Migrationspolitik

I slutet av juli ska partierna ha nått fram till ett förslag på en ny migrationspolitik som har brett stöd i riksdagen. Först nu finns ett helhetsförslag att börja förhandla om.

Helhetsförslaget har sammanställts av kommitténs opolitiska sekretariat. TT har talat med de åtta partierna och allt tyder på att förhandlingsstriden blir mycket hård. Partierna står långt ifrån varandra och inget är helt nöjt med det som nu ligger på bordet.

Gladast verkar M och SD vara. SD:s representant Jonas Andersson tycker att mycket går i rätt riktning, om än inte tillräckligt långt.

M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard säger:

– Det är glädjande att många av de förslag vi drivit finns med.

Flera partier uttrycker förvåning över en del av innehållet, men Malmer Stenergard är positivt överraskad. Helhetsförslaget omfattar bland annat tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, språk- och samhällskunskapskrav för att få permanent uppehållstillstånd och försörjningskrav för anhöriginvandring.

Flera av de enskilda förslagen som nu lagts fram fanns inte med i regeringens direktiv till kommittén. Till exempel åtgärder för att se till att asylsökande med avslag återvänder och M:s krav på ett volymmål för migrationspolitiken. Det kallas nu för riktmärke.

Men Malmer Stenergard betonar att det hittills under kommitténs möten inte låtit som det finns majoritet för flera av förslagen. Ett exempel är att alternativt skyddsbehövande, till exempel många som flytt från kriget i Syrien, inte ska få undantag från försörjningskrav även om de lämnar in ansökan om familjeåterförening inom tre månader.

Enligt Malmer Stenergard var Moderaterna tillsammans med SD och Liberalerna ensamma om att ställa sig bakom det förslaget vid det senaste mötet.

Men även KD:s Hans Eklind stödjer förslaget. Han uppger att det råder väldigt olika åsikter om försörjningskrav i kommittén.

– Det här försörjningskravet tänker vi inte backa från en centimeter, säger Eklind.

Flera partiföreträdare säger att det är möjligt att hitta olika majoriteter för olika enskilda förslag. Men det är helheten som den stora striden kommer att handla om. KD:s krav är att den framtida migrationspolitiken måste leda till att "söktrycket" i Sverige sjunker till nordisk nivå, och där är inte förslagen än, enligt Eklind.

– För oss är det helt avgörande. Vi kan inte ha en situation där tre av fyra som kommer till Norden väljer att söka i Sverige, säger han.

Mest missnöjda med sekretariatets helhetsförslag verkar de partier vara som vill se en generösare migrationspolitik.

V:s Christina Höj Larsen tycker att förslagen är "sorgliga" och mest är symbolpolitik.

Både V och MP är till exempel skarpt kritiska till de förslag som ska få fler att återvända till sina hemländer när de fått avslag. Bland annat att de måste vänta i tio år innan en ny ansökan får lämnas in.

V och MP invänder att det inte finns något stöd i forskningen för att det leder till att färre avstår från att gå under jorden. De varnar för att människor blir fast i skuggsamhällen.

– Det kan innebära att barn får tillbringa hälften av sin barndom som papperslösa, säger Annika Hirvonen Falk (MP).

Bland förslagen för att få människor att lämna landet efter avslag finns också att polisen ska få ökade möjligheter till utlänningskontroll, möjlighet till elektronisk övervakning och krav på att bo på ett visst ställe i väntan på utvisning. De åtgärderna är något som glädjer SD.

– I princip allt finns i vår politik, det finns redan i våra motioner, säger SD:s Jonas Andersson.

Det är Socialdemokraterna som sitter på nyckeln till en bred överenskommelse. Det blir en balansakt att både komma överens med regeringskollegan MP och få med M.

Rikard Larsson (S) är ovillig att kommentera enskilda förslag för TT, men upprepar partiets ståndpunkt att uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade som huvudregel.

– Jag tror att man ska hålla de här diskussionerna inom kommittén och inte föra dem i media, säger han.

Men både från vänster och höger klagas det på att riksdagens största parti inte heller vill visa sina kort inom kommittén.

Maria Davidsson/TT Peter Wallberg/TT

Tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel.

Flyktingar får tillstånd på tre år, som kan förlängas med tre år.

Alternativt skyddsbehövande får tillstånd på 13 månader, som kan förlängs med två år.

Om permanent uppehållstillstånd blir aktuellt ställs språk-, samhällskunskaps- och försörjningskrav.

Kvotflyktingar får permanent uppehållstillstånd direkt.

Skydd kan även ges av humanitära skäl i 13 månader och kan förlängas med två år.

Även alternativt skyddsbehövande har rätt till familjeåterförening, men undantas inte från försörjningskrav.

Personer med asylavslag får inte göra ny ansökan förrän om tio år.

Möjlighet att använda elektronisk fotboja på de som ska utvisas.

Skyldighet att bo på en viss plats för de som ska utvisas.

Återetableringsstödet för personer som återvänder utvidgas till fler länder

Riksdagen ska varje år bestämma ett riktmärke för asylmottagandet de närmaste tre åren.

Källa: Migrationskommittén