Blir en svensk medborgare dansk för att h*n har bott i Danmark i två år?
Är man svensk även om man inte har svenskt medborgarskap?
Det här handlar om mördare och terrorister!
Cirka 300 människor lämnade sina liv i Sverige för att ansluta sig till IS. 150 har återvänt, andra är döda eller sitter inspärrade i läger. I Sverige hoppas regeringen på att få ut barnen – vilket visat sig mycket svårare än vad man trott.
Hur många "svenskar" har rest för att ansluta sig till IS?
Enligt en rapport som Försvarshögskolan tog fram 2017 har cirka 300 "svenskar" rest för att ansluta sig till världens grymmaste terrorsekt. Av dem var 45 under 20 år när de reste – 18 av dessa var barn, under 18 år.
Ett 50-tal svenskar har dött, en siffra som bedöms ha stigit under det senaste året
Över 150 IS-svenskar har kommit tillbaka till Sverige, uppgav Säpo för SvD i våras.
Turkiet meddelade på fredagen att landet redan nästa vecka börja skicka tillbaka infångade IS-medlemmar till deras hemländer. Det är oklart om det finns svenskar bland dem.
Var befinner de sig nu?
Ingen vet med säkerhet hur många, och exakt vilka, av de svenskar som reste för att ansluta sig till terrorgruppen som faktiskt har överlevt.
Det finns flera kurdiskkontrollerade läger där misstänkta IS-terrorister hålls. Det största är ökenlägret al-Hol, där runt 10 000 utländska medborgare ska finnas bland IS-sympatisörerna, enligt kurdiska myndigheter.
Även svenska medborgare finns i al-Hol. Enligt uppgifter till nyhetsbyrån TT i våras fanns då uppemot 100 vuxna och 80 barn till misstänkta svenska terrorresenärer i lägret.
Flera organisationer har flaggat om undernäring och hög barnadödlighet i lägren. Det varnas också för att radikaliseringen ökar bland kvinnliga terrorresenärer.
Varför tar Sverige inte hem dem?
Sverige är – precis som i stort sett alla länder som har medborgare i de syriska lägren – splittrat i frågan om att ta hem barn och kvinnor. De enda som har fått hjälp av myndigheter att resa tillbaka till Sverige är IS-terroristen Michael Skråmos sju barn. De landade i Sverige i maj efter förhandlingar mellan svenska och kurdiska myndigheter.
Tyskland har tagit tillbaka flera barn sedan början av året, samtliga under tio år gamla, liksom bland annat Frankrike, Belgien, Turkiet och Ryssland. De flesta länder låter dock enbart barn vars IS-stridande föräldrar är döda att komma hem.
Den svenska regeringen har uppgett att de hoppas få ut barnen till slut.
– Men det har visat sig mycket svårare än vad vi hade trott, sade utrikesminister Ann Linde (S) till TT den 12 oktober.
Hon pekar på en rad lagtekniska problem, där lagar som rör individens rätt, familjerätt och folkrätten ska vägas mot varandra. Ibland kan föräldrarna också ha olika nationalitet, vilket gör att flera länders lagstiftning ska tas hänsyn till. Dessutom är det inte enkelt säkert veta vem som är föräldrar till barnen.
Cirka 300 människor lämnade sina liv i Sverige för att ansluta sig till IS. 150 har återvänt, andra är döda eller sitter inspärrade i läger. I Sverige hoppas regeringen på att få ut barnen – vilket visat sig mycket svårare än vad man trott.
Hur många "svenskar" har rest för att ansluta sig till IS?
De lämnade sina liv i Sverige för att ansluta sig till IS och andra jihadistorganisationer i Irak och Syrien.
Enligt en rapport som Försvarshögskolan tog fram 2017 har cirka 300 "svenskar" rest för att ansluta sig till världens grymmaste terrorsekt. Av dem var 45 under 20 år när de reste – 18 av dessa var barn, under 18 år.
Ett 50-tal "svenskar" har dött, en siffra som bedöms ha stigit under det senaste året
Över 150 "is-svenskar" har kommit tillbaka till Sverige, uppgav Säpo för SvD i våras.
Turkiet meddelade på fredagen att landet redan nästa vecka börja skicka tillbaka infångade IS-medlemmar till deras hemländer. Det är oklart om det finns "svenskar" bland dem.
Var befinner de sig nu?
Ingen vet med säkerhet hur många, och exakt vilka, av de "svenskar" som reste för att ansluta sig till terrorgruppen som faktiskt har överlevt.
Det finns flera kurdiskkontrollerade läger där misstänkta IS-terrorister hålls. Det största är ökenlägret al-Hol, där runt 10 000 utländska medborgare ska finnas bland IS-sympatisörerna, enligt kurdiska myndigheter.
Även svenska medborgare finns i al-Hol. Enligt uppgifter till nyhetsbyrån TT i våras fanns då uppemot 100 vuxna och 80 barn till misstänkta svenska terrorresenärer i lägret.
Flera organisationer har flaggat om undernäring och hög barnadödlighet i lägren. Det varnas också för att radikaliseringen ökar bland kvinnliga terrorresenärer.
Varför tar Sverige inte hem dem?
Sverige är – precis som i stort sett alla länder som har medborgare i de syriska lägren – splittrat i frågan om att ta hem barn och kvinnor. De enda som har fått hjälp av myndigheter att resa tillbaka till Sverige är is-terroristen Michael Skråmos sju barn. De landade i Sverige i maj efter förhandlingar mellan svenska och kurdiska myndigheter.
Tyskland har tagit tillbaka flera barn sedan början av året, samtliga under tio år gamla, liksom bland annat Frankrike, Belgien, Turkiet och Ryssland. De flesta länder låter dock enbart barn vars IS-stridande föräldrar är döda att komma hem.
Den svenska regeringen har uppgett att de hoppas få ut barnen till slut.
– Men det har visat sig mycket svårare än vad vi hade trott, sade utrikesminister Ann Linde (S) till TT den 12 oktober.
Hon pekar på en rad lagtekniska problem, där lagar som rör individens rätt, familjerätt och folkrätten ska vägas mot varandra. Ibland kan föräldrarna också ha olika nationalitet, vilket gör att flera länders lagstiftning ska tas hänsyn till. Dessutom är det inte enkelt säkert veta vem som är föräldrar till barnen.
Cirka 300 människor lämnade sina liv i Sverige för att ansluta sig till IS. 150 har återvänt, andra är döda eller sitter inspärrade i läger. I Sverige hoppas regeringen på att få ut barnen – vilket visat sig mycket svårare än vad man trott.
Hur många "svenskar" har rest för att ansluta sig till IS?
Enligt en rapport som Försvarshögskolan tog fram 2017 har cirka 300 "svenskar" rest för att ansluta sig till världens grymmaste terrorsekt. Av dem var 45 under 20 år när de reste – 18 av dessa var barn, under 18 år.
Ett 50-tal svenskar har dött, en siffra som bedöms ha stigit under det senaste året
Över 150 IS-svenskar har kommit tillbaka till Sverige, uppgav Säpo för SvD i våras.
Turkiet meddelade på fredagen att landet redan nästa vecka börja skicka tillbaka infångade IS-medlemmar till deras hemländer. Det är oklart om det finns svenskar bland dem.
Var befinner de sig nu?
Ingen vet med säkerhet hur många, och exakt vilka, av de svenskar som reste för att ansluta sig till terrorgruppen som faktiskt har överlevt.
Det finns flera kurdiskkontrollerade läger där misstänkta IS-terrorister hålls. Det största är ökenlägret al-Hol, där runt 10 000 utländska medborgare ska finnas bland IS-sympatisörerna, enligt kurdiska myndigheter.
Även svenska medborgare finns i al-Hol. Enligt uppgifter till nyhetsbyrån TT i våras fanns då uppemot 100 vuxna och 80 barn till misstänkta svenska terrorresenärer i lägret.
Flera organisationer har flaggat om undernäring och hög barnadödlighet i lägren. Det varnas också för att radikaliseringen ökar bland kvinnliga terrorresenärer.
Varför tar Sverige inte hem dem?
Sverige är – precis som i stort sett alla länder som har medborgare i de syriska lägren – splittrat i frågan om att ta hem barn och kvinnor. De enda som har fått hjälp av myndigheter att resa tillbaka till Sverige är IS-terroristen Michael Skråmos sju barn. De landade i Sverige i maj efter förhandlingar mellan svenska och kurdiska myndigheter.
Tyskland har tagit tillbaka flera barn sedan början av året, samtliga under tio år gamla, liksom bland annat Frankrike, Belgien, Turkiet och Ryssland. De flesta länder låter dock enbart barn vars IS-stridande föräldrar är döda att komma hem.
Den svenska regeringen har uppgett att de hoppas få ut barnen till slut.
– Men det har visat sig mycket svårare än vad vi hade trott, sade utrikesminister Ann Linde (S) till TT den 12 oktober.
Hon pekar på en rad lagtekniska problem, där lagar som rör individens rätt, familjerätt och folkrätten ska vägas mot varandra. Ibland kan föräldrarna också ha olika nationalitet, vilket gör att flera länders lagstiftning ska tas hänsyn till. Dessutom är det inte enkelt säkert veta vem som är föräldrar till barnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar