Vänstern islam och hederskulturen

Vänstern är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och miljöpartiet.

Hedersförtryck, migration och integration är några av vår tids stora samhällsproblem. De behöver hanteras med tydlighet – inte ängslighet. Många inom vänstern, de gröna och liberala partierna vänder sig med rätta mot högerns – i synnerhet extremhögerns – syn på människan och samhället. Men detta berättigade avståndstagande får inte leda till ängslighet, beröringsskräck eller ohållbara och orimliga synsätt på dessa frågor. Det finns en uppenbar risk att sådana förhållningssätt snarare bidrar till att ursäkta, relativisera och i förlängningen upprätthålla allvarliga samhällsproblem.

Att exempelvis aktivt undvika att diskutera förutsättningarna för en hållbar och reglerad asyl- och migrations­politik, för att det ”skulle gynna högerns agenda”, är helt orimligt. Det leder till att upprätthålla ett ohållbart synsätt på invandring. Även om Socialdemokraternas parti­ledning och ansvariga ministrar har varit tydliga i dessa frågor, så finns det andra vänster-, liberala eller gröna röster som drar i en annan riktning.

Vi behöver också se ett totalstopp för religiösa friskolor. De kränker barns frihet att själva söka en livsåskådning, förvärrar segregationen och bidrar ibland till att upprätthålla ett patriarkalt synsätt och religiös extremism. Här finns ängsligheten primärt snarare hos kristdemokrater och andra borgerliga.

Att exempelvis aktivt undvika att diskutera förutsättningarna för en hållbar och reglerad asyl- och migrations­politik, för att det ”skulle gynna högerns agenda”, är helt orimligt.

Hedersförtryck begränsar människors frihet att själva kunna leva sina liv så som de önskar: klä sig som de vill, få träffa vem de vill, bli kära i vem de vill och att få utöva sina fritidsaktiviteter fritt. Tjejer, killar och hbtqi-personer som lever i hederskulturella hem, begränsas i sin vardag och berövas sina mänskliga rättigheter.

De utsatta kontrolleras och förtrycks när de inte följer hedersnormerna och när de bryter mot den patriarkala ordningen. Personer som är utsatta för hedersvåldets kontrollmekanismer lider i stor utsträckning av depressioner, ångest och förtvivlan. En feministisk rörelse som arbetarrörelsen måste se, möta och bekämpa hederskulturen som håller tillbaka och förtrycker människor. Mörkertalet är stort, men uppskattningar ger ändå vid handen att hundratusentals flickor och unga kvinnor samt vissa pojkar i dag förtrycks under hedersnormer.

Den som upprätthåller dessa förtryckande normer och värderingar är på många sätt minst lika skyldig som den som utför ett faktiskt angrepp på en annan person. Nu behöver därför strålkastarljuset riktas mot de auktoriteter i lokalsamhället – imamer, präster, äldre släktingar, klanledare eller föreningsledare – som upprätthåller hedersförtryckande normer och värderingar. De behöver verkligen visa att de mycket aktivt är beredda att bli en del av lösningen – eller förlora rätten till eventuella föreningsbidrag.

Den som exempelvis påtalar att en slöja är ett uttryck för ett förtryck för alla de flickor och kvinnor som tvingas bära den ska inte behöva beskyllas för att vara islamofob.

Dessutom behöver forskare, myndigheter och ideella föreningar fortsätta den samhällskritiska granskningen och ifrågasättandet av olika uttryck för patriarkala normer som förtrycker både flickor, kvinnor och vissa pojkar/män i Sverige i dag. Här gäller det att vara tydlig, men att rikta kritiken rätt.

Den som exempelvis påtalar att en slöja är ett uttryck för ett förtryck för alla de flickor och kvinnor som tvingas bära den ska inte behöva beskyllas för att vara islamofob. Hijab, niqab eller burka är inte vilka plagg som helst. Samtidigt är det grovt kränkande att kasta glåpord efter en kvinna som bär slöja.

Den som ifrågasätter könsstympning eller mång- och barngifte ska inte bli beskylld för att vara rasist. Men kvinnor och barn som själva har drabbats eller riskerar att drabbas av dessa övergrepp är offer. Det är de patriarkala normerna och de som upprätthåller dem som är problemet.

Vi kommer inte att lösa problemen med segregation om vi inte på allvar tar tag också i dessa frågor – utan ängslighet, men också utan att falla in i högerns ofta missriktade anklagelser.

Islamism är likt högerextremism en antidemokratisk tanketradition som bygger på konservativa och patriarkala samt våldsbejakande vi-mot-dem-synsätt.

Islamism är likt högerextremism en antidemokratisk tanketradition som bygger på konservativa och patriarkala samt våldsbejakande vi-mot-dem-synsätt och en över- och underordning. Islamism odlar också miljöer som motarbetar integration, delaktighet i demokratiska val, förvärvsarbetande och så vidare. Detta kan vi inte fortsätta acceptera och se förbi.

Sverige är ett av de länder som har kommit längst i kampen för jämställdhet mellan kvinnor och män – även om mycket återstår. Det är trots – inte tack vare – konservativa krafter i samhället som dessa framsteg har gjorts.

Kampen för ökad jämställdhet behöver därför föras mot både islamistiska, radikalkonservativa och andra patriarkala auktoriteter i lokalsamhället.

Hedersförtryck är en av de frågor som många har haft svårt att diskutera på ett seriöst sätt i svensk politik. Migration, integration, religiösa friskolor och våldsbejakande extremism är några andra ämnen som vänstersidan, gröna och liberaler behöver stöta och blöta med olika debattörer och experter.