Miljontals kronor i offentliga medel hamnar i våldsbejakande extremisters fickor – och störst är problemet i den islamistiska miljön. Det uppger Säkerhetspolisen, Säpo, i sin senaste årsbok.
Säpo har nu gett ut sin årsbok för 2020 där man slår fast att säkerhetshoten mot Sverige har ökat och bedöms fortsätta öka framöver. Det handlar både om hot från främmande makt – framför allt Ryssland, Kina och Iran – och från våldsbejakande extremism.
– Det traditionella underrättelsehotet består, samtidigt som främmande makt har intensifierat sin säkerhetshotande verksamhet. Angrepp på regimkritiker i Sverige och utomlands tyder på en ökad riskbenägenhet hos främmande makt och vi har också sett fall med statsunderstödd terrorism, säger Säpochefen Klas Friberg i ett pressmeddelande.
Säpo skriver att attentatshotet från våldsbejakande islamister och högerextremister är fortsatt förhöjt. Även våldsbejakande vänsterextremister utgör ett hot mot demokratin.
– Den tilltagande polariseringen i samhället, och också den polariserande retoriken, bidrar till extremistmiljöernas tillväxt. Bidrag i form av offentliga medel ökar handlingsutrymmet och ny teknik ger våldsbejakande extremistmiljöer större möjligheter att dolt bedriva säkerhetshotande verksamhet, säger Friberg.
I årsboken varnar Säpo för att extremisternas verksamhet göds av skattepengar: ”Omfattningen av det offentliga stödet till organisationer med kopplingar till våldsbejakande extremistmiljöer är svårt att uppskatta på grund av bristen på transparens i systemet, men uppgår till hundratals miljoner kronor.”
Fredrik Hallström, enhetschef på kontraterrorism och författningsskydd, citeras:
– Vi ser att offentliga medel delas ut till organisationer som på ytan kanske är legitima, men där till exempel individer som återvänt från konfliktområden bedriver verksamhet som stödjer våldsbejakande extremism. Pengar kan exempelvis skickas utomlands för att stötta terrororganisationer, användas till att bjuda in radikala föreläsare eller till annan odemokratisk verksamhet. Staten och kommunerna ska inte finansiera verksamheter som inte uppfyller demokrativillkoren, demokrativillkoren måste betyda något.
Säpo skriver att problemet med extremister som finansieras av offentliga medel just nu är störst i den våldsbejakande islamistiska miljön.
Säpo varnar för att extremister utnyttjar luckor i lagen för att bland annat ägna sig åt missbruk av välfärdssystemet.
– All den brottslighet de begår – stöld, häleri, bedrägeri, bidragsbrott och så vidare – genererar handlingsutrymme för tongivande individer, nätverk och grupper inom de våldsbejakande extremistiska miljöerna. Det är därför samarbetet med Polismyndigheten har intensifierats och vi arbetar närmare tillsammans än vad vi någonsin gjort, säger Fredrik Hallström.
Säpo skriver att ungefär 200 personer som bedömts utgöra ett säkerhetshot mot Sverige har fått ett utvisningsbeslut, men att enbart en tredjedel av dessa beslut har kunnat verkställas. Många av de som identifierats som hot får alltså stanna i Sverige.
– Det påverkar Säkerhetspolisens effektivitet, att vi behöver fortsätta lägga tid och resurser på att bedöma och rikta hotreducerande åtgärder mot de här personerna. Så länge de är kvar i landet kan de bedriva skadlig verksamhet, säger Hallström.
Jonathan Norström
I samband med att Säpo släppte sin årsbok för 2020 konstaterade myndigheten att den våldsbejakande extremismen i Sverige utnyttjar möjligheten att söka offentliga medel. Bulletin har i en intervju frågat säkerhetspolischefen Klas Friberg vad som menas med det, samt om utländsk finansiering av moskéer gynnar extremismen.
Vad gäller den sistnämnda sa Klas Friberg till TT under seminariet att "den våldsbejakande extremismen utnyttjar också möjligheten att söka och få offentliga medel vilket stärker deras propagandaavsikt i Sverige".
Vilka bidrag handlar det om?
– Det är olika typer av bidrag. Det har man tittat på i ett antal utredningar. Det har gått bland annat till skolor och andra typer av föreningar. Vi tycker att det är olyckligt att de här typen av bidrag betalas ut till individer och organisationer som vi bedömer finns i den våldsbejakande miljön, säger han och tillägger:
– Vi har påtalat att vi tycker att det bör finnas ett kunskapscentrum i Sverige som förser myndigheter och kommuner med god information om organisationer och individer till vilka man betalar ut olika typer av medel.
Kostat miljontals kronor
Klas Friberg säger att det är positivt att regeringen har tillsatt en utredning som ska titta på möjligheten att skapa ett ovan nämnt kunskapscentrum. Att offentliga medel har gått till våldsbejakande extremism har kostat Sverige mycket pengar.
– Vi pratar om miljontals kronor som har gått till den här typen av verksamheter.
Miljontals kronor inom loppet av hur lång tid?
– Det är under flera år som det har pågått.
Saknas det kunskap inom kommunerna om vilka organisationer som kan ägna sig åt våldsbejakande extremism?
– Det saknas kunskap. Vi har sett att det har betalats ut mycket pengar till individer, föreningar och skolor som inte borde ha betalats ut enligt vår uppfattning. Det är därför som vi tycker att det är bra om det kunde bildas ett kunskapscentrum där man kunde få den här informationen. Vi tycker i grunden inte att det är Säkerhetspolisens uppdrag att titta på vilka som ska få bidrag eller inte.
Har bidragen som dessa organisationer får ökat under åren?
– Ja, det är vår bedömning att de har ökat. Vi har inte undersökt det här statistiskt men när vi började att titta närmare på hur man skulle minska möjligheterna för den våldsbejakande miljön att värva individer i Sverige, vilket vi gjorde för några år sedan, såg vi det mönstret, att de får offentliga medel.
Följer problematiken noggrant
Utländsk finansiering av moskéer, gynnar det den våldsbejakande extremismen?
– Nej, det kan man inte säga generellt. Det skulle i så fall vara finansiering som går direkt till en förening eller församling som förespråkar våldsbejakande extremism. Här är det viktigt att vi som en del av demokratin i Sverige inte drar alla över en kam. Vi måste kunna visa att det rör sig om något olagligt som går till just våldsbejakande extremism.
Men kan man se någon koppling till om en moské får pengar från exempelvis Iran?
– Jag vill inte uttala mig om vilka kopplingar vi ser, men vi är medvetna om att det finns en problematik här som vi följer noggrant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar