ofta en upprepad CT eller MRI för att avgöra om cystan växer eller inte.


Genom – Arvsmassa – Stamceller

En DNA-molekyl innehåller arvsmassa som reglerar livets biologiska komponenter.

Inom fysiken är det accepterar att vi enbart kan definiera cirka 5% av allt som vi består av och allt som omgivningen består av.

Samma teori gäller för biologin och konsekvensen av detta är att vi endast anar cirka 5% av DNA-molekylens sammansättning.

Konsekvensen av det är att det vi kallar stamceller, högst sannolikt innehåller cirka 95% jox som vi människor inte kan definiera!


Att använda de så kallade stamcellerna som bas för ny arvsmasseprogrammering är rent vansinne!

Genom eller arvsmassa är inom genetiken beteckningen på en organisms samtliga gener, Genomet är ärftlig information kodad i organismens fullständiga DNA-sekvens (eller vad gäller vissa virus, RNA-sekvens). Hos människan och andra högre organismer motsvarar genomet det genetiska material som finns i alla celler utom könscellerna.

Huvuddelen av genomet är uppdelat på en uppsättning kromosomer i cellkärnan. I de flesta högre organismer finns genetiskt material även utanför kromosomerna, till exempel som mitokondriellt DNA hos människan och andra eukaryoter samt i kloroplaster hos de gröna växterna. Hela genomet inklusive sådant DNA som inte finns i kromosomerna benämnes cellulärt genom, medan termen genom i sig självt oftast enbart syftar på det genetiska material som finns i kromosomerna.

Genomet hos ett antal organismer från bakterier till fiskar och människor har kartlagts. Studier om besläktade organismers genom kallas ofta genomik, för att skilja det från genetiken som oftast behandlar enskilda geners verkan eller grupper av gener.

Arbetet med att få fram den fullständiga DNA-sekvensen för människan slutfördes i Human Genome Project i slutet av 1990-talet. Identifiering av vilka delar av det mänskliga genomet som har betydelse sker bland annat inom ENCODE-projektet.

Genomet består av gener såväl som icke-kodande DNA. Varje gen utgör en DNA-sekvens, det vill säga en serie baspar, som ger upphov till ett visst protein, genom att transkriberas till budbärar-RNA. Stor del av icke-kodande DNA transkriberas också, och har betydelse för genreglering och genuttryck. En liten del av det icke-kodande DNA:et saknar eller har okänd funktion, och kallas därför skräp-DNA.

Följande tabell visar en jämförelse av storleken av genomet mätt i antal baspar hos ett antal organismer:

OrganismGenomstorlek (antal baspar)
lambda-fag5·104
Escherichia coli4·106
Jäst2·107
Caenorhabditis elegans8·107
Drosophila melanogaster2·108
Människa3·109

Det minsta kända antalet gener finns hos bakterien carsonella rudii.

Hos eukaryoter ärvs mitokontriellt DNA (mtdna) enbart från mor, mormor, och så vidare, hos människan tillbaka till Mitokondrie-Eva. Y-kromosomen är en allosom (könskromosom) hos bland annat däggdjur vars DNA (ydna) ärvs enbart från far, farfar, och så vidare, hos människan tillbaka till Y-kromosoms-Adam. Dessa gener förändras enbart genom slumpmässiga mutationer som inträffar i genomsnitt med ett visst antal generationers mellanrum (olika frekvens i olika regioner av DNA:t), vilket kan utnyttjas för att uppskatta avstånd i släktskap vid ett stort antal generationer. Individer med liknande gensekvens i dessa delar av DNA:t bildar en haplogrupp eller undergrupp. Befolkningen kan därmed delas upp i en hierarki av avgränsade mtdna-haplogrupper och i en annan hierarki av ydna-haplogrupper. Olika haplogrupper är olika vanliga bland populationer med rötter i olika regioner.

Autosomer är icke könskromosomer, vilka bildas när moderns och faderns autosomala DNA blandas slumpmässigt genom en process som kallas överkorsning, det vill säga uppdelning i delsekvenser som kopplas ihop till en ny DNA-sekvens. Även slumpmässiga mutationer kan inträffa. Individer med liknande autosomalt DNA kan grupperas genetiskt kluster.

Västra Skrävlinge Kyrka

Jag tänker inte spekulera i frågan om vilka som har vandaliserat Västra Skrävlinge Kyrka men jag beklagar djupt den totala tystnaden från ärkebiskopen.

Jag tillåter mig att spekulera i ett alternativt scenario; Hade ärkebiskopen varit lika tyst om en moské hade vandaliserats?




onsdag, augusti 26, 2020

Corona del 56 – Panikskapandet

Svenska statistiker är tunnelseende siffernördar som missar det uppenbara!

Coronarelaterad överdödlighet är en skröna!

Sifferslavarna kan inte skilja mellan "död med corona" och "död på grund av corona"

Nyhetsjournalisterna lider av hjärnbrist och politikerna är som mörtstim. Alla strävar åt samma håll utan att reflektera över varför!




Kraftig minskning av dödssiffrorna i covid-19

Efter den 10 juli har bara två döda till följd av covid-19 registrerats i Uppsala län. Dessutom visar en studie att dödligheten kan ha överskattats.

UPPSALA LÄN 25 AUGUSTI 2020 19:00

Vi har tidigare berättat att det är i princip omöjligt att få en exakt dödssiffra till följd coronapandemin. Just nu är den totala dödligheten i landet dessutom lägre än vad som kan förväntas för årstiden, trots att dödsfall till följd av corona fortsätter att ticka in i statistiken.

Tomas Johansson, utredare på SCB, säger att det inte går att säga hur länge den nuvarande underdödligheten kommer att hålla i sig.

– En stor del av den koncentrerade överdödligheten i april och maj kommer att följas av en längre periods underdödlighet. Men min gissning är att överdödligheten inte helt kommer att kompenseras av underdödlighet, säger han.

På ett år dör ungefär 90 000 personer i Sverige. Variationerna mellan åren är normalt sett inte så stora. Det största hoppet i statistiken de senaste 40–50 åren kom 1993 då 97 000 avled. Året efter var det 91 000 som dog. Hittills i år är den rapporterade överdödligheten fram till den 26 juli 3 841 personer. För Uppsala län är siffran 194 personer. Det är betydligt lägre än antalet rapporterade dödsfall i covid-19.

En rapport från Region Östergötland som fått stor uppmärksamhet ger en fingervisning om orsaken:

Journalerna för alla som enligt dödsorsaksintygen dött av covid-19 utanför sjukhusen i Östergötland granskades. Slutsatsen var att det bara var 15 procent av dem där covid-19 varit den avgörande dödsorsaken. För 70 procent var covid-19 en av flera bidragande dödsorsaker medan 15 procent bedömdes ha avlidit av andra orsaker. 97 procent av de avlidna vars journaler granskats bedömdes ha betydande eller allvarlig skörhet.

Stefan Franzén, medicinsk direktör i Östergötland, säger att gruppen som ingick i undersökningen är äldre och mer multisjuka än genomsnittet, och att en uppföljande studie av dem som avlidit på sjukhus förmodligen kommer att ge något annorlunda siffror.

– Det är en rimlig misstanke att många av dem som var med i gruppen som undersökts hade dött i alla fall under året. Men även om dödsfallet har tidigarelagts endast en kortare tid är det traumatiskt för de berörda, särskilt som det varit begränsade möjligheter att besöka patienten i det skedet, säger Stefan Franzén.

Han säger också att statistik från andra områden, med allt kortare inskrivningstider på de särskilda äldreboendena, ger stöd för att många av de som räknas som avlidna i covid-19 vid landets äldreboenden skulle ha dött ändå under den här perioden.

Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala, säger att en granskning av covidfallen ska göras även här i form av en så kallad markörbaserad journalgranskning av slumpvist utvalda patienter, både levande och döda.

– Men vi ska ta intryck från arbetet i Östergötland och se om vi kan göra något liknande. De verkar ha gjort det på ett bra sätt, säger Mikael Köhler.

Han säger att resultaten från Östergötland bekräftar det han sagt tidigare:

– Det är först är när man ser dödlighetssiffrorna över en längre tid som vi kan döma oss själva över hur vi har hanterat den här pandemin, säger han.

Har det varit för stort fokus på dödstalen i debatten?

– Jag kan absolut hålla med om det. Det är klart att det finns enstaka individer som har fått sitt liv förkortat alldeles för mycket. Men hos den stora majoriteten handlar det om en liten förkortning av sitt förväntade liv, säger Mikael Köhler.

Dödssiffrorna faller

Under april och maj rapporterades mellan 12 och 24 avlidna i veckan i Uppsala län till följd av covid-19. Därefter har antalet nya dödsfall sjunkit kraftigt och under en fyraveckorsperiod i juli och augusti rapporterades inga nya dödsfall alls i länet.

Trenden följer den man kunnat se i landet som helhet där det efter mitten av juli bara rapporterats enstaka dödsfall varje dag jämfört med under april och maj då Sverige hade 50–100 dödsfall om dagen i pandemin.