Språkkrav för uppehållstillstånd

Språkkrav lyfts i migrationskommittén

Sverigemigrationskommittén lyfter nya krav för att få permanent uppehållstillstånd.

Det kan bland annat handla om språk- och samhällskunskapskrav.

Migrationskommitténs uppdrag är att ta fram förslag för en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Bland partierna finns en bred majoritet för att Sverige ska övergå till tillfälliga uppehållstillstånd (TUT).

– Det har varit vår utgångspunkt hela tiden, säger Socialdemokraterna representant Rikard Larsson.

Enligt den tillfälliga, skärpta asyllagen beviljas bara TUT för närvarande. Men den lagen upphör 2021 och då går Sverige tillbaka till permanenta uppehållstillstånd (PUT) om inga nya lagändringar görs.

Inför måndagens möte hade kommitténs sekretariat lagt fram ett förslag för partierna. Det innebär att en asylsökande som bedöms ha flyktingskäl ska beviljas ett tidbegränsat tillstånd i upp till tre år. Om ett nytt tillstånd därefter beviljas ska även det vara tidsbegränsat.

För alternativt skyddsbehövande föreslås också tidsbegränsade uppehållstillstånd, men hur långa de ska vara nämns inte.

Om TUT blir huvudregel så uppstår frågan vilka krav som ska ställas för att kunna få PUT. Sekretariatet har lyft frågan genom att föreslå att "vissa" krav ska ställas.

I underlaget till partierna nämns länder som ställer krav på språkkunskaper, på kunskap om samhället och krav på att kunna försörja sig. Norge och Danmark är två av dem.

Socialdemokraternas Rikard Larsson vill inte gå in i detalj på förslagen. Han uppger att om en person fått förlängt uppehållstillstånd under en lång tid så kommer till slut en situation då man ska övergå till PUT.

– Vi får diskutera hur det ska se ut, säger Larsson.

C ser problem

I till exempel Tyskland finns en obligatorisk integrationskurs, som ofta omfattar 600 språklektioner och 100 lektioner i samhällsorientering.

I Nederländerna förväntas dessutom den som vill ha permanent uppehållstillstånd skriva under en deklaration där man förbinder sig att aktivt delta i det nederländska samhällslivet och att respektera vissa normer.

M, KD och SD vill ställa språkkrav och samhällskunskapskrav för PUT. SD vill dock allra helst avskaffa PUT och bara ha kvar TUT och medborgarskap.

Centerns Jonny Cato ser problem med förslaget på krav för PUT, men tillägger att det inte var uppe för diskussion på måndagens möte. Han framhåller att det kan bli svårt att kombinera ett sådant förslag med förslag om språkkrav för medborgarskap. Regeringen har tillsatt en sådan utredning vad gäller medborgarskap.

I underlaget till migrationskommittén står dock att detta inte hindrar kommittén från att ta ställning till krav för att få PUT, eftersom detta är steget före ett medborgarskap.

SD stannar kvar

Trots att partierna står långt ifrån varandra, så tycker flera att arbetet i kommittén går framåt.

SD vill ha en så stram migrationspolitik som möjligt.

– Än så länge finns fortfarande möjligheter att få igenom tillräckligt mycket för att jag känner att det är värt att vara kvar i de här samtalen, säger SD:s migrationspolitiske talesperson Paula Bieler.

SD och M vill ha ett volymmål för asylmottagandet. Men i underlaget till kommittén står att ett volymmål inte är lämpligt för lagstiftning.

– Det är för mig oförståeligt, säger Bieler och pekar på att Sverige har mål både i finanspolitiken och i klimatpolitiken.

För M är ett volymmål helt avgörande, men också bättre möjligheter, till exempel för polisen, att se till att personer som ska utvisas verkligen lämnar landet. När det gäller frågan om återvändande heter det i underlaget till kommittén att ett alternativ är att låta en särskild utredning titta på det.

– Jag är orolig över att man inte riktigt verkar vara villig att ta ett helhetsgrepp, utan vill snäva in utredningen så mycket som möjligt. Det har vi svårt att acceptera, säger M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

Peter Wallberg/TT
Lars Larsson/TT