Regeringen vill lätta på kraven på ensamkommande vad gäller uppehållstillstånd, genom tillfälliga ändringar i gymnasielagen.
Ensamkommande unga som studerar ska få ett år på sig att hitta arbete efter studier, från i sommar. Nu gäller sex månader. De ska också få räkna in studiemedel på halvtid som försörjning.
Regeringen föreslår också att så kallade anställningar med yrkesintroduktion ska kunna ge rätt till permanent uppehållstillstånd.
”Regeringen smular steg för steg sönder den reglerade invandringen och det förslag Socialdemokraterna stod bakom i migrationskommittén”, säger Maria Malmer Stenergard, Moderaternas migrationspolitiska talesperson och ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott.
Regeringen motiverar förslagen, som ska vara tillfälliga lättnader i gymnasielagen, med att läget på arbetsmarknaden har blivit kärvare under pandemin och att det därmed är svårare att hitta arbete.
TT: Är det inte rimligt att lätta på kraven med anledning av pandemin?
”Nej, det finns ingen rimlighet i det. Vi kan inte anpassa invandringslagstiftningen efter pandemin eller ekonomin”, anser Maria Malmer och hävdar att det heller inte är rimligt gentemot de ensamkommande.
De behandlas i en mening riktigt illa, påtalar hon.
”Gång på gång har man (regeringen) tänt ett hopp som bara leder till, i många fall, en lång utdragen utvisning eftersom de ändå inte klarar att leva upp till kraven.”
Detaljerna i övrigt är inte kända i förslaget eftersom regeringen hittills endast har skickat ut ett kortfattat pressmeddelande, sent på tisdagskvällen. Promemorian som regeringen uppger har skickats ut på remiss finns ännu inte tillgänglig på regeringens hemsida.
Migrationsminister Morgan Johansson (S) aviserade förslagen redan i början av oktober, men sade då också att förslagen skulle finnas klara att skicka ut på remiss inom kort.
Moderaterna är mycket kritiska även till hanteringen av förslagen. Regeringen har utlovat en proposition i frågan senast den 8 april. Det är två månader dit, vilket innebär att regeringen omöjligen kommer att kunna leva upp till grundlagen om hur förslag ska beredas och att berörda måste ha rimlig tid att studera det och komma med synpunkter.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2021 och gälla till utgången av juni 2023.
Från 2018
Nya lagförslaget ger dem rätt att stanna • Expressen har undersökt: Vad vet vi om de 9000 afghanerna?
De 9 000 afghanerna – vilka är de egentligen?
9 000 unga afghaner har blivit en av valrörelsens mest laddade frågor.
Regeringens nya lagförslag om ensamkommande ger dem rätt att stanna i Sverige, trots att de saknar skyddsskäl.
Men vilka är de? Vad vet vi om dem?
Expressens granskning visar bland annat:
• 99,4 procent är män.
• 49 procent har själva uppgett att de bott i Iran i minst ett år innan de kom till Sverige. I snitt uppgav dessa personer att de bott i Iran i 10 år.
• 2 procent av dem som uppgav att de bott i Iran säger att de någon gång rekryterats av den iranska krigsmakten till kriget i Syrien.
• 78 procent har fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket.
Lagförslaget om de 9 000 ensamkommande är det hetaste debattämnet i svensk politik just nu.
Den ena sidan talar om vuxna män som borde skickas tillbaka till Afghanistan. Den andra vädjar om medmänsklighet, och beskriver hur Sverige sänder unga afghaner i döden.
Frågan kompliceras ytterligare av att många av afghanerna har levt hela eller delar av sina liv som flyktingar i Iran, men att deras skyddsskäl ändå prövas mot Afghanistan.
LAGFÖRSLAGET SPLITTRAR ALLIANSEN
Lagförslaget går rakt emot Socialdemokraternas nya, strama migrationslinje, och lades fram efter att Miljöpartiet hotat lämna regeringen. Samtidigt har Centerpartiet sagt att de kommer rösta för förslaget, och har därmed för första gången öppet splittrat alliansen.
Åsikterna är många – men vad vet vi egentligen om den grupp som lagförslaget handlar om?
DE OMFATTAS AV NYA LAGFÖRSLAGET
• För att omfattas av det nya lagförslaget ska man ha fått vänta minst 15 månader på beslut från Migrationsverket, och under den tiden hunnit fylla 18 år.
• Man ska ha sökt asyl före den 25 november 2015, då den tillfälliga asyllagen utlystes, och fått sin prövning efter den 22 juni 2016, då den tillfälliga lagen trädde i kraft.
• Regeringen beräknar att ungefär 9 000 personer uppfyller kriterierna, varav de flesta är från Afghanistan. Ingen vet dock exakt hur många som kommer att omfattas av lagen. Enligt Migrationsverkets statistikenhet kommer 97 procent av de berörda från Afghanistan, men detta går heller inte att veta helt säkert.
• För begriplighetens skull har vi valt att hänvisa till gruppen som de ”9 000 ensamkommande afghanerna”. I alla våra räkneexempel utgår vi från att förslaget rör 9 000 afghanska medborgare, men reserverar oss för att en liten andel kan vara av annan nationalitet, och att förslaget kan komma att beröra både fler eller färre än 9 000 – förmodligen något färre.
Expressen har genomfört den största undersökningen hittills av de 9 000 ensamkommande afghanerna.
• 78 procent fick åldern uppskriven till 18 år av Migrationsverket vid beslutstillfället.
• 0 procent hade giltiga ID-handlingar när de sökte asyl.
• 99,4 procent är män.
• 49 procent har själva uppgett att de bott i Iran i minst ett år innan de kom till Sverige. I snitt uppgav dessa personer att de bott i Iran i 10 år.
• 5 procent har själva uppgett att de bott i Pakistan i minst ett år innan de kom till Sverige. I snitt uppgav dessa personer att de bott i Pakistan i 13 år.
• Av hela urvalsgruppen uppgav 13,5 procent att de var födda i och hade bott hela livet i antingen Iran eller Pakistan.
I augusti 2017 samlades omkring tusen afghaner på Medborgarplatsen i Stockholm för att protstera mot utvisningarna. Foto: Christoffer Hjalmarsson
SÅ GJORDE VI GRANSKNINGEN
• Vi bad Migrationsverket ta fram en lista över alla de beslut som omfattas av det nya lagförslaget. Eftersom lagen aldrig tillämpats, och kriterierna för vem som omfattas är komplicerade, finns ingen exakt siffra på hur många som kommer att beröras.
• För perioden 1 januari till och med 24 november 2015 hittade vi totalt 8 357 relevanta beslut, och av dem är 8 100 afghanska medborgare (för att undvika förvirring skriver vi i artikeln att gruppen ensamkommande är 9 000 och att samtliga kommer från Afghanistan).
• Dessa 8 100 beslut är grunden till vår undersökning. Med hjälp Dan Hedlin, professor i statistik vid Stockholms Universitet, gjorde vi ett systematiskt urval om fem procent av de 8 100 besluten. Vi bad Migrationsverket välja exakt var 20:e relevant beslut, och fick fram totalt 402 beslut.
– Det här är ett systematiskt urval med goda egenskaper. Urvalet är draget systematiskt över kalendertid, säger Dan Hedlin.
• Av dessa 402 beslut var 20 stycken för personer som bedömts uppenbart vuxna vid anländandet. Eftersom dessa personer i de allra flesta fall inte omfattas av lagförslaget plockade vi bort dem ur urvalet.
• Kvar blev då 386 beslut, och av dem fick vi våra resultat. Samtliga procentsatser är giltiga för hela gruppen om 8 100 asylbeslut, med en verifierad felmarginal på högst ±5. Felmarginalen är även verifierad för målpopulationen 9 000, vilket är den siffra vi använder i artikeln.
46 PROCENT LEVDE I AFGHANISTAN INNAN DE KOM TILL SVERIGE
• 46 procent har själva uppgett att de levt i Afghanistan innan de kom till Sverige. Av dessa bedömdes 2,6 procentenheter som inte trovärdiga i beskrivningen av sin hemvist.
• 21 procent av dem som uppgav att de bott minst ett år i Iran uppgav att de någon gång deporterats till Afghanistan.
• 2 procent av dem som uppgav att de bott minst ett år i Iran uppgav att de någon gång rekryterats till kriget i Syrien, men eftersom den här procentsatsen är så låg och baseras på ett så litet antal beslut, är den här siffran inte lika statistiskt tillförlitlig som övriga poster.
Regeringen hävdar att de 9 000 ensamkommande hade haft större chans att få stanna i Sverige om Migrationsverkets handläggningstider varit normala. De hade då inte hunnit fylla 18 år i väntan på beslut, och hade därför prövats som barn i stället för som vuxna.
Men stämmer det?
Expressens granskning visar att 78 procent av de 9 000 ensamkommande fick sin ålder uppskriven till 18 år av Migrationsverket vid beslutstillfället.
Så – har dessa personer verkligen fyllt 18 år i väntan på beslut, som regeringen säger att de gjort? Vad innebär det egentligen att få sin ålder ”uppskriven”?
"När man som minderårig kommer och söker asyl så registrerar vi det födelsedatum som den sökande uppger – om det inte är ”uppenbart för alla och envar” att personen är vuxen", säger Anna Lindblad, jurist och rättslig expert på Migrationsverket.
Anna Lindblad är jurist och rättslig expert på Migrationsverket. Hon har bland annat representerat verket i en process i Migrationsöverdomstolen, vars utfall blev prejudicerande för hur man gör åldersbedömningar.
– När man som minderårig kommer och söker asyl så registrerar vi det födelsedatum som den sökande uppger – om det inte är ”uppenbart för alla och envar” att personen är vuxen, säger Anna Lindblad.
DE UPPENBART VUXNA SORTERAS BORT
Allra först görs alltså en enklare åldersbedömning. Här sorterar man bara bort dem som är uppenbart vuxna. Dessa personer omfattas inte av det nya lagförslaget, så de 9 000 har i alla fall inte bedömts vara uppenbart vuxna – så mycket vet vi.
Men ungefär 7 000 av de 9 000 har fått åldern ”uppskriven” till 18 år vid beslutstillfället, visar vår undersökning.
Här kan det bli förvirrande, menar Anna Lindblad:
– Det som är svårt att greppa ibland är att vi använder oss av konstruerade födelsedatum. När vi fattar beslut om en ensamkommande som inte gjort sin ålder sannolik så sätter vi 18-årsdagen till beslutsdatumet, säger hon.
Ett exempel: en ensamkommande som inte lyckats visa att han är under 18 år, och som får sitt beslut från Migrationsverket den 1 juni 2018, kommer då att registreras med den 1 juni 2000 som födelsedatum. På så vis blir hans registrerade 18-årsdag samma som beslutsdatumet – och han prövas som vuxen.
Att man fått åldern uppskriven till 18 år har alltså ingenting med en persons faktiska ålder att göra – det betyder bara en sak: att man inte lyckats ”göra sannolikt” att man är under 18.
HUR MAN GÖR SIN ÅLDER SANNOLIK
• Asylsökande som saknar pass eller annan giltig ID-handling måste använda annan typ av bevisning för att göra sin ålder sannolik. Den bevisningen kan delas in i tre olika kategorier:
1. SKRIFTLIGA HANDLINGAR
En skriftlig handling kan vara ett enklare ID-kort som saknar giltighet i Sverige, men det kan också vara exempelvis ett betygsdokument, ett vaccinationskort eller en födelseattest.
2. MUNTLIGA UPPGIFTER
Muntlig bevisning är den sökandes egna berättelser och uppgifter om sin ålder. Det kan exempelvis vara minnen av en viss födelsedag eller en världshändelse, som kan kopplas ihop med en viss ålder eller fas i livet.
3. MEDICINSK ÅLDERSBEDÖMNING
En så kallad medicinsk ålderbedömning erbjuds alla asylsökande som inte lyckats göra sin ålder sannolik med hjälp av skriftliga och muntliga uppgifter. Bedömningen görs av Rättsmedicinalverket, och resulterar i en sannolikhetshalt för att den sökande är över eller under 18 år.
De som berörs av lagförslaget fick vänta i snitt 23 månader på beslut från Migrationsverket, alltså i snitt åtta månader längre än lagförslagets gräns på 15 månader. Foto: Samuel Unéus
Av de 9 000 ensamkommande fick ungefär 7 000 åldern uppskriven till 18 år vid beslutstillfället. De kan i praktiken fortfarande vara under 18 år i dag, men de kan även ha varit över 18 år redan när de kom till Sverige.
Det var inte på grund av att de faktiskt fyllt 18 år som dessa personer prövades som vuxna, utan för att de inte lyckades ”göra sannolikt” att de var barn.
SPELADE HANDLÄGGNINGSTIDERNA NÅGON ROLL?
Frågan är då – hade dessa 7 000 personer haft större chans att göra sannolikt att de var under 18 år om Migrationsverket varit snabbare?
De som berörs av lagförslaget fick vänta i snitt 23 månader på beslut från Migrationsverket – alltså i snitt åtta månader längre än lagförslagets gräns på 15 månader.
Så – hade dessa 7 000 personer haft större chans att visa att de var under 18 år om de fått sin prövning åtta månader tidigare, eller hade de ändå fått åldern uppskriven till 18 år? För det betyder i så fall att de ändå hade prövats som vuxna – och ändå hade utvisats.
Med andra ord: stämmer regeringens påstående om att de 9 000 ensamkommande har fått en orättvis prövning på grund av långa handläggningstider?
HADE SANNOLIKT FÅTT AVSLAG ÄVEN TIDIGARE
Enligt Anna Lindblad är det en fråga som är svår att svara på i generella termer:
– Det här är personer som inte kunnat göra sin ålder sannolik, så det är inte säkert att de hade fått bifall om vi hade gjort bedömningen tidigare, säger hon.
Är det sannolikt att de hade fått avslag även om ni gjort bedömningen tidigare?
– Ja, det är nog en hög sannolikhet att det hade blivit så.
Finns det något tänkbart scenario där de hade kunnat göra sin underårighet sannolik åtta månader tidigare?
– Hade vi gjort bedömningen två år tidigare hade det kanske haft betydelse. Men nej, de hade inte enklare kunnat uppfylla sin bevisbörda åtta månader tidigare, säger Anna Lindblad.
Protesterna mot utvisningarna började på Mynttorget i Gamla Stan den 6 augusti 2017, men flyttades sedan till Medborgarplatsen i Stockholm. Foto: Christoffer Hjalmarsson
"ENSTAKA UNDANTAG – MEN SÅDANA FALL ÄR OVANLIGA"
Flera dagar efter intervjutillfället återkommer Anna Lindblad, efter att ha funderat ytterligare på frågan. Hon utvecklar sitt svar så här:
– Om det under hela ärendets gång är samma uppgifter som ligger till grund för vårt beslut, så skulle den sökande inte ha kunnat göra sin ålder sannolik tidigare under asylprocessen heller. Sedan kan det såklart förekomma enstaka undantag av olika slag, men sådana fall är ovanliga, säger Anna Lindblad.
Kirsi Laakso Utvik är chefsrådman vid Migrationsdomstolen i Stockholm. Hon kan inte heller säkert svara på om kortare handläggningstider faktiskt hade hjälpt de 7 000 som fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket.
Hade det spelat någon roll om prövningen skett exempelvis åtta månader tidigare?
(Lång tystnad)
– Oj, jag kan faktiskt inte svara på det.
Hade man kunnat komma med bättre skriftlig bevisning för att man var under 18 år om prövningen skett tidigare?
– Nej, det skulle man ju inte.
Hade man kunnat komma med bättre muntlig bevisning för att man var under 18 år om prövningen skett tidigare?
– Nej, det lär ju inte ha påverkats av handläggningstiden på något sätt.
Det är alltså långt ifrån säkert att kortare handläggningstider hos Migrationsverket hade resulterat i bättre chanser till uppehållstillstånd för de 9 000 ensamkommande afghanerna – framförallt inte för de 7 000 som fått åldern uppskriven.
DE RESTERANDE 2 000 ENSAMKOMMANDE
• I vår undersökning har vi tittat närmare på omständigheterna för de 7 000 ensamkommande som fått åldern uppskriven. Så hur såg det för resterande 2 000?
• Gemensamt för dessa personer är att de enligt egen uppgift hunnit fylla 18 år i väntan på asylbeslut. I de allra flesta fall har inte heller dessa personer kunnat göra sin ålder sannolik, men eftersom de själva sagt att de hunnit fylla 18 år har Migrationsverket inte sett någon anledning att närmare utreda deras ålder.
• Det är fullt möjligt att även dessa 2 000 ensamkommande hade fått åldern uppskriven om prövningen skett före den uppgivna 18-årsdagen. Det är dock omöjligt att ta reda på i efterhand.
"Det finns ingen metod som kan fastställa en biologisk ålder. Det är sannolikheten man laborerar med, inte den exakta åldern", säger Kirsi Laakso Utvik på Migrationsdomstolen i Stockholm. Foto: Privat
"DET FINNS INGEN METOD SOM KAN FASTSTÄLLA BIOLOGISK ÅLDER"
Den som inte lyckas göra sin ålder sannolik med skriftliga eller muntliga uppgifter erbjuds att genomgå en medicinsk ålderbedömning.
– Det finns ingen metod som kan fastställa en biologisk ålder. Det är sannolikheten man laborerar med, inte den exakta åldern, säger Kirsi Laakso Utvik på Migrationsdomstolen i Stockholm.
– De här åldersbedömningarna är ju också väldigt kritiserade i olika sammanhang, men även om man skulle bortse från dem helt och hållet så finns det ju ofta inget annat stöd för den enskildes uppgifter, säger hon.
Den medicinska åldersbedömningen erbjuds bara en person som inte lyckats göra sin ålder sannolik med hjälp av muntliga eller skriftliga uppgifter. De 7 000 som fått sin ålder uppskriven har i många fall genomgått medicinska åldersbedömningar, men även om de hade valt att inte göra det, så skulle deras ålder ha skrivits upp. Detta på grund av att de inte lyckats göra sin ålder sannolik med någon annan form av bevisning. Bevisbördan ligger hos den som söker asyl.
MEDICINSKA ÅLDERSBEDÖMNINGAR – DETTA HAR HÄNT
• I maj 2016 gav regeringen i uppdrag till Rättsmedicinalverket, RMV, att börja genomföra medicinska åldersbedömningar på asylsökande.
• Det hade tidigare varit möjligt för en asylsökande att själv inkomma med resultatet från en medicinsk åldersbedömning som bevisning i sitt ärende, men många läkare vägrade utföra undersökningarna.
• I regeringsuppdraget till RMV stod bland annat att metoden skulle vara ”rättssäker” – och just rättssäkerheten i de medicinska åldersbedömningarna har i efterhand blivit starkt ifrågasatt. Både svenska och internationella rättsläkare har riktat hård kritik mot tillförlitligheten i RMV:s åldersbedömningar.
ÄR DET MÖJLIGT FÖR EN AFGHANSK MEDBORGARE ATT GÖRA SIN ÅLDER SANNOLIK?
• I Expressens urvalsgrupp om 402 personer kunde ingen uppvisa giltiga ID-handlingar när de sökte asyl.
• I Afghanistan är det dock ovanligt att man har ett pass, så frågan är om det ens är möjligt för en afghansk medborgare att göra sin ålder sannolik i Sverige?
• Enligt Anna Lindblad på Migrationsverket är det möjligt, men svårt:
– För normalfallet i den här ärendekategorin så är det svårt att göra sin födelsetid sannolik med bara muntliga uppgifter – men det förekommer, säger hon.
Hur svårt är det?
– Det beror på vad man har för kunskap. Om man kommer från kultur där åldern har varit viktig, då kan man kanske göra sin ålder sannolik lättare än om man kommer från en kultur där den inte är viktig. Det kan också vara lättare att göra sannolikt att man är under 18 än att göra den exakta födelsetiden sannolik.
Kan du ge ett konkret exempel på bevis som en 17-åring från Afghanistan kan lägga fram för att göra sannolikt att han är underårig?
– Ett exempel är just den muntliga berättelsen. Vi har haft sökanden som har kunnat lämna en sammanhängande berättelse, där man har kunnat redogöra för olika skeden i livet och exempelvis koppla dem till kända händelser.
– Sedan har vissa mycket stödbevisning. Ibland har de enklare ID-kort, skolbetyg eller vaccinationskort, till exempel. Sen har vi medicinska ålderbedömningar som talar för att den sökande är underårig också, förstås.
Av de ensamkommande som Migrationsverket fattade beslut om 2017, så fick 73 procent uppehållstillstånd – och lyckades alltså göra sannolikt att de var under 18 år. Majoriteten kom från Afghanistan.
54 PROCENT LEVDE INTE I AFGHANISTAN
En asylsökandes rätt till skydd prövas mot det land där han eller hon är medborgare – även om personen aldrig har varit där.
Expressens undersökning visar att 54 procent av de 9 000 ensamkommande afghanerna inte levde i Afghanistan innan de kom till Sverige.
49 procent har själva uppgett att de bodde i Iran, och fem procent att de bodde i Pakistan, två av Afghanistans grannländer.
De som levt i Iran har i snitt sagt att de bott där i tio år innan de kom till Sverige, och för dem från Pakistan är motsvarande siffra 13 år.
Ungefär hälften av de 9 000 ensamkommande har alltså levt större delen av sina liv utanför Afghanistan, och den övervägande majoriteten av dem i Iran.
"MAJORITETEN AV AFGHANSKA FLYKTINGAR I IRAN BOR I STADSMILJÖER"
Så – hur ser situationen ut för afghanska flyktingar i Iran?
FN:s flyktingorgan UNHCR har insatser över hela världen, och afghaner i Iran är den enskilt största flyktinggruppen de arbetar med. Organisationen beräknar att det finns ungefär en miljon registrerade afghanska flyktingar i landet, och ytterligare 650 000 med pass och giltigt visum. Därutöver bedömer man att fler än en och en halv miljon afghaner befinner sig i Iran illegalt.
Charlie Yaxley är talesperson för UNHCR i Europa och Asien. Han är positiv till Irans flyktingmottagande:
– Iran har i många årtionden haft en väldigt generös inställning till asylrätten. Den övervägande majoriteten av afghanska flyktingar i Iran bor i stadsmiljöer, sida vid sida med iranierna själva, säger Charlie Yaxley.
Han berättar om flyktingarnas tillgång till sjukvård.
– Alla afghanska flyktingar har tillgång till grundläggande sjukvård, oavsett om de är registrerade flyktingar eller inte, säger han.
SJUKVÅRDENS RESURSER RÄCKER INTE ALLTID TILL
I oktober 2015 valde den iranska staten att ytterligare förbättra situationen för landets flyktingar, genom att tillåta dem att registrera sig i landets nationella sjukförsäkringssystem.
– Det här är oerhört viktigt, eftersom det ger flyktingar tillgång till all sjukvård de behöver – även utöver grundläggande vård, säger Yaxley.
Gäller det här även papperslösa flyktingar?
– Oavsett vilken dokumentation du har, så har du som minst tillgång till grundläggande sjukvård.
Satsningarna till trots understryker Charlie Yaxley att afghanska flyktingar i Iran är utsatta, och att det fortfarande finns stora utmaningar. Han menar att den iranska befolkningen fortfarande prioriteras, och att sjukvårdens resurser ibland inte räcker till.
– Ramverket är på plats, och det är välkomnande på många vis. Men det finns behov av större internationellt stöd till Iran och till afghanska flyktingar, säger han.
Av de ensamkommande som Migrationsverket fattade beslut om 2017, så fick 73 procent uppehållstillstånd – och lyckades alltså göra sannolikt att de var under 18 år. Majoriteten kom från Afghanistan. Foto: Christoffer Hjalmarsson
"IRAN HAR TAGIT ENORMA STEG FRAMÅT"
Den iranska staten har även gjort stora insatser för att tillåta flyktingbarn att gå i skolan, säger Yaxley:
– Återigen är detta ett område där Iran har tagit enorma steg framåt, och även har statuerat exempel i många år. Grundskole- och gymnasieutbildning har varit tillgänglig för afghanska flyktingar i Iran i nästan 40 år.
Tidigare har det dock bara varit registrerade flyktingar som haft rätt att gå i skolan, men 2015 deklarerade landets religiösa ledare Ayatolla Khamenei att även papperslösa afghanska barn har rätt till utbildning.
Charlie Yaxleys uppgifter om flyktingars tillgång till sjukvård och skola bekräftas av en ny rapport om afghaner i Iran, gjord av Lifos – expertorganet som tar fram Migrationsverkets landinformation.
Terje Torvik från Migrationsverket var med och skötte mottagandet av de afghanska flyktingar som utvisats från Sverige. Foto: Björn Bjarnesjö/Pressbild
MÅNGA UTNYTTJAS OCH BEHANDLAS ILLA
Under 2017 var Terje Torvik Migrationsverkets utsände i Afghanistans huvudstad Kabul. Tillsammans med den svenska polisens sambandsman skötte han mottagandet av de afghanska flyktingar som utvisats från Sverige.
Han vet att många afghanska flyktingar i Sverige i själva verket kommer från Iran, och att vissa väljer att återvända dit när de utvisas till Afghanistan.
– Vi kan inte riktigt veta hur stor andel som rör sig vidare. Men antingen kan man ta sig legalt in i Iran, alltså att man skaffar sig ett afghanskt pass och sen söker upp iranska ambassaden för att få ett visum – annars är det den illegala vägen som gäller, säger Terje Torvik.
HAZARER UTGÖR MAJORITETEN AV DE 9000
• De flesta afghanska flyktingar i Iran tillhör folkgruppen hazarer, och Expressens undersökning visar att hazarer även utgör majoriteten av de 9 000 ensamkommande.
• Hazarer är i regel shiamuslimer, till skillnad från majoriteten av Afghanistans befolkning som är sunnimuslimer. Även talibanerna och Islamiska staten är sunnimuslimer, vilket är en av anledningarna till att hazarer är extra utsatta i Afghanistan. Det är också en av anledningarna till att så många hazarer väljer att fly till just Iran – världens mest fundamentalt shiamuslimska stat.
• De flesta av dem bor i Irans storstadsområden – framförallt i huvudstaden Teheran och i den nordöstra miljonstaden Mashhad, nära den afghanska gränsen. Detta beror till stor del på att flyktingar inte får bo överallt i Iran, och de är samtidigt bara tillåtna att ha enklare jobb, inom exempelvis jordbruk.
Torvik har själv varit i Iran, och känner till de afghanska flyktingarnas situation. Han menar att många utnyttjas och behandlas illa, framförallt de mängder av säsongsarbetare som tar sig in i landet som arbetskraft varje år.
Flyktingar som bor i Iran permanent kan också vara utsatta, menar han, även om situationen är bättre än i Afghanistan:
– Vissa lämnar Iran på grund av risken för tvångsrekrytering till kriget i Syrien, men det är ganska stor skillnad mellan förhållandena i Afghanistan och Iran, säger Terje Torvik.
Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin vid en demonstration anordnad av #vistårinteut på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm den 29 april. Foto: Ludde Hellberg
TVÅNGSREKRYTERINGAR TILL KRIGET I SYRIEN
Uppgiften att afghanska flyktingar i Iran tvångsrekryteras till kriget i Syrien har förekommit i svenska medier flera gånger. Organisationen #vistårinteut, som kämpar för ensamkommandes rätt till uppehållstillstånd i Sverige, nämner tvångsrekryteringarna i sitt remissvar om det nya lagförslaget.
Charley Yaxley på UNHCR känner inte till uppgiften om tvångsrekryteringar i Iran, och i Lifos landrapport finns heller ingenting som styrker den.
Många i Expressens undersökning har vittnat om rädslan för att tvångsrekryteras, men det är bara två procent av alla från Iran som säger sig faktiskt ha rekryterats och skickats till Syrien vid något tillfälle (eftersom just den här siffran är så låg, är den inte lika tillförlitlig som övrig statistik i undersökningen). Av dessa säger sig samtliga ha getts möjligheten att i stället lämna landet.
I början av juni väntas riksdagen rösta igenom det nya lagförslaget, som föreslås träda i kraft den 1 juli.
Fotnot: Migrationsverket har själva gjort en sökning på antalet åldersuppskrivningar i gruppen, som visar att andelen är 70 procent. Deras sökning inkluderar dock vissa personer som inte omfattas av lagförslaget. I vår undersökning har vi sorterat bort sådana asylbeslut, för att få ett så korrekt underlag som möjligt. Därför är vår siffra högre än Migrationsverkets. De bortsorterade besluten rör personer som bedömts vara uppenbart vuxna vid ankomsten. Dessa personer berörs inte av lagförslaget.
Fotnot 2: Siffran för andelen män kommer från Migrationsverkets egen statistikenhet, och är alltså helt säkerställd, utan felmarginal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar