Aorist

The aorist song



En vän som står mig extremt nära berättade att hon hade problem med grekiskan i sina teologiska studier.

Berättelsen om aorist fascinerade mig och idag började jag utforska grammatikgrottan.

Det är svårt eftersom det krävs en ny visualisering av ord.

Aorist enligt Wiki:

Aorist (grekiska ἀόριστος χρόνος aóristos chrónos 'obestämd tid') är en böjningsform av verben i en rad språk, till exempel grekiska och sanskrit. I de slaviska språken kallas den motsvarande formen perfektiv.

presens aorist

αγαπώ eller αγαπάω "jag älskar" ἠγάπησα "jag älskade"

βάλλω "jag kastar" ἔβαλον "jag kastade"

βλάπτω "jag sårar" έβλαψα "jag sårade"

Aorist uttrycker en skillnad i aspekt, det vill säga en handling beskrivs som avslutad i motsättning till imperfekt som beskriver handlingen som oavslutad. Om någon säger "Igår kväll åt jag middag", får man förutsätta att detta är något som kommer att upprepas; handlingen är inte avslutad. Om någon istället yppar "När han sade att jag var en idiot, gav jag honom en käftsmäll", kan man anta att detta är en avslutad händelse.

Aorist

En verbform på nytestamentlig grekiska. Trots att den omtalas som ett tempus (en tidsform) anger den handlingens art eller aspekt snarare än tidpunkten för handlingen. Verb som står i aorist kan översättas på flera olika sätt beroende på sammanhanget. Aoristformen kan till exempel beteckna en enstaka eller kortvarig handling, men aldrig en vanemässig eller pågående handling.

I Första Johannes 2:1 har verbformen av det grekiska verbet ”synda” återgetts med ”begå en synd”. Aoristformen ger belägg för att den här handlingen är punktuell eller momentan och syftar på en enstaka synd. Presensformen av ett grekiskt verb visar att någon fortsätter att göra något. I Första Johannes 3:6 används presensformen av verbet ”synda”, och det har återgetts med ”fortsätta att synda”. Och när aoristformen används i Matteus 4:9 ger det belägg för att Satan nöjde sig med att Jesus skulle tillbe honom en enda gång, han begärde inte att Jesus skulle fortsätta tillbe honom.

En befallning kan också stå i aorist. När ett förbud uttrycks i presens betyder det ofta att man ska upphöra med en viss handling (Lu 5:10; 23:28; Joh 2:16), men ett förbud som uttrycks i aorist kan betyda att man aldrig ska utföra handlingen, inte vid någon som helst tidpunkt. Ett exempel på det är Matteus 6:34: ”Oroa er inte [”aldrig”, studienot] för morgondagen.” Här används aoristformen för att visa att man inte ska oroa sig vid någon som helst tidpunkt.

Kommunikation

7 % av en kommunikation handlar om semantik och lingvistik.

Dock blir det en bedrövlig kommunikation utan dessa 7 %.



Typer av mänsklig kommunikation

Det finns tre huvudsakliga typer av mänsklig kommunikation vid personliga möten: kroppsspråk, röstkvalitet och ord. Enligt forskare [3] dikterar dessa kommunikationsmedel i vilket ljus vi tolkar det som kommuniceras:

till 55 % av kroppsspråk - ställning, gester och ögonkontakt

till 38 % av röstkvalitet

till 7 % av innehållet eller orden som används

De exakta procentsatserna kan variera med deltagare, kultur, etc., men proportionerna är ofta till förmån för kroppsspråk, något som studeras av antropologer och kinesikforskare som Ray Birdwhistell.

Dock påstås Mehrabian själv ha motsatt sig den tolkningen av hans studie.

Mänskliga skrivna och talade språk kan beskrivas som ett system av dels symboler (ibland kallade lexem), dels grammatik (som är språkets regler för hur symbolerna kan kombineras och manipuleras). Det finns tusentals mänskliga språk och de verkar ha vissa gemensamma egenskaper, även om det finns vissa undantag. Konstgjorda språk såsom esperanto, programmeringsspråk för datorer och vissa matematiska formler delar inte nödvändigtvis samma egenskaper som mänskliga språk.

Verbal kommunikation

En dialog är en ömsesidig konversation mellan två eller fler deltagare. Termen "dialog" kommer från grekiskans 'διά', genom, + 'λόγος', ord, det vill säga '(tankar) genom ord'. Dialoger har särskilda regler för till exempel turtagning (vem som talar först och mest).

Inom litteraturen, framför allt dramatiken, ses dialogen som ett av de främsta sätten att beskriva en rollfigur. Övriga sätt att kommunicera överlämnas ofta helt åt skådespelare i till exempel pjäsmanus, medan alla repliker anvisas noggrant.

Icke-verbal kommunikation

Icke-verbal kommunikation är ofta tydlig även från långt håll. Här har Serena Williams vunnit.

Icke-verbal kommunikation handlar om att sända och motta ordlösa meddelanden. Sådan information kan överföras genom gester, kroppsspråk eller -ställning, ansiktsuttryck, ögonkontakt, eller genom fysiska yttranden såsom klädval, frisyr eller till och med arkitektur, men även genom symboler och informationsgrafik. Icke-verbal kommunikation utgör en stor del av alla människors vardagsliv.

Tal kan förutom de verbala elementen även innehålla icke-verbala element, till exempel röstkvalitet, känsla och talarstil, samt prosodiska element som rytm, intonation och betoning. Skrivna texter kan också innehålla icke-verbala element, såsom handstil, hur orden placerats på pappret, eller användandet av smileys.

Andra kommunikationskanaler där signaler förflyttas från en person till en annan genom alternativa metoder, såsom telegrafi, passar in i den här kategorin. De signalerna kan vara representationer av ord eller föremål. Försök har visat att människor kan meddela sig utan kroppsspråk, röstton eller ord, på det sättet.[5]

Visuell kommunikation

Huvudartikel: Visuell kommunikation

Visuell kommunikation är som namnet avslöjar överföring av information via visuella hjälpmedel. Den är främst förknippad med tvådimensionella bilder, till exempel skyltar, typografi, teckningar, grafisk design, målningar och färger. TV och böcker är två vanliga medier för visuell kommunikation.

När man bedömer om en grafisk design är bra eller inte, utgår man inte främst från estetiska eller konstnärliga synvinklar, utan från förståelse. En orsak är att det inte finns några universella regler om det som bara beträffar människan.

Språkets huliganer

Kunskapslyftsministern i den nuvarande regeringen sade häromdagen i radioprogrammet Kaliber följande kunskapsuttorkade floskel; "Det spelar ingen betydelse"

Hon hade kunnat säga "Det spelar ingen roll" eller "det har ingen betydelse" men hon valde att blanda ihop det så som tusentals andra språkvandaler gör.

Hon och alla andra språkförfalskare bör läsa lite böcker och de här tre är bra rekommendationer.

Dagligen i Sveriges Radio hörs de språkhandikappade säga "X antal gånger".

Om X=1 fungerar det men då kan språkmisshandlarna lika gärna säga "Ett antal gånger.

För övrigt rekommenderar jag alla språkundernärda att söka hjälp här!

-

Typsnitt i Blogspot

Arial
Helvetica
Verdana
Courir
Georgia
Times
Trebuche

Arial
Helvetica
Verdana
Courir
Georgia
Times
Trebuche

Arial
Helvetica
Verdana
Courir
Georgia
Times
Trebuche

Särskrivning sprids epidemiskt

Klicka på bilderna så blir de större

Träsktrollen på redaktionerna hos Aftonbladet och Expressen har faktiskt börjat skärpa sig och antalet särskrivningar i medierna har minskat medan det finns en påtaglig ökning av tokigheterna i annonser av alla slag.

Tidigare i bloggen om särskrivning här

Allt om språket i bloggen här Särskilt vill jag rekommendera två inlägg det här och det här.

skrivihop.nu  -  
Sverige mot särskrivning  -  
Läs och mys►Fredrik Strage i DN

Nyord 2010

Klicka på bilden så blir den större

Här finns årets nyord uppradade med klickbara länkar för mera information om varje ord. SvT-Språktest SvD Språktest

Bilden är ett av många exempel på det, enligt min ringa mening, nyord som har blivit mest spritt. App.

För den som undrar varifrån nyordet kaffeflickor kommer: Lyssna!

Svenska Akademins nyordlista
Aktuella ord NE
Neologism NE
Ordbildning NE
Kunskapsbloggen NE

Om nyord Språkrådet
SvT
SvD
-

De och dem på rätt plats

För oss som följer med i olika debattforum, är det många språkdetaljer som stör. Trots att läsbarheten inte påverkas, är användandet av "de" och "dem", ett av språkpolisens problem.

Den här artikeln förklarar enkelt hur det alltid kan bli rätt, men det går också bra att alltid skriva/säga "dom".

▼Klicka för mera om språket▼

Svenska i Sverige tack!

Klicka på Berglins finurliga betraktelse.

Det är numera standard med universitets- och högskoleavhandlingar på engelska vilket är ytterligare ett bevis på utarmning av svenska traditioner. Mera om det här

Det är därför glädjande att några fritänkare på KTH har börjat rota i språkträsket.

Naturligtvis kan en avhandling på engelska vara befogad i undantagsfall, men nu har utvecklingen blivit löjeväckande.

Kommunledningarnas taffliga försök att marknadsföra sig internationellt genom att ge engelska namn på organisationer, byggnader och institutioner, visar på ren enfald och allvarlig hjärnbrist.

Snart kan man nog till och med bli svensk medborgare utan att kunna svenska. Jaha det kan man visst redan på grund av idioter i de politiska ledarskapen. Samma villkor ska gälla här som i fallet med avhandlingarna. Endast i undantagsfall PUNKT!

Allt i bloggen om språket här

Svenska språkets tre varianter

Varje dag tydliggörs att det svenska språket har tre olika semantiska huvudspår;
Regeringens, dagstidningsjournalisternas och Folkets.

När ministern säger att ett problem är nyupptäckt och att en utredning snarast ska tillsättas, innebär det att vederbörande antagligen har haft all information tillgänglig under lång tid utan att förstå konsekvenserna.

Ministern gör efter ett par dagar en kvarts pudel med dubbel skruv och låter antyda att någon underlydande har misskött jobbet eftersom alla tunga fakta har undanhållits den högsta beslutsinstansen.

Dagstidningsjournalisten tar alla kända fakta och extrapolerar till en möjlig sanning med maximal skandalfaktor.

Efter ett par dagar skriver journalisten en ny version baserad på ministerns skruvade pudelvalp, men journalisten förväntas aldrig göra avbön eftersom Folket har vant sig vid att han ljuger.

Folket får sällan veta hela sanningen förrän långt efteråt och oftast aldrig.

Det tragiska i denna historia är att Folket aldrig lär sig ministerns och journalistens språk. Folket fortsätter att rösta på sina odugliga företrädare och köper träskpressens skrönor.

Folket talar inbördes på det språk som ministern och journalisten en gång bemästrade, men som har glömts bort.

Tage Danielssons sannolikhetsmonolog borde spelas upp tre gånger varje dag för de samvetslösa estradartister som hela tiden vilseleder oss.


Babels torn
1 Mosebok 11: 1-9

Folkbibeln 1917
Och hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda sätt. Men när de bröto upp och drog österut, funno de en lågslätt i Sinears land och bosatte sig där. Och de sade till varandra: »Kom, låt oss slå tegel och bränna det.» Och teglet begagnade de såsom sten, och såsom murbruk begagnade de jordbeck. Och de sade: »Kom, låt oss bygga en stad åt oss och ett torn vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn; vi kunde eljest bliva kringspridda över hela jorden.» Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som människobarnen byggde. Och HERREN sade: »Se, de är ett enda folk och hava alla enahanda tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra. Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så att den ene icke förstår den andres tungomål.» Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att de måste upphöra att bygga på staden. Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där förbistrade hela jordens tungomål; därifrån spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.

Bibel 2000
Hela jorden hade samma språk och samma ord. När människorna flyttade österut fann de en dal i Shinar där de bosatte sig. "Nu skall vi slå tegel och bränna det", sade de till varandra. De använde tegel som byggsten, och som murbruk använde de beck. De sade: "Låt oss bygga en stad, med ett torn som når ända upp i himlen. Vårt namn blir känt, och vi slipper vara skingrade över hela jorden." Då steg Herren ner för att se staden och tornet som människorna byggde. Herren sade: "De är ett enda folk och har alla samma språk. Detta är bara början. Nu är ingenting omöjligt för dem, vad de än föresätter sig. Låt oss stiga ner och skapa förvirring i deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger." Och Herren skingrade dem från denna plats ut över hela jorden, och de slutade att bygga på staden. Därför kallas den Babel, ty där skapade Herren språkförbistringen på jorden, och därifrån skingrade han människorna ut över hela jorden.

Swenglish en språkutarmning

Turning Torso heter tokbygget som liknar en skruvad minaret och det passar ju bra i Reepalu City. Konstigt att inte kåken fick heta تحول الجذع

Jag tycker att det är bra med en utökad språkutbildning, men att den utbredda anglifieringen av svenska organisationer, byggnader och produkter är rent landsförräderi.

Som tur är finns språkväktarorganisationen Nätverket Språförsvaret som strävar efter återförsvenskning.

Möjligheten att bli svensk medborgare utan att kunna kommunicera på svenska, är en socialt isolerande olägenhet som måste korrigeras så att det bara kan ske under extraordinära omständigheter.

Mera om det svenska språket:

Språkvårdsportalen
Svenska Akademins ordbok
Institutionen för svenska språket
Wikipedia

Semikolon, kolon och tankstreck

Nedanstående text är hämtad här

"Semikolon, kolon och tankstreck

VI HAR I SVENSKAN stora och små skiljetecken. De stora, som avgränsar meningen, är tre till antalet: punkt, frågetecken och utropstecken.

De små, t ex komma och semikolon, är inte meningsskiljande utan används för olika syften inom en mening.

Ingen läsare av Språklådan tvekar nog om hur de stora ska användas, men hur används t ex semikolon, kolon och tankstreck? Det är dessa små användbara tecken som denna språklåda ska handla om.

I en tidskrift från en bostadsrättsförening läste jag förra veckan följande mening: Bananlådor brukar vara populära packlådor; lagom stora och tillräckligt kraftiga. Meningen är ett typexempel på hur semikolon inte ska användas (här borde det ha varit ett kolon).

SEMIKOLON har två huvudsakliga användningsområden:
1. När man vill avgränsa två satser (oftast huvudsatser) från varandra men tycker att de hör för nära ihop för att åtskiljas med punkt. Motståndarna kunde inte vinna framgång utan hjälp av pressen och skolan; tidningarna vågade emellertid inte förlora prenumeranter.
2. Ibland har man behov av att skilja uppräknade grupper från varandra med något annat tecken än komma, och då kan man använda semikolon. De svenska vokalerna är nio: a, o, u, å; e, i, y, ä, ö.

HUR ANVÄNDS då kolon? Ett användningsområde har just exemplifierats: kolon används före uppräkningar men också före exempel, förklaringar och liknade.

Till skillnad från de regler som gäller för semikolon så finns inga restriktioner när det gäller den typ av konstruktion som följer på kolon (semikolon avgränsar alltså satser). Kolon kan följas av fraser men också av en huvudsats som i exemplet Mitt magonda blev värre: jag kände diffusa smärtor och ihållande värk. I normalfallet följs kolon av liten bokstav.

VID SIDAN av semikolon och kolon som avgränsare inom en mening har vi också tankstreck, som i vissa fall kan användas på ungefär liknande sätt. Viktigt att komma ihåg när det gäller tankstreck är att det ska vara långt och inte se ut som ett vanligt bindestreck.

Också tankstrecket kan ha olika funktioner, bl a som replikmarkör och runt parentetiska inskott. Han är – det måste erkännas – en verkligt god förlorare. Även i andra fall där något oväntat läggs till, ett ord, en fras eller en sats, kan tankstreck användas. Befriaren kom, och det var – döden.

Tankstrecket understryker själva pausen, avbrottet. Den konstruktion som följer på tankstrecket måste inte vara oväntad, utan den kan också innehålla en förklaring, sammanfattning eller dylikt av det redan sagda.

AV DENNA korta beskrivning följer att det faktiskt finns meningar där alla tre tecknen är möjliga. Om en huvudsats följer på en annan huvudsats i samma mening, och den andra är någon typ av förklaring eller exemplifiering så kan alla tre användas. Men de markerar lite olika typ av samband mellan satserna.

Kolon understryker att huvudsats nr 2 är en exemplifiering eller summering av huvudsats nr 1: Det var tydligt att något måste göras: man riskerade att initiativet gled över i andra händer. Om semikolon används blir sambandet mellan satserna mindre starkt – enbart en viss samhörighet signaleras. Det var tydligt att något måste göras; man riskerade att initiativet gled över i andra händer. Tankstreck till sist markerar själva avbrottet, pausen. Det var tydligt att något måste göras – man riskerade att initiativet gled över i andra händer. Möjligen ger också tankstrecket en viss dramatisk effekt.

HUR VANLIGA är nu dessa tre? Tankstreck har nog vunnit mark, medan semikolon snarast har förlorat mark.

Det räcker med att slå upp första sidan i Strindbergs Röda rummet för att se att semikolon var vanligare för 100 år sedan än i dag – här finns fyra exempel redan på första sidan.

Som jämförelse kan nämnas att jag ögnade igenom ett exemplar av förra veckans UNT på jakt efter semikolon. Min magra skörd blev ett semikolon, inte helt oväntat i en ledarartikel och förstås helt korrekt använt.

Tankstreck däremot har blivit ett relativt vanligt skiljetecken, och det fanns rikhaltiga exempel i UNT.

Ett avslutande gott råd till Språklådans läsare är att använda alla de möjligheter till språklig variation som finns, även när det gäller små tecken som skiljetecken.

Carin Östman"

Svenska Språknämnden har bytt namn till Språkrådet och finns här

Klicka på rubriken och läs språklådans många inlägg.

Mera i bloggen här

Klicka på "språket" vid etiketter. Där kommer jag att fylla på med språkinformation för oss som sov under grundskolans svenskalektioner.

Språkhantering

Klicka på bilden så blir den tydligare

Den här boken är den första språkbehandlingsbok jag läst, som faktiskt är svår att pausa. Jag fick den i julklapp av döttrarna och har sparat den till en tråkig regnvädersdag.

I dag var det dags och nu känner jag att jag måste vila en stund från alla underfundiga språktips för att samla tankarna.

Som organiserad språkpolis, njuter jag speciellt av kapitlen om kommateringsteknik och särskrivning.

Bokens originaltitel "Eats shoots and leaves", visar på kommateringens litterära oumbärlighet.

En panda kommer in på en bar och beställer en smörgås, äter upp den, tar fram en revolver, skjuter två skott i luften och går sedan mot dörren. Den förvånade servitören frågar förstås efter anledningen till detta besynnerliga beteende. Pandan tar då fram en uselt kommaterad naturguide. "Jag är en panda", säger han, "slå upp mig." Servitören gör det och läser: "Panda. Large black-and-white bear-like animal, native to China. Eats, shoots and leaves."

"Äter, skjuter och går" i stället för "äter skott och löv". Tänk vad ett felplacerat komma kan betyda.

Exemplen på särskrivningar påminner om alla konstiga handtextade skyltar jag har sett utanför affärer och restauranger. Vi språkväktare blir lätt nervösa när vi tänker på att människorna som skriver dessa skyltar måste lära sig en massa viktiga förutsättningar för en hälsobefrämjande livsmedelshantering.

Om hebreiskan hade haft skiljetecken och vokaler för tvåtusen år sedan skulle miljarder arbetstimmar ha kunnat sparas in för alla bibeltolkare och en massa gamla män med mjäll på sina axlar hade kunnat vara ute i friska luften i stället för i mörka klosterbibliotek. Exegetik skulle ha varit en pseudovetenskap.

Klicka på rubriken och besök Språkrådet (före detta Svenska Språknämnden).

Köp boken!

Mera i bloggen här