Efter flera månaders utredningar har Göteborg stad till slut beslutat att inte dela ut kommunalt bidrag till studieförbundet Ibn Rushd. Därmed har Göteborg blivit den största kommunen i landet som stoppat lokala verksamhetsbidrag till det omdebatterade studieförbundet.
Det var ett välkommet beslut som fattades av politikerna i Socialnämnd Centrum, och helt i linje med vad ledarsidan förespråkat i ett antal år. Skattepengar ska inte gå till organisationer som motverkar demokrati och integration, vilket i allra högsta grad gäller Ibn Rushds verksamhet.
Granskningen av Ibn Rushd har visat att studieförbundet samarbetat med en rad tvivelaktiga aktörer. I Malmö samarbetade studieförbundet bland annat med den islamistiska organisationen Milli Görus, vars företrädare ofta uttryckt sig rasistiskt. I Göteborg har Ibn Rushd samarbetat med Bellevuemoskén som länge förknippats med islamistisk extremism. Ledande terrorforskare och akademiker har även pekat på Ibn Rushd kopplingar till det Muslimska brödraskapet, en islamistisk rörelse med en ideologi som inte är förenligt med liberala och progressiva ideal om individuell frihet, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Studieförbundet har dessutom utmärkt sig genom att ha bjudit in rasistiska hatpredikanter till olika arrangemang genom åren.
Vare sig samarbetet med Milli Görus och Bellevuemoskén eller den ideologiska kopplingen till Muslimska brödraskapet är någon indikator på att Ibn Rushd arbetar för att främja integration i utsatta områden eller att stärka tilltron till demokratin hos grupper som står utanför det svenska samhället.
Men vad som kan tyckas vara en otroligt enkel fråga, att skattemedel inte ska tilldelas organisationer som motverkar den svenska demokratin, verkar inte vara en självklarhet för företrädare från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Enligt Vänsterpartiets gruppledare i Göteborg, Daniel Bernmar, är granskningen av Ibn Rushd en rasistisk och islamofobisk kampanj riktad mot svensk folkbildningsrörelse. Tidigare i december sade även Stig Andersson (MP) att granskningen av Ibn Rushd härrör från en rädsla för islam (SVT 15/12-2020). Såväl Bernmar som Andersson tror alltså att debatten om Ibn Rushd handlar om rasism och oro för islam.
För det första: Ibn Rushd representerar inte alla muslimer i Sverige. Att studieförbundet bekostas av skattebetalarna är inte heller en nödvändighet för att muslimer ska kunna utöva sin tro. Ibn Rushd måste kunna ta ansvar för vilka aktörer som de valt att samarbeta med utan att frågan landar i grundlösa anklagelser om islamofobi. Har Bernmar inga problem med att skattpengar via studieförbundet slussats vidare till islamistiska föreningar som Milli Görus? Hade det varit omvänt, att skattpengar via ett studieförbund hamnat i händerna på högerextremister hade nog tonen från ledande företrädare inom Vänsterpartiet låtit helt annorlunda.
För det andra: granskningen av Ibn Rushd föranleddes av att studieförbundet samarbetat med en rad tvivelaktiga aktörer vars extremism är ett hot mot den svenska demokratin. Det är alltså inte en fråga som rör islam generellt, även om Stig Andersson klumpigt nog tycks ha förväxlat religiösa extremister med vanliga muslimer som bara vill utöva sin tro i fred.
Att stoppa skattefinansieringen av Ibn Rushd har således inget att göra med islamofobi, utan det handlar bara om att säkerställa att det offentliga inte stödjer krafter som spär på segregation eller motverkar den svenska demokratin. Att Ibn Rushd nu inte längre bekostas av hårt arbetande göteborgare är därmed en seger för de som länge varnat för att skattepengar hamnat i händerna på extremister och antidemokrater.
Bawar Ismail
bawar.ismail@gp.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar