Fakta i frågan: Har överdödligheten under pandemin varit högre i Sverige än andra länder?
Sveriges överdödlighet förra året var i huvudsak koncentrerad till personer över 65 år. Det står i kontrast till flera andra europeiska länder som hade hög överdödlighet även i den yngre befolkningen.
Men sett i ett nordiskt perspektiv avviker Sverige tydligt med höga dödssiffror under pandemin.
Hur ser egentligen överdödligheten ut i Sverige jämfört med övriga Europa? Fakta i frågan reder ut, med hjälp av helt nya unika beräkningar.
Kristoffer Örstadius
Text
Jenny Alvén
Grafik
Överdödlighet anses vara det bästa måttet när man ska jämföra dödsfall till följd av coronapandemin mellan länder. I stället för att studera enskilda dödsorsaker – i detta fall covid-19 – letar man efter avvikelser i den totala dödsstatistiken.
Överdödligheten beräknas som skillnaden mellan antalet dödsfall under den aktuella tidsperioden och antalet dödsfall under en jämförelseperiod.
■ Överdödlighet uppstår när det är fler som dör än under jämförelseperioden.
■ Underdödlighet uppstår när det är färre som dör än under jämförelseperioden.
Eftersom överdödlighet utgår från totala dödsfall löser den problem med skillnader i olika länders rapportering av dödsfall i covid-19. Men överdödligheten fångar även in andra effekter på dödligheten som pandemin kan orsaka, till exempel att antalet dödsfall från trafikolyckor kan minska. Pandemin kan även ha andra effekter: försvagat sjukvårdssystem, färre som söker vård för hälsoproblem och så vidare. Överdödlighet fångar nettoresultatet av alla dessa faktorer. Måttet påverkas också av faktorer som inte alls har med pandemin att göra, till exempel extrem värmebölja.
Förra året dog 98.100 personer i Sverige. Det är väsentligt fler än tidigare år. År 2019 dog 88.800 personer, 2018 dog 92.200 personer och 2017 dog 92.000 personer.
Följande graf visar antalet döda i Sverige, vecka för vecka sedan 2010. Kurvorna för åren 2010–2019 har samma färg för att 2020 och 2021 ska bli tydligare att urskilja:
Grafen visar att 2020 var ett speciellt år, med stora variationer i antalet döda:
■ Under de första elva veckorna av 2020 dog färre personer än under tidigare år. Det hänger troligtvis samman med att influensasäsongen var ovanligt mild.
■ Under perioden vecka 13–26 året 2020 (23 mars till 28 juni) hade Sverige många fler dödsfall än normalt. Även under slutet av 2020 och under början av 2021 var antalet dödsfall betydligt större än normalt.
■ Under några veckor på sensommaren 2020 var dödssiffrorna något lägre än normalt.
Sammantaget dog 7.150 fler personer år 2020 än genomsnittet åren 2017–2019. Det är nästan bara personer från 70 år och uppåt som har bidragit till denna ökning.
Ålder har visat sig vara den viktigaste riskfaktorn för dödlighet i covid-19. Bara en promille av dem som dött med covid-19 som angiven dödsorsak är under 30 år. De allra flesta döda, 72 procent, finns i åldersgruppen 80 år och äldre. Dödligheten i covid-19 är högre för män än för kvinnor.
Eftersom ålder är en så central faktor blir åldersstrukturen viktig att ta hänsyn till vid internationella jämförelser. Italien har till exempel haft låga födelsetal i många decennier. Andelen 80-plussare är 7,2 procent i Italien, medan siffran för Norge är 4,2 procent. Italien har alltså varit mer sårbart för covid-19 än Norge.
I nedanstående graf har DN räknat fram överdödligheten i europeiska länder under 2020, baserad på en jämförelse med genomsnittet för 2017–2019. Siffrorna är justerade för skillnader i köns- och ålderssammansättning mellan länder.
Jämförelsen anger antalet döda per 100.000 invånare (i stället för antal döda som i tidigare grafer).
Överdödligheten var högst i Polen, Bulgarien, Spanien och Tjeckien. Fyra av de 29 länderna hade trots pandemin underdödlighet: Danmark, Island, Finland och Norge.
Sverige ligger i den nedre halvan i listan över överdödlighet i Europa, men högre än de övriga nordiska länderna som hade underdödlighet. Överdödligheten i Sverige var 6 procent, vilket motsvarar 56 fler döda per 100.000 invånare.
I nedanstående grafer har DN räknat fram överdödligheten – vecka för vecka, land för land. Även dessa är justerade för skillnader i köns- och ålderssammansättning.
Först en överblick över alla länder i undersökningen:
Från graferna kan vi dra några slutsatser:
■ Flera länder i Europa sticker ut med kraftiga toppar av överdödlighet. I Spanien var överdödligheten som mest närmare 150 procent. Vissa länder, främst i Östeuropa, hade sina toppar under hösten och vintern 2020 i stället för under våren.
■ De svenska topparna i överdödlighet hör till de lägre i Europa.
■ Flera av våra grannländer – Danmark, Estland, Finland och Norge – utmärker sig med i stort sett ingen överdödlighet alls under året.
■ Merparten av länderna hade, liksom Sverige, underdödlighet i början av året, alltså före pandemin.
Här kan du närmare jämföra varje land med Sverige:
Det är inte självklart att man ska justera överdödligheten för skillnader i köns- och ålderssammansättning. Man kan också hävda att länder med hög andel äldre bör anpassa sig till det genom att tillämpa hårdare restriktioner än länder med låg andel äldre. DN har även jämfört överdödligheten rakt av utan att justera siffrorna. För Sveriges del är bilden oförändrad, vi ligger även här i den nedre halvan men över övriga Norden.
Ett annat sätt att illustrera överdödligheten är att redovisa förändringen åldersgrupp för åldersgrupp. Här ser vi att vissa länder, till exempel Bulgarien, Litauen, Polen och Spanien har en överdödlighet även i yngre åldersgrupper.
Varför vissa länder har en överdödlighet även i yngre åldersgrupper är svårt att svara på, men en förklaring kan vara grundläggande hälsoskillnader.
Sverige har överdödlighet för åldersgrupperna 55–59 år och 65 år samt uppåt. Däremot föreligger underdödlighet för 45–54-åringar och 60–64-åringar.
Norge är det enda landet med underdödlighet i samtliga åldersgrupper, det vill säga även för de äldsta.
Så till en knepig fråga: vad är ”normal dödlighet”? Det idealiska är att jämföra dödligheten med vad den skulle ha varit om pandemin inte hade inträffat. Men det senare går förstås bara att uppskatta, till exempel genom att använda historiska data. Valet av jämförelseperiod har stor betydelse. DN har ovan jämfört 2020 med de tre föregående åren.
Nackdelen med en kort tidsperiod (exempelvis en jämförelse av 2020 med 2019) är att ett enskilt år med ovanlig hög eller låg dödlighet får stor påverkan på jämförelsen. Å andra sidan är också en lång tidsperiod problematisk. Ju längre jämförelseperioden är, desto mer underskattas nämligen eventuell överdödlighet. Det beror på att medellivslängden trendmässigt har ökat. Ett konkret exempel: dödligheten i Sverige var lägre 2020 än den var 2015. Den underliggande trenden är så stark att vi i regel får underdödlighet som resultat när vi jämför med tidigare år.
En annan metod är att jämföra dödligheten år 2020 med förväntad dödlighet år 2020. Vi kan till exempel anta att den underliggande trenden fortsätter som tidigare. För Sveriges del motsvarar det ungefär 1–2 procents årlig reduktion i de äldre åldersgrupperna. Med detta sätt att räkna, justerat för skillnader i köns- och ålderssammansättning, hamnar Sverige ungefär i mitten i Europa år 2020. Jämförelsen bygger på en beräkning av trenden för varje enskild åldersgrupp av män och kvinnor i respektive land.
Ett argument som framförts i debatten är att de höga svenska dödstalen våren 2020 berodde på att ovanligt få av de allra äldsta dog under 2019.
DN:s analys bekräftar att dödligheten år 2019 var ovanligt låg, både i Europa och i Sverige. Minskningen i dödlighet i Sverige är bland de högsta som uppmätts här de senaste 30 åren. Sverige var dessutom det land i Europa som hade störst underdödlighet år 2019. Orsaken var antagligen en ovanligt mild influensasäsong.
I nedanstående graf redovisar vi överdödligheten, baserad på en beräkning av förväntad dödlighet, för åren 2019 och 2020 sammanslagna. Överdödligheten mätt på detta sätt är lägre än i tidigare graf (fyra procent i stället för sex procent):
Sverige hamnar i nedre halvan. Det är svårt att uttala sig om i vilken grad underdödligheten i Sverige 2019 förklarar överdödligheten 2020. Procentsatserna minskar för samtliga länder. Men de flesta länder, inklusive Sverige, har överdödlighet även när vi slår samman 2019 och 2020
Sammanfattningsvis, hur vi än räknar får vi liknande resultat. Samma grupp länder toppar listorna och Sveriges överdödlighet ligger i nedre halvan när man jämför de europeiska länderna. Men de svenska siffrorna ligger klart högre än de nordiska grannländernas.
Svaret i korthet
1. Överdödligheten 2020 var lägre i Sverige än genomsnittet i Europa.
2. Men Sverige hade högre överdödlighet än de nordiska grannländerna. Där har färre personer har dött än normalt.
3. Överdödligheten i Sverige gäller i huvudsak personer över 65 år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar