Sju månader med smärta

Klicka på bilderna så blir de större

Solen värmer redan på morgonen och ändå kändes det kallt när jag för en timme sedan satt på bänken intill Jonnys gravsten. Du måste bygga ett inre rum för Jonny, sade prästen Anna under begravningen. Jag har försökt men det rummet har en jädrans massa dörrar och någon eller några är alltid öppna vilket gör att Jonny är med hela tiden och de goda glada minnena börjar bli tydliga mitt i all smärta.

Alla små minnesmärken som Jonnys vänner lägger vid stenen, gör det inte  lättare att bära saknaden, men det lägger till glädje. Vi fick 14 år tillsammans Jonny och jag och det var 14 intensiva år med mycket hyss och händelser. Jag är glad över att kameran alltid var med så att jag i alla fall kan minnas mera av de glada åren. En del av bilderna finns i länken.

För sju år sedan upphörde våra gemensamma fiskeutflykter och sedan dess har jag inte fiskat. Jag har jobbat med Jonnys fiskeredskap under våren och kanske får jag följa med en av Jonnys vänner på en fisketur snart.

Minnet

-