Religiösa friskolor

MÅNDAG 16 SEPTEMBER 2019

Islamister startar förskolor och familjedaghem.

av
Olof Svensson

Kvinnan drev ett familjedaghem hos en känd våldsbejakande extremist.

Flera andra misstänkta islamister och extremister har den senaste tiden knutits till förskolor och familjedaghem, visar Aftonbladets kartläggning.

– Det är horribelt. Det här sker i en ålder där barn är som mest formativa, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

Göteborgs förskolenämnd stoppade nyligen ett familjedaghem (tidigare dagmamma) med omedelbar verkan. Anledningen var att verksamheten hölls hemma hos den kända islamisten Anas Khalifa.

Familjedaghemmet hade fem barn i åldrarna ett till fem och drevs av en kvinna med nära koppling till Khalifa, i deras gemensamma bostad i Göteborg. När nämnden granskade hemmet framkom att Khalifa också var engagerad i verksamheten.

– I somras skrev han sig på adressen, då kände vi att kopplingen blev för stark, säger Amanda Larsson chef på juridik och ärendehanteringen på förskoleförvaltningen i Göteborg.

Anas Khalifa har under lång tid spridit extrema budskap i sina sociala kanaler. I Försvarshögskolans rapport ”Mellan salafism och salafistisk jihadism” tillägnas han ett eget kapitel. Han har hyllat jihad, talat nedlåtande om homosexuella och predikat om att kvinnor ska täcka sig från topp till tå. För några år sedan uppmanade han ungdomar att inte gå på studentfest eftersom de då kan få ”Allahs vrede” över sig.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp tycker det är horribelt att misstänkta islamister startar förskolor och familjedaghem. 

Samma kvinna stoppades så sent som i våras från att öppna en annan verksamhet, en förskola i Göteborg. Nämnden motiverade det med att kvinnan tidigare haft ekonomiska problem. Men kopplingen till Khalifas radikala åsikter fanns också med i bilden.

– Vi börjar alltid titta på de ekonomiska bitarna, när dessa visade på att huvudmannen ej var lämplig gick vi inte vidare och tittade på andra lämplighetsaspekter, säger Amanda Larsson.

Anas Khalifa är långt ifrån den enda i extremistmiljöer som kan kopplas till förskolor och familjedaghem. Tidigare i vår stoppade Göteborg två andra ansökningar. En kom från Abdel-Nasser El-Nadi, tidigare vd för Vetenskapsskolan och som fram till nyligen suttit i förvar på uppdrag av Säkerhetspolisen. El-Nadi ville starta en förskola med fyra avdelningar för barn mellan ett och fem år, men nekades eftersom han kopplas till våldsbejakande extremism.

Utreds i flera kommuner
Ännu en ansökan om familjedaghem stoppades i samma veva. Kvinnan bakom ansökan var tidigare tillsammans med en man som greps i USA och dömdes för brottslighet med kopplingar till terror. Kvinnans nuvarande man har ett nära samröre med Anas Khalifa, enligt handlingar från förskolenämnden i Göteborg.

Ett annat exempel på extremister som kopplas till förskolor är föräldrakooperativet Bilaal. Verksamheten finns i Umeå, Gävle och Söderhamn och är nu under utredning. Anledningen är att en styrelsemedlem tagits i förvar av Säpo. Han är en av de sex personer som Säpo vill få utvisade eftersom de utgör ett hot mot rikets säkerhet.

Efter att han tagits i förvar hoppade mannen av styrelsen.

Ranstorp: Det är lukrativt
Även i Eskilstuna har kommunen stött på misstänkta islamister som vill driva förskola.

Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, säger att islamister och extremister försöker skapa nya ekonomiska inkomster genom att driva förskolor och familjedaghem.

– Det är lukrativt. Ett par barn kan generera ganska stora summor. Det handlar också om att de vill hermetiskt sluta sig gentemot samhället i stort. Det börjar med förskolor och går ända upp till gymnasiet.

Har kommunerna tillräcklig kunskap?

– I Göteborg tror jag de har det. Men på många håll tror jag det finns obefintlig fokus på den frågan.

Ska inte människor som förespråkar en strikt tolkning av islam få driva förskolor?

– Jo, det ska de. Problemet är att det finns för lite tillsyn i verksamheten.

Aftonbladet har utan framgång sökt Anas Khalifa och hans sambo. Familjedaghemmet har tre veckor på sig att överklaga beslutet att stänga verksamheten.