Klicka på bilden så blir den större
Jag har inte ätit nötkött i bit på flera år, men nötfärs köper jag så att jag alltid har i frysen till köttfärssås och chili con carne. Svenskt kötts frysta hamburgare finns också alltid i frysen så det blir cirka 10 kg nötkött som passerar mitt tarmkanalsystem varje år.
Fläskkött finns på menyn flera gånger per vecka så där handlar det nog om cirka 50 kg per år.
Andersson & Tillmans raka falukorv, varmkorvar och smaksatta grillkorvar innehåller också fläskkött och jag såg nu att det finns cirka 2 kg blandat A&T-utbud i frysen vilket kanske ökar fläskkonsumtionen till 60 kg per år.
Den mediestorm som har dragit igång beror på att smått vimsiga tjänstemän på Jordbruksverket publicerar tankar som inte är genomtänkta och definitivt inte stresstestade.
Det är nästan en parallell till Centerns idéförslag.
Alla visioner ska stresstestas mot Djävulens advokat innan våra rödvinsrusiga dagpressjournalister släpps in. 95 procent av dessa politiskt korrekta och flummiga stollar orkar aldrig göra en seriös källforskning vilket gör stresstester absolut nödvändiga.
Dessutom ska alla publiceringar föregås av marknadsanalys!
Vad vill marknaden veta och hur kan marknaden styras?
Om vi nu måste minska produktion och konsumtion av kött, blir mitt förslag att vi startar gnurgelfarmer.
Om gnurglor (shmoos)
Gnurglor är ätbara varelser från Al Capps tecknade serie Knallhatten
Gnurglan var bara ett av många fantasidjur som Al Capp hittade på och oftast var syftet att i satirisk form spegla någon del av samhället. För gnurglornas del handlar det om att dessa djur förökar sig asexuellt och snabbt, alltid är glada att stå till tjänst för människor, som underhållning och till och med som mat, och att de smakar jättegott när de är tillredda. De har inget skelett så inga delar av djuret går till spillo, ögonen blir perfekta som hängselknappar och morrhåren passar utmärkt som tandpetare. Med gnurglor i hela samhället, skulle ingen behöva arbeta mer. På det viset skulle gnurglorna, i satirisk form, bli slutet för underhållningsbranschen och livsmedelsmarknaden och därmed för kapitalismen och samhällsutvecklingen som helhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar