Har regeringen glömt bort de farliga imamerna?
Inrikesministern har lovat att säkerhetshot ska utvisas från landet, men ännu har inget gjorts för att verkställa besluten. 22 jan, 2021
Våren 2019 slog Säkerhetspolisen till mot sex imamer och predikanter som bedömdes utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Tillsammans pekades de ut som viktiga centralfigurer inom den framväxande islamistiska miljön i Sverige.
Med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll sattes de därför i förvar i väntan på beslut om utvisning. Såväl Migrationsverket som regeringen fattade sedan utvisningsbeslut mot samtliga personer. Bland de frihetsberövade fanns den tidigare rektorn för den numera nedlagda Vetenskapsskolan i Angered. Också Gävleimamen Abo Raad, som hyllat Islamiska staten under terrorsektens krigsframgångar sommaren 2014, fanns bland de utvisningsdömda.
Detta skedde för snart två år sedan. Imamerna har dock ännu inte utvisats. Det föreligger nämligen så kallade verkställighetshinder i form av risk för tortyr eller förföljelse i hemländerna. Därför släpptes de på fri fot, men är belagda med krav på obligatoriska och regelbundna möten vid närmsta polisstation.
Justitieminister Morgan Johansson (S) har tidigare uttryckt ilska över detta hinder och deklarerat att han inte vill ha kvar dessa individer i landet (Aftonbladet 5/11 2019). I november 2019 lovade inrikesminister Mikael Damberg (S) att regeringen arbetade för att undanröja utvisningshindren mot de sex radikala individerna.
Det tycks dock inte vara en prioriterad fråga för de ansvariga statsråden. De utvisningsdömda imamerna strosar ju fortfarande runt fritt på gatan.
Förra året mottog regeringen en utredning som föreslog flera ändringar vad gäller lagen om särskild utlänningskontroll. Det ska bland annat bli lättare att utvisa en utlänning som antas ägna sig åt terrorismrelaterade brott och Säkerhetspolisen får utökade möjligheter till användning av hemliga tvångsmedel.
Men trots att utredningen är fullproppad med viktiga åtgärder för att begränsa tillväxten av radikala miljöer ska verkställighetshinder fortfarande föreligga om den utvisningsdömde riskerar tortyr eller förföljelse i hemlandet.
Det finns dock ett alternativ om regeringen menar allvar med att vilja undanröja utvisningshinder: Diplomatiska garantier från hemländerna. I fallet med imamerna rör det sig bland annat om Egypten och Irak, länder där Sverige har representation på plats för att kontrollera att eventuella garantier för de utvisade efterföljs.
Ur ett europeiskt perspektiv är det nämligen anmärkningsvärt att vi inte tycks kunna utvisa säkerhetshot till länder i norra Afrika och Mellanöstern. För Danmark, Storbritannien, Österrike, Italien och Frankrike är det inga större problem.
Vid årsskiftet intervjuade Kvällsposten en av imamerna som nyligen hade flyttat från Umeå ner till Malmö. ”Vi trivs mycket bättre här”, berättade den utvisningsdömde för Kvällsposten. I dag är det alltså fullt möjligt för ett säkerhetshot att flytta runt i landet för att söka efter lite personlig trivsel, när han egentligen borde vara utvisad till sitt hemland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar