Antropocen och posthumanism

Den vedertagna geologiska spiralen avslutas med Holocen, den tidsålder som inleddes för 12000 år sedan och som vi fortfarande befinner oss i men egentligen borde spiralen fortsätta med Antropocen som inleddes cirka år 1800.

Nästa steg i spiralen bör bli den posthumanistiska eran där människorna antingen har utrotats helt eller har genetiskt modifierats till att bli fullständigt programmerbara för harmonisk samexistens med naturen.

Gaiahypotesen:

Antropocen – Apokalypsen och Gaia

Jag avskyr det slentrianmässiga och korkade uttrycket "apokalyps" i betydelsen katastrof!

Apokalyps betyder uppenbarelse och inget annat!

Sverker Sörlin  –  Antropocen – En essä om människans tidsålder.

Inspiration från min goda vän Herdinna.

"Hösten 2016 sammanträder världens ledande geologer i Kapstaden. En grupp experter lägger fram de slutliga bevisen för att världen behöver ett nytt namn för en ny tid. Ett av bevisen är resterna av radioaktivitet från provsprängningarna efter andra världskriget, ett annat spridningen av plast och sot. Efter 12 000 år under Holocen är det dags för Antropocen, människans tidsålder. En stor händelse i planetens historia. Ska vi glädjas åt eller förskräckas av att människan nu bevisligen satt sina outplånliga spår på planeten?

Sverker Sörlin är en av världens ledande miljöhistoriker och han har följt diskussionerna noga bland geologerna. I den här essän ger han den första samlade beskrivningen av Antropocen, vår nya tidsålder."

Antropocen

Högmodets tidsålder.
Ansvarslöshetens tidsålder.
Fatalismens tidsålder.
Rovdriftens tidsålder.
Visionslöshetens tidsålder.

Efter Antropocen

Gaiahypotesen är en teori där livet självt antas påverka jordens biosfär för att skapa och upprätthålla optimala livsförhållanden. Den första gaiateorin skapades av den engelska atmosfärforskaren James Lovelock 1969, och vidareutvecklades sedan av mikrobiologen Lynn Margulis, 1974. I sin hypotes sa Lovelock att all levande materia på jorden kunde ses som en övergripande enhet. Han kallade detta självreglerande system för Gaia efter titanen med samma namn i den grekiska mytologin.

Skarpsynt iakttagelse:

"Civilisationen är en bräcklig skapelse. All denna fantastiska infrastruktur vi omger oss med, alla intrikata system för kommunikation och energiförsörjning, dessa vidsträckta stadslandskap som från hög höjd liknar en sorts komplexa organismer med ett eget liv, är i själva verket helt beroende av ständig, oavbruten tillsyn. Utan den skulle trafiken stanna, elsystemen krascha, panik och kravaller bryta ut. Vi vet det egentligen mycket väl men föredrar att inte tänka på det eftersom det, ungefär som tanken på döden, skapar en sorts tomhetssvindel när vi inser hur nära avgrunden vi faktiskt befinner oss och vilka blinda, obevekliga processer som står redo att ta över efter oss så snart vi släpper taget.

Och fort skulle det gå. Om människorna försvann skulle det omedelbart bli kolmörkt på nätterna, mycket snart skulle kraftverksdammar brista, tunnlar svämma över, redan första vintern skulle frostsprängningen bryta upp fasader och vägbeläggningar och i sprickorna skulle träd och buskar spränga fram. Fåglar och rovdjur skulle fylla gatorna, efter några hundra år skulle till och med den största stad vara svår att få syn på under de gröna kullarna som täcker rasmassorna, och när väl nästa istid drar in, om så där femton tusen år, skulle den radera i stort sett alla synliga spår. Sätt det i relation till att människor har funnits i någon form i sådär två, tre miljoner år, och liv på jorden i nästan fyra miljarder år.

För framtidens geologer – vilken skepnad de nu kommer att ha: intelligenta fåglar kanske, eller landlevande delfiner? – kommer vår civilisation att synas på sin höjd som ett avvikande, aningen mörkare sedimentlager i berggrunden. Femton tusen år, det är en fis i vinden.

Året som gick var som bekant än en gång det varmaste som någonsin uppmätts. Vi börjar vänja oss vid larmsignalerna. Världsmedeltemperaturen stiger, polarisarna fortsätter smälta i katastrofal takt, någon vecka i november låg temperaturen i Arktis hela tjugo grader över det normala. Det är förstås oroande. Samtidigt har jag alltid tyckt att klimatlarmen har något överdrivet apokalyptiskt över sig. Att temperaturförändringarna, som det brukar påstås, skulle utgöra ett hot mot planetens framtid är förstås dumheter, eller för att säga det rent ut: antropocentriskt hyckleri.

Nej, det som hotas av klimatförändringarna är knappast planeten Jorden, utan förutsättningarna för den mänskliga civilisationen som vi känner den. Kanske förutsättningarna för mänskligt liv överhuvudtaget. Planeten däremot skulle anpassa sig. Det har den gjort förut. Klimatet skulle förändras, men livet skulle med all säkerhet bestå. Om tvåhundrafemtio miljoner år skulle den snabba massdöden under människans epok, antropocen, kanske rentav framstå som en nödvändig föryngring.

Säkert är i alla fall att om, eller när, vi människor försvinner kommer det omedelbart att sätta stopp för den omfattande utrotning vi gjort oss skyldiga till med rovjakt och miljöförstöring, trafikanläggningar och byggprojekt – ja helt enkelt genom vår blotta utbredning. När ekosystemen hunnit repa sig skulle det kanske se ut som i den ett par år gamla science fiction- filmen ”After Earth”, där ett rymdskepp kraschar på Jordens yta tusen år efter att människorna tvingats evakuera planeten. Rymdskeppets kapten, som spelas av Will Smith, har blivit dödligt sårad och för att hämta hjälp tvingas hans son ut på en livsfarlig expedition genom en fientlig djungelvärld befolkad av väldiga buffelhjordar och aggressiva babianflockar där den mänskliga civilisationens ruiner står kvar som förfallna, obegripliga kulisser.

Som den amerikanske miljöjournalisten Alan Weisman konstaterar i sin bok ”The World Without Us” från 2007 är det antagligen vad som skulle hända: fåglarna skulle slippa krocka med våra flygplan och fönsterfasader, haven skulle på nytt fyllas med stora fiskar och på land skulle rovdjuren breda ut sig på våra tamdjurs bekostnad. Än en gång: det är inte miljön utan civilisationen som är hotad.

Alan Weisman konstaterar att det där förstås också beror på hur mycket vi människor hinner ställa till med innan vi försvinner. Även om till och med de största städerna på några tusen år lär förvandlas till grönskande åsar i landskapet så kommer material som rostfritt stål och plast att ta betydligt längre tid för naturen att ta hand om. I östra Stilla Havet, mellan Hawaii och Kalifornien, utbreder sig över ett enormt område en drivande, skvalpande soppa av finfördelat plastavfall. Den kommer att bestå tills någon finurlig mikroorganism muterar och lär sig hur den ska bryta ner de långa polymermolekylerna, vilket kan ta några hundratusen år. Gifter som dioxiner kommer också de att finnas kvar i naturen under lång tid, för att inte tala om avfallet från våra kärnkraftverk, som när människorna försvinner kommer att drabbas av härdsmälta eller explodera och släppa ut uranisotoper med halveringstider på miljontals år.

Och ändå – på riktigt lång sikt, och för planeten och biosfären som helhet, har det här ingen större betydelse. Livsmiljöerna har en fantastisk förmåga att självläka. Faktum är att sådana processer redan nu pågår i de områden som av olika skäl har lämnats öde under lång tid: som den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea, där utrotningshotade fåglar och rovdjur har hittat en nisch att överleva i. Liksom förstås i det evakuerade området runt Tjernobyl i Ukraina, där naturen efter trettio år är på god väg att ta över efter människan. Visst ger den radioaktiva smittan upphov till genetiska skador och mutationer, men även om de skadar fortplantningsförmågan hos en del arter och individer lär de på sikt ändå leda till att den på något vis anpassar sig. Det är så naturen fungerar.

Frågan är vad vi ska göra med den kunskapen. Som Walter Benjamin skrev har varje historisk epok på sitt sätt tyckt sig stå vid randen av en avgrund. Vår tids antihumanistiska undergångsvisioner utgör dagdrömmarna hos en melankolisk kultur som inte längre har några radikala svar på sina egna utmaningar. Samtidigt blir konsekvenserna ofrånkomligt revolutionerande. Ska vi kanske dra slutsatsen att det vore en bra sak för miljön och planeten om vi människor försvann, och därför se till att skynda på det? Det finns de som tycker det: från Oregon i USA förespråkar den så kallade Voluntary Human Extinction Movement till exempel människans frivilliga självutplåning – inte genom kollektivt självmord, utan helt enkelt genom att vi slutar föröka oss. ”Må vi leva länge och dö ut”, proklamerar rörelsen på sin hemsida. Snabbt och smärtfritt skulle det lyfta civilisationens tryck på biosfären och leda till en, rent objektivt, bättre värld. Månn det.

För oss andra, oss oförbätterligt antropocentriska människor som inte riktigt kan förlika oss med, och än mindre ta konsekvenserna av de där objektiva, geologiska perspektiven handlar det snarare om att inse att, om vi verkligen vill att vår ömtåliga civilisation ska överleva, krävs det just radikala beslut för att leda in den på en annan väg. Innan den förgör sig själv."

Dan Jönsson, författare och kulturjournalist

Pi samt Gyllene snittet och Phi

Klicka på bilderna så blir de större.

Bildtexter är överflödiga

Närbild på rektangeln

Wiki om det gyllene snittet. Där finns en kort resumé över tillämpningen av det gyllene snittet och Fibonaccis talserie, som handlar om samma fenomen.

Talserien: 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233, 377, 610, 987, 1597, 2584, 4181, 6765, 10946, 17711, 28657, 46368, 75025, 121393, 196418, 317811... Det första och det andra talet adderas och bildar det tredje och så vidare.

Gyllene snittet vars relationskvot är Phi (1,618...) och Fibonaccis talserie återfinns överallt i vår omgivning där spiralformer och geometriska figurer uppträder. Fibonacci och DNA 

Ju längre man kommer i Fibonaccis talserie, desto närmare Phi kommer man när man dividerar ett tal med det närmast föregående. Faktorisering av fibonaccitalen

Tallkottar, solrosor, svenska flaggan, ananas, är bara några av otaliga exempel på detta fantastiska fenomen. Klicka på rubriken igen och sedan på länkarna om naturen, arkitekturen, musiken, med mera.

Den matematiska funktion som kallas Gyllene Snittet, har ingen specifik upphovsperson, vilket däremot en annan funktion har. Pythagoras sats fick namnet av den som först redde ut förhållandet mellan sidor och vinklar i trianglar.

3,14159265 sitter som gjutet i mitt minne. De första nio siffrorna i Pi.Tre är också ett speciellt tal som återkommer inom många områden från retorik till telefonnummer. När jag skulle flytta till Enköping, erbjöd en trevlig dam hos Telia, valfritt telefonnummer ur en lång lista. Ett av dem blixtrade för mina ögon och det blev mitt.

Siffrorna i riktnumret ger summan nio. De två första i numret ger summan nio. De tre sista ger också summan nio. Det totala antalet siffror är nio. Den sammanlagda summan är 27 vilket alltid har varit mitt speciella tal. Det går att leka med numret och siffrorna tre och nio hur länge som helst. Ett (tre)vligt telefonnummer.
Phi i vetenskapen tjänstFibonaccis talserie kan sysselsätta vem som helst hur länge som helst.Allt detta gör att jag riskerar livet varje gång jag plockar fram velocipeden för en naturuflykt. Det ena ögat är låst på cykelns meterräknare och blinkar till varje gång ett av de magiska talen passerar 42 - 142 - 162 - 314 -345 - 542 - 543 - 716 - 1618 och så vidare........314159265

På Pi-dagens hemsida kan du läsa intressanta detaljer om PI och här finns ännu mera material.

Jag skrev i bloggen år 2008
Här kommer mera
På radion om Pi.

Den som vill påminna andra om Pi-dagen hittar grattiskort här

Pressrelease Tekniska Museet
Wiki om Pi-dagen
-

Tryffelsvin och kantarellsvin

Klicka på bilden så blir den större

Jag har hört talas om franska tryffelsvin som bökar upp världens dyraste svamp och i dag såg jag spåren efter Enköpings kantarellsvin.

Jag förstår att människor blir entusiastiska när de hittar kantareller, men den här typen av skogsskövling är bedrövlig.

Så här ser det ut överallt i skogen där jag brukar plocka svamp.
-

Fixardag på Robinson

Klicka på bilderna så blir de större

 Föräldrarna fixade och barnen festade - som det ska vara.

Perfekt väder för fixardag på Robinson och som alltid var det ett entusiastiskt gäng som jobbade hårt.

Robinsons hemsida

Tidigare om Robinson
-

Supermåne - Super Moon och sömn

Enligt alla glädjedödare, kommer supermånen att orsaka störningar i våra kroppar, i naturen och i våra sinnen. Det blir flodvågor och jordbävningar samt sömnprobem och ångest.

Den gångna natten, när Månen var närmst Jorden, sov jag lugnt och stabilt för första gången på en vecka så jag tillåter mig, som vanligt, att håna dessa svartmålare.

SvD -

NASA
Wiki
-

Klimatsimulering tusen år framåt

Klicka på bilderna så blir de större

Förutsatt att vi upphör med alla växthusförstärkande aktiviteter, har vi kanske satt igång en process med 1000 års bromstid, eller spelar det ingen roll vad vi gör om naturens eget växelspel ändå reglerar det globala klimatet? Är det förändrade havsströmmar som avgör klimatförändringstakten mest? SvT Vetenskap.

Om isen på antarktis smälter kommer havsnivån att stiga cirka fyra meter och här kan du simulera olika havsnivåeffekter.

Trots allt detta frigjorda vatten, kommer södra halvklotets ökenspridning att bli dramatisk.

Hittills har vi haft en extrem vinter den här säsongen och i Australien och Brasilien har det varit översvämningskatastrofer och frågan är om extremt väder är en trend eller en tillfällighet SvT Vetenskap. Citat:

"Svårt att bekräfta sambanden
Forskarna försökte tillsammans svara på frågan som många av oss också diskuterat hemma vid köksbordet - sambandet mellan klimatförändringarna, orsakade av människan, och frekvensen av extrema oväder. Men trots att sambandet kan verka uppenbart - vi värmer upp jorden och vi får se allt extremare väderfenomen - så är det svårt att bekräfta det på papper.

- Dessa frågeställningar är idag extremt svåra att svara på. Vi behöver mer kunskap om de stora systemen som styr vädret och klimatet och vi behöver bättre teknik för bedömningar och analys - speciellt när det gäller extremoväder som översvämningar och torka, säger professor Siegfried Demuth på IHP."

Mera om katastroferna från SvT Vetenskap


Citat SvT Vetenskap:

"Nu publiceras den mest långsiktiga klimatsimulationen hittills - ett "best case scenario" för ett helt årtusende framöver, av kanadensiska forskare. Förutsättningen för att modellen ska gälla är att vi omedelbart och fullständigt avbryter våra utsläpp av koldioxid till atmosfären."

SMHI om klimatet
-

Vattenflödets meander

Ett till synes spikrakt vattenflöde har alltid några böjar även om det är svårt att observera.

Beroende av hur fast material stränderna består av så eroderas ytterkurvor olika snabbt samtidigt som innerkurvorna slammas igen av eroderat material.

Så byggs en meander upp.

För många år sedan byggdes en demonstrationsmodell på Tekniska museet. Det var en lång svagt sluttande ränna med sand. En rak kanal skapades i sanden och sedan anlades kurvor med mycket stor radie innan vattnet fick flöda i kanalen.

Efter en timme var meanderbildningen tydlig.

Wiki

Robinson och jag

Bilder från 14/7


Robinsonskolans älgar har semester medan jag övervakar lokalerna och sköter om barnens odlingar.

Robinsonälgarna är en samling lärare som tar sin uppgift på största möjliga allvar i kombination med lek och förmedling av naturlig naturkunskap.

Det är ett privilegium att ha fått lära känna dessa undervisningens stormästare.


I går när jag vattnade och kollade runt lokalerna, såg jag att någon hade skjutit med luftgevär på ett av älgarnas kontorsfönster och kastat sten mot ett fönster till stora lekrummet.

Oljekatastrofen i USA

Klicka på bilden och betrakta rent vatten som Sofia fotograferade i går kväll. Klicka på rubriken om du vill veta mera om havet.
Vetenskapsradions söndagssändning klockan åtta på morgonen, är alltid en källa till tidiga tankar om vad som sig i världen tilldragit haver.

Ända sedan oljeborrplattformen utanför Lousiana havererade, har tanken då och då dykt upp om att detta är ett utsläpp av en naturprodukt.

Den olja som nu strömmar ut i vattnet, är en produkt av årmiljoners växtnedbrytning. Den har inte på något sätt manipulerats av människan och naturen borde därför vara kapabel att ta hand om utsläppet.

Det blir naturligtvis ett stort lidande för alla djur som lever i och nära vattnet och människor som har sin näringsverksamhet beroende av rent vatten, men naturen kan återställa balansen även om det tar tid.

Människan har åsamkat havet mycket allvarligare skador och som Olof Lindén, professor i marin miljövård vid World Maritime University i Malmö, säger så är övergödning och rovfiske ett större problem. Ett annat exempel härrör också från olja, men där mänsklig manipulering har gjort produkten svårnedbrytbar.

Havet är fullt av små små plastpartiklar som driver omkring och hamnar i den vattenlevande faunan och floran på ett sätt som är förödande

Lyssna

Bisfenol är larmordet för dagen eftersom ämnet finns i nappflaskor och kan fällas ut i barnvällingen.

Bisfenol kan också drabba oss när vi äter fisk som har fått i sig av havets plastsopor. Artikel är nästan ett år gammal och borde ha skapat domedagsstämning, men eftersom problemet inte kan åtgärdas så sopar vi det under mattan. Där syns det inte.

Farliga ämnen som kommer från fordonstrafikens vägslitage, utgör ett hot mot vår hälsa när de orenade hamnar i Östersjön och Västerhavet.

Länkar till information om havens sopberg.

Översatt artikel från BBC
National Geographic
Greenpeace

Varsågod och skölj!

Aralsjön - snart bara öknen Aralkum

Aralsjön var på 1960-talet världens fjärde största sjö, ungefär dubbelt så stor som Småland. Miljöförstöring och stora bevattningsprojekt i Centralasien under Sovjettiden ledde dock till att bara omkring tio procent av ytan återstår i dag, uppdelad på Lilla Aralsjön i norr och Stora Aralsjöns två delar i söder. Stora Aralsjön beräknas vara helt uttorkad år 2020.

Aralsjöns uttorkning har kallats världens värsta ekologiska katastrof, och har samtidigt fått djupa ekonomiska konsekvenser för regionen där fiskenäringen helt försvunnit och jordbruket skadats allvarligt.

Sedan 1960 har sjöns nivå sjunkit med 19 meter och volymen med mer än 80 procent efter att Sovjetunionens ledning beslöt att avleda vatten från Amu-Darja och Syr-Darja för att konstbevattna bomulls- och risodlingar.

I stället för Aralsjön domineras nu området av Aralkum - en stadigt växande saltöken som utgörs av den forna sjöbottnen. Bilder Aralkum

Bilderna från NASA visar hur Aralsjön försvinner.

Här kan vi följa utvecklingen från 1960 till 2008. Regionkarta 1962 - MENA-karta
Aralsjöns historia

Silke från spindellarvens kokong

Vetenskapsradion är en outsinlig källa till förundran över hur naturens konstruktioner är överlägsna mänsklig teknik.

Hör Tim Bowden från Institutionen för Materialkemi på Uppsala Univeritet, berätta om hur vi kan efterlikna spindeltrådens fantastiska egenskaper.

Läs om silke här. Bilder på silkesmaskar här och deras kokonger här.

Climategate eller Climate Gate är kontraproduktiv aktivitet

Varningarna från alla seriösa klimatforskare, får många att drabbas av ångest och kanske är ångest det enda som kan få oss att ändra vår livsstil till anpassning för ett naturligt kretsloppssamhälle.


Konspirationshysteriska muppar eller fossilbränsleindustrins lobbyister?

Vilka är det som ifrågasätter havsnivåhöjningarna som ett resultat av den globala temperaturhöjningen?

Vilka är det som ifrågasätter människornas skuld till en del av klimatförändringarna?

Är det folk som förnekar avverkningen i regnskogarna och förgiftningen av atmosfären med alla gasrester från fossilbränsleförbränning?

Kanske är det samma sorts människor som hakar på inblandningen av CIA i Nine Eleven och förnekandet av judeutrotningen i Europa.

Climate Gate eller Climategate som det skrivs mest, har på ett övertygande sätt blivit demaskerat av Klotet-redaktionen och jag önskar att att klotetsändningarna på onsdagar, ska höras i alla svenska skolklasser. Det är folkbildning på hög nivå, men med ett språk som passar alla nivåer.

Den vanligtvis skarpsynte Per Gudmundssons krönika om climategate är det luddigaste jag har sett från det hållet. Han brukar ha en vässad pil riktad mot samhällets tokigheter, men jag har svårt att utläsa om det är bra eller dåligt att väderspåmännen blir klimataktivister.

Enligt min ringa mening, är det önskvärt att alla med meteorologiska kunskaper, delar med sig av viktiga forskningsrön på ett begripligt språk.

SMHI delar frikostigt ut information men hur många läser och begrundar globala klimatmodeller?

Varje gång jag skriver om klimatförändringarna, kommer det e-brev med goda råd om climategate-liknande dimridåer och jag förstår inte varför dessa människor kämpar för att idiotförklara forskarna som varnar för att det håller på att gå åt pipsvängen med den natur som passar mänskligheten. En av dem hänvisade till mätningar efter norrlandskusten och det var ett bra desinformationsexempel eftersom landhöjningen där kompenserar för havsnivåhöjningen. Dessutom är mätdata knappast tillförlitliga eftersom vindar och lufttryck gör att havsnivån i Bottenviken/Östersjön varierar med upp till nästan en meter.

Svenska Dagbladet försvarar sig mot anklagelserna för att undanhålla viktig information och jag håller med. SvD gör ett bra jobb med förmedling av viktig information.

Konsekvenser av klimatförändringarna

Bangladesh och Maldiverna är bara två av tusentals exempel på områden som snart måste evakueras på grund av att havsnivån tiger.

Uppdatering 9/12
Miljöministerns syn på climatgate

Isberg på drift

Klicka på bilderna så blir de större. Den övre visar det nu aktuella isberget och den undre visar förhållandena över och under vattnet för ett isberg.

Klicka på rubriken och läs allt om Antarktis ismassa.

Tänk dig att en ismassa med 500 meters längd, 400 meters djup och 250 meters bredd , kommer flytande mot dig. Det måste vara en mäktig syn fast bara en tiondedel av massan synas ovan vattenytan. Den totala massan är cirka 45 miljoner ton! 45 000 000 000 kilogram. Även om du sitter på en så stor ö som en av de stora i New Zeeland, måste det kännas smått ruggigt.

Detaljer från AP

Gaia versus Medea - Jorden som organism eller produkt

Klicka på bilderna så blir de större



Jag läste en intressant artikel i Svenska Dagbladet om Gaia-hypotesen eller Gaiateorin som den egentligen heter, ställd mot Medea-hypotesen.

Gaiateorin bygger på att naturen skapar sin egen positiva balans om den får sköta sig själv utan klåfingriga och rovgiriga människor.

Medeahypotesen bygger på att jordens organismer strävar efter att förgöra varandra samt att jorden själv är instabil vilket är helt korrekt. Tänk på att jordskorpan bara är ett tunt skikt utanpå en glödande massa omsluten av en glödhet elastisk och rätt oberäknelig substans.

Jag är övertygad om att Gaiateorin är mest trovärdig just nu med de geologiska förutsättningar som råder, men ingen vet vad som händer om vi får en serie enorma vulkanutbrott eller ett asteroidnedslag. Då tar faen bofinken.

Artikeln ger en bild av att människan kan rädda planeten vilket är helt galet. Människan kan bara rädda mänskligheten. Planeten klarar sig definitivt bäst utan människan.

Intresanta artikelcitat:

"Granskar vi frågorna ser vi att det egentligen ryms två olika frågor här. Den ena är om människans inverkan på det biologiska systemen är negativ, och den andra om det skulle räcka att stoppa människans negativa inverkan för att återskapa ett ursprungligt harmoniskt Eden. "

Det har aldrig funnits "ett ursprungligt naturligt Eden"!

Eden är fantasiskapelse som numera bara omhuldas av Jehovas Vittnen.

Livets ursprung är en mikroorganism som genom årmiljoners evolution har blivit korpar, sälar, människor, snokar och en massa andra varelser.

"Gaia-hypotesen är falsk, skriver Ward. Det finns ingen överorganism, det finns inte ens en balans i systemen som kan rubbas. Livet är suicidialt och utplånar sig självt om det inte regleras. Ward menar att vi behöver en ny hypotes, och han formulerar den själv: summan av biologiska system på planeten är instabil och förstärker negativa skeenden på ett sätt som bara kan beskrivas som självdestruktivt."

Summan av de bilogiska systemen är instabil, skriver Ward och det stämmer väldigt väl med Gaiateorin som bygger på att planetens organismer strävar efter en balans som aldrig fulländas på grund av fysikaliska incidenter.

" Ward skriver att den enda utsikten till räddning för livet – som sitter fast i en låda där det antingen kommer att förgiftas, frysa ihjäl eller brännas till döds – ligger i att vi människor bygger om biosfären. Vad han föreslår är inte mindre än att vår flykt undan Medea bara kan lyckas om vi bygger Gaia: ”Det finns bara en väg ut ur den dödliga låda som livet tvingats in i av det darwinistiska livet: uppkomsten av en intelligens som kan skapa en planetär ingenjörskonst. Teknisk, verktygsproducerande intelligens är den enda lösningen på det planetära dilemma som livets medeanska egenskaper ställer oss inför."

Välkommen till Liftarens Guide Till Galaxen ( h2g2) herr Ward! Där byggdes jorden och alla andra planeter med ett gäng råttor som byggmästare. Jorden var egentligen bara den ultimativa datorn.

En mycket intressant artikel, men jag finner ändå James Lovelocks teori mera trovärdig.

Blåsippa

Klicka på bilden så blir den större
Klicka på rubriken och läs om blåsippan

Ibland behövs det nästan inga ord
Den fina skjorta jag hade när jag tog bilden behöver få jordfläckar borttagna

Havsnivåhöjningen

När jag cyklar hem från hamnen, känns det som att jag åker på en plan yta så att om vattennivån skulle stiga en meter, skulle vattnet komma in på altanen, men Flood Maps visar att så illa är det inte. Klicka på bilderna för att se skillnaden mellan nu och när landisarna har smält så att havsnivån har stigit sju respektive 14 meter.

Vetenskapsradion

Havsytan steg snabbt i förra värmeperioden, Frankrike diskuterar vinets farlighet och tyska kalvar blöder till döds i oförklarlig sjukdom.

Havsytan steg tre meter på 50 år
Om hela Grönlands is smälter så ökar havsytan med närmare 7 meter brukar det sägas. Något som i så fall anses handla om en process på flera hundra år. Men i veckan kom en studie som visar att havsytan vid ett tidigare tillfälle har stigit med tre meter på bara femtio år. Det skedde för 120 000 år sedan – före den senaste istiden.
Sven Börjesson intervjuar Anton Eisenhauer vid Leibniz Institute of Marine Science i Tyskland, som är en av artikelförfattarna, och Axel Naver talar med danska isprofessorn Dorthe Dahl Jensen om risken för att isar snabbt försvinner ner i havet och bidrar till en högre havsnivå.

Snabb havsnivåhöjning för 121 000 år sedan
Isfysikern Dorthe Dahl-Jensen om isar som förstörs snabbt

Lyssna också på Vetandets värld: Isarna och deras okända välgörare från den 9 april.

Cykeltur genom Enköpings parker

Klicka på bilderna så blir de tydligare

Klicka på rubriken och hälsa på hos parkförvaltningen.

Bilderna togs för en timme sedan under en cykeltur.