Rökstenen

Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.

Rökstenen, vikingatidens förmodligen mest kända runsten, har i sekler gäckat såväl forskare som historiker. Men nu, mer än ett årtusende efter att stenen restes i östgötska Röks socken, presenterar en tvärvetenskaplig expertgrupp en tolkning som vittnar om en dödsmärkt son, en sörjande fader och framför allt oro över klimatet och en stundande naturkatastrof.

– Vi är fyra forskare som i två års tid arbetat tillsammans, och i mötet mellan våra olika akademiska hemvister – arkeologi, religionshistoria, runologi och svenska språket – uppenbarade sig längs vägen en åldrande mans betraktelse över sin döde son, berättar Henrik Williams, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet.

De forskare som deltagit i analysen av Rökstenen är:
Bo Gräslund, professor i arkeologi, Uppsala universitet
Per Holmberg, professor i svenska språket, Göteborgs universitet (projektledare)
Olof Sundqvist, professor i religionshistoria, Stockholms universitet
Henrik Williams, professor i nordiska språk, Uppsala universitet

Enligt forskarna återger texten hur fadern söker tröst i att sonen, en framgångsrik härförare, har kallats till Oden för att kämpa vid dennes sida i Ragnarök, slutstriden som följs av solens och ljusets återkomst. Innebörden är i linje med dåtidens fornnordiska mytologi och då Rökstenen skapades under tidigt 800-tal ingöt en möjlig undergång utbredd fruktan bland människorna i kölvattnet av en rad förödande katastrofer och, för dåtidens befolkning, oförklarliga himlafenomen.

– Vi kan med relativ säkerhet placera Rökstenens tillkomst i tid, men från den perioden finns färre än hundra kända runstenar. Och till skillnad från senare runstenar som ofta har snarlika innehåll, varierar dessa tidiga skapelser i budskap vilket generellt gör dem svårare att tolka, menar Henrik Williams. Just Rökstenen är dessutom skriven i olika former av chiffer, vilket helt säkert innebar en utmaning även för samtida läsare.
Endast utvalda skulle förstå

Rökstenens 760 tecken gör den till världens längsta runinskrift. Att ristningen namnger flera kungar indikerar att familjen som lät resa stenen tillhörde samhällets högsta skikt, och sannolikt kan en strävan efter exklusivitet förklara dess komplexa struktur: endast utvalda skulle förstå textens fulla innebörd.

Enligt forskarnas tolkning består emellertid ramverket av nio gåtor av vilka fem syftar på solen, resterande fyra på Oden och hans krigare. Henrik Williams uppmärksammar även tidigare oupptäckta kopplingar till andra fornnordiska texter.

– Vår kunskap om den här perioden är relativt begränsad. Det vi känner till härstammar i stor utsträckning från den isländska Eddan. Vårt arbete identifierar, enligt mig, tydliga paralleller till denna, vilket stärker hypoteser om en gemensam, mytologisk berättelseskatt. På Gotland har likartade fynd gjorts som går ännu längre tillbaka i tiden, men för mig är det som att hitta en ny litterär källa från den tidiga vikingatiden.
Tvärvetenskapligt samarbete

Gruppens vetenskapliga gärning har utgått från tidigare forskning. För flera centrala bidrag står Bo Ralph, professor och ledamot i Svenska akademin, som år 2007 ifrågasatte den dessförinnan rådande tolkningen att Rökstenen anger att Theoderik den store dött skulle ha dött nio mansåldrar innan dess skapelse. Enligt Henrik Williams var det dock den interdisciplinära interaktionen mellan representanter för olika universitet som slutligen genererade nyckeln till den 1200 år gamla hemligheten.

– Vi har opartiskt och med våra skilda kompetenser sammanställt, analyserat och utvecklat befintligt källmaterial, berättar Henrik Williams. Flera gånger utforskade vi felaktiga stickspår, men slutligen och med förenad kraft nådde vi vårt mål. Det här är en för runologin helt unik arbetsmetod som redan försett oss med viktiga ledtrådar till andra av vikingatidens gåtor, och jag är övertygad om att vi inom snar framtid fortsätter vår inslagna bana.

Magnus Alsne

Vikingar reste runsten av rädsla för klimatkatastrof

Flera uttryck på Rökstenen – världens mest kända vikingatida runsten – antyder att inskriften handlar om strider och forskare har i över hundra år försökt koppla inskriften till krigiska bragder. Tack vare ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt kan en ny tolkning nu publiceras. Den visar att det i stället handlar om en helt annan slags konflikt: kampen mellan ljus och mörker, värme och kyla, liv och död.

Rökstenen. Foto: Helge Andersson.

Rökstenen, rest i Östergötland omkring år 800 efter vår tideräkning, är världens mest kända runsten från vikingatiden, men också en av de mest svårtolkade. Den nya tolkning som nu publiceras bygger på ett samarbete mellan forskare från flera olika discipliner och universitet.

– Den nyckel som fick inskriften att öppna sig var tvärvetenskap. Utan samarbete mellan textforskning, arkeologi, religionshistoria och runologi hade det inte gått att lösa Rökstenens gåtor, säger Per Holmberg, professor i svenska språket med inriktning mot språkbruksforskning vid Göteborgs universitet, som lett studien.
Fruktade ny fimbulvinter

Studien utgår från ny arkeologisk forskning om hur hårt Skandinavien drabbades av en tidigare klimatkatastrof med sänkt medeltemperatur, missväxt, svält och massdöd. Bo Gräslund, professor i arkeologi vid Uppsala universitet, pekar på flera anledningar till att människor kan ha fruktat en ny sådan katastrof:

– Innan Rökstenen restes inträffade flera händelser som måste ha varit mycket olycksbådande: en kraftig solstorm färgade himlen i dramatiska röda färger, skördarna drabbades av en extremt kall sommar, och senare skedde en solförmörkelse precis efter soluppgången. Det kunde ha räckt med en av de här händelserna för att väcka oron för en ny ”fimbulvinter”, säger Bo Gräslund.
Inskrift består av nio gåtor

Enligt den tolkning som forskarna nu publicerar består inskriften av nio gåtor. På fem av dem är svaret ”Solen”. Bland annat gäller det en gåta om vem som var död men nu lever igen. De återstående fyra gåtorna handlar om Oden och hans krigare.

Olof Sundqvist, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet, förklarar kopplingen:

– Vikingatidens maktelit såg sig som garanten för goda skördar. De skulle leda kulten som höll ihop den sköra balansen mellan ljus och mörker. Och till sist vid Ragnarök, skulle de kämpa med Oden i den sista striden för ljuset.

På flera punkter i inskriften menar forskarna att det finns klara paralleller till andra fornnordiska texter, som ingen uppmärksammat tidigare.

– För mig har det nästan varit som att hitta en ny litterär källa från vikingatiden. Sveriges svar på den isländska Eddan! säger Henrik Williams, professor med inriktning mot runologi vid Uppsala universitet.

Läs hela den vetenskapliga artikeln "The Rök runestone and the end of the world" (Futhark: International Journal of Runic Studies)

Svensk översättning av inskriften (CC-BY: Henrik Williams, Per Holmberg, Bo Gräslund, Olof Sundqvist).