Medierna och politikerna vill få det att se ut som ett generellt friskoleproblem trots att alla ser den gemensamma faktorn.
Politikerna och nyhetsredaktörerna håller för öronen, de blundar och de tiger för att det inte är politiskt korrekt att erkänna verkligheten
Så har det hänt igen. Skolinspektionen stänger två skolor i Örebro efter larm från Säkerhetspolisen om att barn troligtvis har utsatts för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande miljöer. Bland annat ska en person som tidigare har suttit i Al-Azhar Stiftelsens styrelse ha rest till Syrien för att ansluta sig till IS.
Det är en så absurd nyhet att den borde vara ett unikum. I själva verket har vi fått vänja oss vid den här typen av friskoleskandaler. Förra året stoppades Safirskolan i Göteborg efter att den förre rektorn och ägaren bedömts utgöra en säkerhetsrisk av Säpo och fått ett utvisningsbeslut. Minst fyra anställda på skolan ska ha varit IS-återvändare.
Nu har lokalerna tagits över av den hårt kritiserade Römosseskolan, som bland annat har bedrivit könsuppdelad undervisning under många år.
Och apropå Al-Azhar Stiftelsen så är skolan i Vällingby fortfarande i drift, trots att flera tidigare ledamöter i ägarstiftelsen har dömts för grova ekobrott och trots att Skolverket har krävt tillbaka drygt en miljon kronor för satsningar på bland annat lärarlöner som inte går att spåra i redovisningen.
En annan skola som får fortsätta trots massiv kritik genom åren är Alsalamskolan i Örebro, som har bekräftat att den har tagit emot miljonbidrag från Saudiarabien. Stiftelsen bakom skolan har för övrigt betalat ut lön till Osama Krayem, året innan han anslöt sig till IS i Syrien och sedermera deltog i terrorattentaten i Bryssel 2016. En ren slump, enligt Örebrostiftelsen.
När nyhetsbyrån Siren kartlade runt 550 personer kopplade till radikal islamism i Sverige fann man starka band till just friskolesektorn, där stora pengar finns att hämta från det offentliga.
Det är så provocerande att borgerligheten har låtit denna oseriösa skolmarknad växa fram. Extremistskolorna är bara de mest iögonfallande avarterna. Det finns också mer vardagliga systembrister, som att lärarbehörigheten är lägre i friskolorna liksom att betygssättningen är för generös.
Det skapar en osund konkurrens mellan skolor. Ta Järvafältet i Stockholm, där flera av landets mest utsatta områden ligger. Där har det etablerats en rad friskolor som är berättigade till en extremt hög skolpeng på grund av elevernas socioekonomiska bakgrund liksom riktade bidrag från staten.
Men medan den kommunala Rinkebyskolan har över 90 procent behöriga lärare, extremt hög lärartäthet och gott om stödpersonal ser situationen helt annorlunda ut på friskolorna. Numera är statistiken hemligstämplad, men när man fortfarande kunde göra jämförelser var lärarbehörigheten anmärkningsvärt låg på flera av skolorna. Den enda stapel som verkar peka rakt upp är betygen.
– Är det verkligen rimligt att tro att dessa elever lyckas så mycket bättre på skolor med så mycket färre högskoleutbildade lärare och så många fler elever per lärare? Jag skulle önska att media följde pengarna. Det är bedrövligt att våra skattepengar används till annat än undervisning. Dessutom bussar flera skolor eleverna, vilket innebär att flickorna aldrig får vara ute i det svenska samhället, säger en tjänsteman i Stockholms stad som vill förbli anonym.
Det är de undermåliga friskolorna som verkligen borde bekymra oss. Många skolkoncerner flyger under radarn i debatten – inte minst på gymnasiesidan – eftersom både friskolornas vänner och argaste kritiker verkar vara så besatta av just IES.
Visst finns det gott om friskolor i Sverige som fungerar alldeles utmärkt. Det är inte de skolorna som är problemet, vilket man ibland kan tro i debatten. En orimligt stor del av det offentliga samtalet handlar om Internationella Engelska skolan (IES), som trots allt presterar förhållandevis väl (även om koncernen kan sägas snedvrida konkurrensen med för generösa betyg med mera).
Det är de undermåliga friskolorna som verkligen borde bekymra oss. Många skolkoncerner flyger under radarn i debatten – inte minst på gymnasiesidan – eftersom både friskolornas vänner och argaste kritiker verkar vara så besatta av just IES.
Hur kommer det sig att borgerligheten inte ser de uppenbara problemen med dagens marknadsskola? Ett skäl skulle kunna vara att man har hamnat i en ideologisk försvarsställning. När valfrihetsreformernas grundvalar ifrågasätts väljer man reflexmässigt att gå till motoffensiv.
En annan möjlig förklaring är de osunt nära banden mellan borgerligheten och friskoleföretagen. Strömhoppen från politiken till intresseorganisationer och välfärdsbolag på den andra sidan tycks aldrig sina. I veckan kom nyheten att det tidigare skolborgarrådet Lotta Edholm (L) har värvats till styrelsen i den börsnoterade skolkoncernen Tellusgruppen.
Oavsett bakgrunden så måste borgerligheten vakna och erkänna baksidorna med det stora skolexperiment som man sjösatte på 90-talet. Det är dags att rensa upp bland alla oseriösa aktörer och skapa lite ordning och reda på skolmarknaden:
• Skolinspektionens besök måste vara oannonserade så att skolorna inte kan ge en tillrättalagd bild av verkligheten.
• Det måste bli betydligt lättare att stänga skolor med allvarliga och återkommande brister. En ägarprövning infördes 2019 och en skärpning av lagen är tydligen på gång under 2022. Det är absurt att vi efter tre decennier fortfarande inte kan sätta stopp för oseriösa skolaktörer.
• Samtidigt bör det bli betydligt svårare än i dag att få tillstånd att starta en ny skola. Det ska inte vara en rättighet att bedriva skolverksamhet i Sverige, utan ett privilegium för huvudmän som bedöms vara särskilt lämpade för uppgiften.
• Inför offentlighetsprincipen. Dagens hemlighetsmakeri är absurt. Vill man vara verksam inom skolan måste man tåla insyn.
• Sänk skolpengen till friskolorna, eftersom dessa inte har samma övergripande ansvar som den kommunala skolan.
• Koppla betygssättningen till resultaten på externt rättade nationella prov. Skolor ska inte kunna konkurrera med generös betygssättning.
• Försök hitta en modell för att vikta skolpengen mot andelen behöriga lärare. Det är lättare sagt än gjort, men det är stötande att skolor i dag har drivkrafter att anställa icke-behöriga lärare för att spara pengar.
• Täpp till andra kryphål som antalet undervisningstimmar, fjärrundervisning, läromedelsanvändning med mera.
• Förbjud religionsutövning i skolans regi.
Det finns ännu fler åtgärder som skulle kunna ingå i en sådan upprensning av skolmarknaden. Men det vore i alla fall en bra början, som inte på något sätt hotar de seriösa friskolor som finns, som vill konkurrera med kvalitet.
Dåvarande MUF-ordföranden Benjamin Dousa tog initiativet till en borgerlig självrannsakan för något år sedan. Det var välbehövligt. Fler borde följa efter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar