Mäktiga nätverkets hemliga kontor inne i Skandiahuset
Publicerad 21 jun 2020 kl 21.01
Stig Engström, även kallad Skandiamannen.
Det mäktiga nätverket Stay behind var in i det sista högintressant för Palmeutredningen.
Den halvmilitära motståndsrörelsen hade haft ett hemligt kontor i Skandiahuset där Stig Engström arbetade.
Utredarna letade efter kopplingar, bland annat med hjälp av Säpo.
Stay behind skulle fortsätta kampen om Sverige ockuperades av Sovjet – och enskilda medlemmar kan ha sett Olof Palme som en säkerhetsrisk, enligt detta spår.
Försäkringsdirektören Alvar Lindencrona hade ett stort kontaktnät. Ministrar, generaler, näringslivstoppar. Och han träffade överraskande ofta statsminister Tage Erlander.
Han var sedan 1947 vd på Thule, Sveriges då största försäkringsbolag. Och samtidigt på regeringens uppdrag i 25 år chef för den hemliga armé som skulle fortsätta att slåss för Sveriges frihet om Sovjetunionen ockuperade landet.
Palme involverad
Det hemliga uppdraget var förklaringen till de många mötena med Erlander. Som statsministerns närmaste medarbetare blev också Olof Palme senare involverad.
Motståndsrörelsen kallades Stay behind (stanna kvar) och leddes från Lindencronas hem vid Stureplan i Stockholm – och från ett hemligt kontor i Thulehuset som senare blev Skandiahuset.
Stay behind var åtminstone i början brett förankrat hos politiker, fackförbund, militär, polis och statsförvaltning. Och blev genom åren ett hett spår i Palmeutredningen.
– Vi har tittat på grupperingar som Stay behind och liknande företeelser men har inte kunnat hitta några spår mot Stig Engström. Det tolkar vi som att han troligen inte har ingått i någon konspiration eller någon större sammansvärjning, sade utredningsledaren Krister Petersson tidigare till Expressen.
– Men jag kan inte helt och hållet utesluta det, sade han.
Författaren Gunnar Wall, som har skrivit ”Mordgåtan Olof Palme” och en rad andra böcker om Palmemordet, förklarar att enskilda medlemmar eller grupperingar inom Stay behind kan ha sett Palme som en säkerhetsrisk – och mördat honom utan att andra inom rörelsen visste om det.
– De som var medlemmar i Stay behind hade inte insyn i andra delar av verksamheten. En grupp kan ha mördat Palme utan att de andra kände till det, säger Gunnar Wall.
– Mordet ägde rum efter några år av ubåtskränkningar. Det fanns en oro från militärt håll inför Palmes planerade resa till Moskva. En grupp inom Stay behind kan ha uppfattat Palme som ett hot mot Sveriges säkerhetsintressen, säger han.
Under årens lopp har en rad vittnesmål inkommit om att ”mystiska män” utrustade med walkie-talkies, med radioutrustning, sågs i centrala Stockholm under mordkvällen. Misstankar har riktats mot Stay behind och utredaren Krister Petersson begärde 2017 uppgifter från Säkerhetspolisen om detta.
Han önskade information om medlemmarna, verksamhetsområden, lokaler, beväpning och ”kända aktiviteter den 28 februari 1986”, enligt utredningsdokument som Aftonbladet tagit del av. Han ville också ha information om elva namngivna personer som varit fallskärmsjägare.
Utredningen har inte kunnat knyta männen till brottsplatsen vid tidpunkten för mordet.
– Vi har ägnat en hel del tid åt det här och det närmaste vi har kommit är att Stig Engström jobbade i samma hus som Stay behind hade kontor. Därmed inte sagt att jag kan utesluta det helt och hållet, har Krister Petersson sagt till Aftonbladet.
Tidigare uppgiftslämnare har sagt att verksamheten på mordnatten handlade om knarkspaning, men myndigheterna har ännu inte lämnat något officiellt känt besked i frågan.
Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för FN:s internrevision och generaldirektör på Riksrevisionsverket krävde i en uppmärksammad debattartikel 2013 att Stay behind-spåret skulle utredas ordentligt. Hon ingick i den granskningskommission som undersökte polisarbetet kring Palmemordet och presenterade sina slutsatser 1999.
– Redan i granskningskommissionens rapport var vi väldigt kritiska till polisens underlåtenhet att studera vad som kom att kallas ”polisspåret” men som vi utvidgade till ”landsförrädarspåret”. Jag vill att det ska utredas, sade hon till Expressen 2013.
Stay behind var inte allmänt känt vid tiden för mordet 1986. Nätverkets existens avslöjades av medier i början av 1990-talet.
– Då trodde vi att sådana här saker inte förekommer i Sverige. Men nu vet vi att en hemlig organisation verkligen existerade, sade Inga-Britt Ahlenius till Expressen 2018.
– Den här rörelsen startade av ledamöter i regeringen och av legitima patriotiska skäl, det var välmotiverat att skydda Sverige. Min teori är ledningen tappade kontrollen så småningom, ledningen kan inte hålla koll på vad alla gör längst ned i organisationen, sade hon.
Författaren och kriminologen Leif GW Persson inspirerades av Stay behind när han skrev sin romantrilogi om Palmemordet som ligger till grund för tv-serien ”En pilgrims död”.
Han har påpekat att medlemmarna ofta hade säkerhetsbakgrund och att mötena hölls i Skandiahuset – helt nära mordplatsen på Sveavägen.
– Jag har skrivit mycket om polisspåret. Men jag har aldrig trott på vanliga ordningspoliser. Utan snarare om poliser som kan ha vetat något om Palmes övervakningssituation. Alltså Säpo eller folk med den bakgrunden, sade Leif GW Persson till Expressen 2018.
Alvar Lindencrona fick lämna vd-posten när Skandia köpte Thule 1963. Men delar av Stay behind-verksamheten stannade kvar i huset, enligt Gunnar Wall.
– Nätverket fortsatte att ha tillgång till lokaler. Personer inom Skandia hade roller i Stay behind. Det fanns en speciell anknytning till Skandia och det var skälet till Palmeutredningens intresse, säger han.
Han påpekar att det också fanns en historisk koppling. Olof Palmes far och farfar hade varit de två första verkställande direktörerna i Thule, men då låg huvudkontoret vid Kungsträdgårdsgatan.
Stay behind hade i många år ett hemligt kontor i Thule/Skandiahuset med egen ingång, också den hemlig, från baksidan på Luntmakargatan. Den ingången stängdes först 2009 vid en renovering.
”Fastigheten lämpade sig för dold verksamhet, den hade många ingångar och underjordiska kulvertar till närliggande fastigheter och var svår att bevaka”, skriver Mikael Holmström i sin bok ”Den dolda alliansen – Sveriges hemliga Nato-förbindelser”.
Och det var alltså sin arbetsplats i det huset som Stig Engström lämnade och återvände till på mordkvällen – under oklara omständigheter.
Journalisten Olle Minell var bland de första som uppmärksammade att Stig Engström kunde ha varit inblandad i mordet. Han skrev 1989 i tidningen Proletären om de många motsägelserna i Engströms uppgifter.
– Kopplingen mellan Skandia och Stay behind är intressant. Stig Engström kan ju ha varit agent av något slag även om jag tror att han var för vek för att vara mördare. Jag intervjuade honom i två timmar i Skandiahusets kafé 1989, säger han.
Alvar Lindencrona dog 1981. Hans familj hade inte haft en aning om att pappan hade lett en underjordisk verksamhet.
Direkt efter faderns död fick hans son Gustaf Lindencrona ett telefonsamtal från Försvarsstaben. Två män kom hem till familjens lägenhet på Stureplan, legitimerade sig och hämtade en svart plåtlåda ur pappans kassaskåp.
–Vi hade inga speciella värdesaker där. Utan kassaskåpet hade till huvuduppgift att förvara lådan. Den var inte större än att en officer kunde bära den, säger Gustaf Lindencrona i Mikael Holmströms bok – och tillägger att han inte vet vad plåtlådan innehöll.
Näringslivstoppen Curt-Steffan Giesecke, chef för Stay behind 1978–1990, avvisade bestämt alla påståenden om högerextremister i organisationen och om inblandning i Palmemordet.
– Varför skulle motståndsrörelsen ha intresse av en mordkomplott mot Palme? Det är helt gripet ur luften. Palme deltog ju i styrgruppens möten, sade Giesecke, som dog 2016 och tidigare var vd i Svenska Arbetsgivareföreningen och i Trygg-Hansa, till Expressen 2013.
Stay behind ingick i ett Nato-kontrollerat nätverk med halvmilitära grupper som skapades i Västeuropa under det kalla kriget.
Grupperna skulle göra motstånd efter en sovjetisk invasion. Många såg en sådan som ett reellt hot efter det kommunistiska maktövertagandet i Östeuropa efter andra världskriget. Hemliga strukturer skapades med vapengömmor och kommunikationscentraler.
Det europeiska nätverket blev offentligt känt 1990 i Italien när det avslöjades att italienska högerextremister med kopplingar till Stay behind hade genomfört en serie terrordåd. Rörelsen utreddes sedan i flera europeiska länder där den blev invecklad i politiska och andra skandaler.
Det fanns tre hemliga rörelser i Sverige som förberedde motstånd i händelse av en sovjetisk invasion:
• En officiell statlig motståndsrörelse, organiserad av försvarsstaben, som bildades 1947.
• En USA-styrd, ledd av senare CIA-chefen William Colby som var stationerad i Stockholm i början av 1950-talet. Den avvecklades på svensk begäran, men det är oklart hur mycket av den som överfördes till den svenska motståndsrörelsen.
• En privat nazistinfluerad, Sveaborg, med bland andra svenska före detta SS-frivilliga. Den förbjöds efter några år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar