Religiösa friskolor

Följande text är en utskrift av radioprogrammet Kaliber.

De religiösa entreprenörerna i SR Kaliber 

”Jag vågar inte skriva mitt namn för att det kan bli problem annars.”

”Det är så mycket att jag vet inte hur jag ska börja.”

Januari 2018 kommer det ett mail till skolinspektionen.

”Jag trodde att när ni undersökte skolan förra året eller nåt sånt så skulle ni försöka göra att skolan skulle göra något år dom här sakerna men allt e samma som innan.”

Skolan är välkänd för Skolinspektionen, de har varit här flera gånger förut, och bara några dagar innan mailet kommer har inspektionen beslutat att rikta skarp kritik mot skolan. Kritik om att pojkar och flickor sitter åtskilda, och att elever fått lära sig att flickor ska ha slöja och inte vara offentliga.

”Snälla göra nåt!!!!!!! Jag är orolig att jag kommer få problem om jag säger vem jag är men jag känner jag måste.”

Kaliber granskar idag en stor fristående skola i Göteborg, Vetenskapsskolan, och vi upptäcker ett nätverk av skolor, skattepengar som gått till fastighetsaffärer i mångmiljonklassen. Och vi hittar ett ägaravtal som väcker frågor.

Skolan har fått upprepad kritik

Skolgården gapar tom framför den nyrenoverade skolan i Angered. På gården vid förskolan bredvid tultar små förskolebarn runt. Inne i den vita byggnaden finns en av Vetenskapsskolans två skolor i Göteborg. Här inne går förskoleklass till årskurs tre medan årskurs fyra till nio ligger en bit bort, i Kortedala. Runt 400 elever går på Vetenskapsskolan.

Jag har kommit för att träffa rektorerna Sven-Erik Berg och Vian Talusi.

– Vill du se skolan? Då tar vi ett varv, säger Sven-Erik Berg.

I klassrummen är det full aktivitet. Skolan har en så kallad allmän inriktning, alltså icke religiös, men många av barnen kommer från muslimska familjer och skolan erbjuder eleverna bland annat halalmat och frivillig bön på rasten.

Men det är en omskriven och omdiskuterad skola. Skolan har fått upprepad kritik från skolinspektionen och man har bland annat fått kritik som rör brister i sexualundervisning, att pojkar och flickor suttit åtskilda och nu senast i somras bön på lektionstid i skolans förskoleklass.

– Är detta en religiös friskola?

– Nej absolut inte! Detta är en icke konfessionell skola, säger Sven-Erik Berg.

Och jag har hittat ett ägaravtal som jag vill ställa frågor om. Ett avtal som handlar om att islamsk lag ska gälla i verksamheten.

Vi kommer återvända till rektorerna men först måste vi ta reda på mer om personerna bakom skolan och deras nätverk. En granskning av en friskola som visar sig bli en snårig resa och i vår granskning, möts vi av tystnad och stängda dörrar.

Men kan du säga att jag är här?

– Du får inte fråga någon någonting. Är vi överens?

Vetenskapsskolan omsatte förra året nästan 40 miljoner kronor Det mesta, skolpeng från kommunen. Vinsten landade på drygt 7 miljoner och 1,3 miljoner kronor delades ut till aktieägarna.

Känd predikant – skolans huvudman

Huvudman, ägare och tidigare rektor för skolan heter Abdel-Nasser El-Nadi.

– Ja, han är ju en känd predikant, inte bara i det lokala området utan även i Sverige, säger Magnus Ranstorp.

Magnus Ranstorp är docent, forskningschef och expert på våldsbejakande extremism vid försvarshögskolan i Stockholm. Han var med och skrev rapporten ”Mellan salafism och salafistisk jihadism” som kom i somras, där man granskat olika salafistiska miljöer i Sverige. I rapporten beskrivs huvudmannen för Vetenskapsskolan bland annat som en aktiv föreläsare.

– Så därför blev det intressant att titta på just denna skola, fortsätter Magnus Ranstorp.

Salafistiska grundvärderingar kan krocka med skolans värdegrund

Salafism är en del av sunniislam, och kan beskrivas som en extremt bokstavstrogen tolkning av islam. Man tror på att leva som de första generationerna efter profeten och tillåter egentligen ingen ändring av islam. Salafisterna utgör en liten del av alla muslimer men salafismen verkar öka i Sverige säger Susanne Olsson, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet som forskat på just salafism.

– Många jag har pratat med tycker de går in i en gemenskap att livet får en tydligare mening att man får klara svar på sina frågor och de är ju väldigt tydliga riktlinjer för hur man ska leva och vad som är bra och vad som är mindre bra att göra och så vidare, säger Susanne Olsson.

Inom salafismen finns olika grupper. De som tar avstånd från allt våld, till de som tycker det är ett legitimt sätt att nå målen, så kallade salafistiska jihadister som till exempel IS. Men gemensamt för salafister är att det finns grundvärderingar som kan krocka med till exempel den värdegrund en skola ska jobba efter säger Susanne Olsson.

– Nej, men generellt alltså ser man att det är en väldigt konservativ syn på könsroller generellt så att män och kvinnor kan vara uppdelade till exempel i olika salar om det är föreläsningar och så där, och man följer ganska traditionella liksom mönster för vilka roller och plikter även om man understryker att män och kvinnor liksom är lika mycket värda inför Gud, men att man har olika plikter, olika roller och skyldigheter på jorden.

Kvinnans roll är traditionellt att vara fru och mamma.

– Så det blir ju väldigt värdekonservativt sätt liksom om man ser det från ett demokratiperspektiv, fortsätter Susanne Olsson.

Vid hållplats Bellevue i östra Göteborg, ett stenkast från Bellevuemoskén ligger föreningen Sveriges Förenade Muslimer, SFM, som har uppmärksammats genom granskningar av bland annat Aftonbladet, Uppdrag Granskning och den liberala tankesmedjan Timbro för att bland annat haft föreläsningar med kontroversiella föreläsare.

”Varför en tjej, när hon är 12 år gammal eller 13 år gammal, hon hör att Gud säger att om hon täcker sig hon ska till paradiset, om hon täcker inte sig hon ska till helvetet? Det är så det funkar, ska vi ljuga för henne? Det här det finns i Koran.”

Det här var ett exempel ur en granskning i Aftonbladet. 2017 blev föreningen av med sitt bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för att man inte tyckte föreningens verksamhet låg i linje med demokratiska värderingar. ”De uttalanden som gjorts om kvinnor i föreläsningar arrangerade av SFM strider mot demokratins idéer”, skriver myndigheten i sitt beslut. Föreningen gick sedan ut och kritiserade beslutet via sin hemsida och skrev också att föreningen nu jobbade strukturerat med vilka föreläsare som bjöds in. Och i ett mejl till mig skriver ordföranden för SFM att de inte, som försvarshögskolans rapport skriver, är en salafistisk förening, utan en islamisk förening.

Enligt försvarshögskolans rapport från i somras är huvudmannen för Vetenskapsskolan alltså en aktiv föreläsare och känd föreläsare, bland annat inom Sveriges Förenade Muslimer. Men trots att Abdel Nasser El Nadi driver en skattefinansierad grundskola, visar han sig mycket svår att nå.

Jag har upprepade gånger försökt få kontakt, men när jag inte lyckas beger jag mig till skolan för att se vilka som äger aktier i skolbolaget genom att titta i aktieböckerna, vilket alla har rätt att göra.

I samma byggnad som en tobaksbutik och en vårdcentral i Kortedala ligger Vetenskapsskolans årskurser 4 till 9. Den lilla fotbollsplanen som utgör skolgården är tom när jag och min kollega kommer dit. Jag har meddelat att jag ska komma idag.

– Hej, jag vill prata med El-Nadi.

Vid expeditionen möts vi av en anställd. På dörren bredvid står huvudmannens namn. Men han är inte där säger mannen vi träffar. Ingen annan heller som kan hjälpa oss och han vill inte hjälpa mig få kontakt med någon.

Men kan du försöka ringa honom åt mig?

Jag känner igen namnet på mannen vi träffar. På twitter har han bland annat retweetat, alltså delat vidare, ett inlägg som skrivits av någon med en känd IS-symbol som profilbild och även delat uppmaningar att stötta en shejk som stödjer jihad. Mannen skriver senare i ett mail till mig att inläggen är gamla och att han inte lagt märke till att profilbilden var en IS-symbol. Han ville bland annat protestera mot omänskliga fängslanden av människor i Saudiarabien. Han skriver att han tar avstånd från all terrorverksamhet.



– Okej, men tack för hjälpen då.

Jag får inte se några aktieböcker idag. Jag fortsätter försöka få kontakt med huvudmannen El-Nadi.

Miljoner går till tidigare dotterbolag

Enligt årsredovisningar jag sett har flera miljoner från Vetenskapsskolan gått till ett tidigare dtterbolag till skolan, ett bolag som numera ägs av en tidigare delägare till Vetenskapsskolan.

Jag vill veta vad pengarna gått till och beger mig till Gävle, där den nya ägaren nu driver en egen omdiskuterad skola.

En bit utanför centrala Gävle slog Nya kastets skola upp portarna i augusti. Fram till i våras var Vetenskapsskolans ägare El-Nadi också styrelseledamot för skolan här i Gävle.

Huvudmannen Rabie Karam som fram till i januari i år var delägare även i Vetenskapsskolan, slår sig ner i en stor skinnfåtölj.

– Vi är inte färdiga med skolan, säger han.

Gefle Dagblad har i flera artiklar granskat skoletableringen och har bland annat skrivit om att elever värvats genom Gävle Moské. En moské som enligt tidningens tidigare granskningar har en imam som bland annat hyllat IS på sin Facebook, något som imamen sedan tillbakavisat.

Rabie Karam säger att Gefle Dagblad ljuger i sina publiceringar om skolan. Att det är ett försök att smutskasta muslimer. Något inte tidningen håller med om. De säger till mig att granskningen är väl underbyggd. Rabie Karam hinner inte vara med på någon bandad intervju idag säger han, men att jag får titta i skolans aktieböcker.

Och jag frågar om det tidigare dotterbolaget till Vetenskapsskolan som nu Rabie Karam äger.

Vad är planen liksom?

Byggbolaget som vi kan kalla det, har lånat flera miljoner av Vetenskapsskolan som bland annat investerats i tomter runt om i landet. Pengarna ska betalas tillbaka säger han, Det är ju skolpengar.

– Det är skolpengar, säger Rabe Karam.

Och tomterna ska finansiera framtida skoletableringar. Rabie Karam fick nyligen nej från Skolinspektionen på en ansökan att öppna en skola i Dalarna. Enligt hans egen överklagan till förvaltningsrätten ingick i planerna också att bygga en ny by, där han skulle vara med och välja ut invånarna.

Jag avslutar mötet med att fråga om jag får se mig omkring på den nyöppnade skolan i Gävle, det får jag, men på ett villkor.

– Du ska inte fråga några frågor! Du ska inte fråga någon, du ska inte fråga mig. Är vi överens?

Jag får inte fråga någon någonting.

Dömd ekonom verksam i föreningen

Jag åker tillbaka till Göteborg, för som suppleant i styrelserna för både byggbolaget och för bolaget som äger Gävleskolan sitter en person jag känner igen från andra bolag.

Han är ekonom och sköter bokföringen för Vetenskapsskolan i Göteborg. Han var också med och registrerade och hade ekonomiska uppdrag i en insamlingsförening som uppmärksammas i försvarshögskolans rapport eftersom en, enligt rapporten, ledande person i föreningen 2017 dömdes för uppmaning till terrorfinansiering. Det finns inga konkreta bevis för att själva föreningen varit inblandad, men med tanke på den terrordömde företrädaren, så är föreningen intressant, säger Magnus Ranstorp på försvarshögskolan.

– Vi har också flaggat det för myndigheter innan att vi såg det på social media. Och nu är ju han dömd också. Vi tittar ju också på insamlingsorganisationerna.

Och ekonomen som var med och grundande den här föreningen är också själv dömd för brott. Bland annat bokföringsbrott. Och jag upptäcker att han tillsammans med en anhörig också driver en egen förskola i Göteborg.

Magnus Ranstorp tycker det är anmärkningsvärt att en person som är dömd för brott och varit verksam i den aktuella föreningen, får driva en förskola.

– Nej, men jag tycker det är under all kritik att en person med den bakgrunden också ska få medel att driva en skola.

Ekonomen går med på att träffa mig, men strax innan jag ska iväg till den inbokade intervjun, ställer han in eftersom han fått förhinder. I ett mail skriver han bland annat att insamlingsföreningen enligt hans kännedom aldrig ägnat sig åt något brottsligt:

”Alla medel har gått till de ändamål som varje insamling har gjorts för, främst mat och kläder till nödställda, flyktingar och andra behövande. ”

Förskolan han driver har fått kritik av kommunen, men bristerna är åtgärdade och han skriver att det är en fungerande och populär förskola. Han kommenterar inte kritiken som riktas mot honom från Magnus Ranstorp vid försvarshögskolan.

Jag hittar ytterligare en förskola i Göteborg som ägs av personer som haft uppdrag för Vetenskapsskolan. De två ägarna har båda jobbat på skolan och en av dem har suttit i styrelsen. Deras förskola utreds just nu, i mitten av oktober, av både kommun och skolinspektion efter anmälningar som rör kränkningar av barn och religiösa inslag i verksamheten. I mail till mig skriver ägarna att de driver en allmän förskola som följer läroplanen. I ett yttrande till kommunen tillbakavisar de kritiken i anmälningarna.

Vi kan alltså se att personer som på olika sätt arbetat eller arbetar för Vetenskapskolan driver egna förskolor och skolor och att personer på olika sätt återfinns i varandras bolag och i samma föreningar.

– Jag vill visa dig något…ett avtal…

Vetenskapsskolans rektor Sven-Erik Berg och hans rektorskollega Vian Talusi har under en lång stund beskrivit hur skolan arbetat aktivt de senaste åren för att få upp måluppfyllelsen bland eleverna, och att de har lyckats med detta, men jag har andra frågor jag vill ställa idag.

Islamsk lag enligt avtal

Jag visar ett aktieägaravtal jag hittat i en gammal dom som rörde en tvist mellan ägarna till Vetenskapsskolan, ett avtal om hur verksamheten i deras gemensamma bolag skulle styras. Enligt avtalet kan bara personer med rätt egenskaper enligt islamsk lag äga aktier och ledningen av arbetet skulle ”etableras enligt den islamska rättens grunder”. Islamsk lag ska enligt avtalet ha försteg utom i nödvändiga fall som bedöms från fall till fall.

– Ja, du pratar om bolaget. Men skolan i sitt godkännande från skolinspektionen så är den icke- konfessionell och vilar bara på skollag och värdegrund och det är det uppdraget jag har fått. Sedan vad det innebär i praktiken det vet jag ju inte, säger Sven-Erik Berg.

Så du har inte märkt av detta i din verksamhet?

– Nej, absolut inte. Jag jobbar på en icke-konfessionell skola.

Avtalet har inget med skolans verksamhet att göra säger rektor Sven-Erik Berg. Men i de tillägg som finns till avtalet nämns specifikt uppgifter som rör skolan, vem som ska vara rektor och vilket ansvar och vilka befogenheter skolans rektor ska ha.

En roll som alltså huvudmannen hade fram till 2012. Och i en bilaga till domen beskriver en före detta delägare för skolan att avtalet innebär att den islamska traditionen ska ha företräde när det gäller den värdegrund som skolan arbetar efter som till exempel frågor som att bära slöja och att inte flickor och pojkar ska bada ihop.

Religionen kan spilla över

Magnus Ranstorp på försvarshögskolan menar att avtalet visar på att ägarens och huvudmannens religiösa engagemang riskerar att spilla över på skolverksamheten.

– Nej, jag kände inte till det här avtalet, men det stärker ju bara caset mot skolan.

De menar ju själva att det inte påverkar skolan och verksamheten där.

– De menar det men skolinspektionen har en klar och tydlig åsikt. Det är en gedigen läsning på skolinspektionen, var och en kan gå in och läsa själva om vad det har varit för brister, säger Magnus Ranstorp.

Vetenskapsskolan har alltså återkommande fått kritik från skolinspektionen. Det har gällt saker som kompetensbrist och undermåligt skolbibliotek. Men också kritik om religiösa inslag i verksamheten och brister i värdegrundsarbetet.

2012 kritiserades skolan för att elever på lågstadiet bara fått lära sig om islam inom religionsundervisningen och rektorn kritiserades bland annat för att flickor och pojkar satt åtskilda i klassrummet för att föräldrarna ville det. Och i januari i år kom ny omfattande kritik.

Det gällde bland annat brister i sexualundervisning och i arbetet med att sprida kunskap om och förståelse för människor med olika sexuell läggning och att skolan brast i sitt värdegrundsarbete.

”Tillsynen visar att det i skolans verksamhet finns inslag som snarare bidrar till att förstärka än att motverka traditionella könsmönster.”

Under en så kallad ”likabehandlingstid” på skolan satt barnen åtskilda, flickor bak och pojkar fram, och ska bland annat fått lära sig att tjejer ska ha slöja och inte visa upp sig och vara offentliga. Enligt inspektionens beslut hade tiden enligt rektorn, sin utgångspunkt i islam och var ”huvudmannens tid”.

Sven-Erik Berg och hans rektorskollega Vian Talusi säger att man även pratade om ämnen som mobbning och att barnen satt åtskilda för att det varit bön precis innan. Men efter kritiken har passet tagits bort.

– Men vi har tagit bort den tiden. Om det var så att det skulle ska någon slags osäkerhet kring vad vi gör och inte gör, säger Sven-Erik Berg.

De säger att de haft sexualundervisning, men att inte alla elever tillgodogjort sig den, men att de med hårt jobb kommit tillrätta med alla de brister de fått kritik för.

– Men vi har bemött det och vi har utvecklat det och de har varit och inspekterat oss igen och fått väl godkänt, säger Sven-Erik Berg.

Men i januari kom det ju också in en anonym anmälan från en elev, en elev som bland annat skriver att eleverna tvingas att be.

”Det känns som att vi är tvungna att be fast dom säger att det är inte obligatoriskt.”

Sven-Erik Berg säger att han beklagar elevens upplevelser, men säger att bönen är helt frivillig och tillbakavisar övriga delar i elevens anmälan.

I somras ansåg skolinspektionen att bristerna från januari var åtgärdade. Men samma dag kritiserades skolan igen. Nu för bön i samband med en fruktstund i skolans förskoleklass. Det kan ha hänt vid något enstaka tillfälle säger rektorerna, men det ska inte hända igen.

– Vi har varit väldigt tydliga med att vi inte har den typen av inslag i undervisningen, säger Sven-Erik Berg.

Skolinspektionen beslutade om ett föreläggande mot skolan och har nu, i mitten av oktober, ännu inte avslutat ärendet.

Susanne Olsson, professor i religionsvetenskap vid Stockholm universitet har inte själv tittat närmre på Vetenskapsskolan, men säger att hon inte blir förvånad över kritiken från skolinspektionen.

– Nej jag blir inte förvånad över det, jag kan se det också på något vis som ett naturligt beteende om man vill eftersträva att leva enligt det som man kanske uppfattar som islamisk tradition. Sedan så är det ju klart att man kan uppleva som problematiskt ifrån ett bredare perspektiv, där man vill liksom att elever och barn liksom ska omfatta demokratiska värderingar och allas lika värden och så, säger Susanne Olsson och fortsätter:

– Särskilt framträdande tror jag att det är när det gäller just könsroller alltså män och kvinnor, flickor och pojkar, att man där vill ha en separation och man tänker att det också är guds vilja, så där blir det ju extra tydligt att man vill göra något som kan uppfattas som problematiskt och det blir ju också väldigt svårt att lösa om man verkligen vill leva så. Och bedriva den här typen av verksamhet.

Huvudmannen för skolan beskrivs av en expert på försvarshögskolan som en känd predikant inom den salafistiska miljön i Sverige. Och vi har upptäckt ett ägaravtal som handlar om att islamisk lag ska gälla. Och skolan har fått upprepad kritik från skolinspektionen.

Och huvudmannen Abdel-Nasser El-Nadi, eller Abo Talal som han också kallas, nämns också i den anmälan skolinspektionen fick in från en anonym elev i början av året:

”Abo talal han som äger skolan är där varje dag och det känns som att han vaktar oss så vi ska be oså.”

Huvudmannen

Frågorna till huvudmannen är många, och till slut får vi en intervju.

Efter påtryckningar har vi fått se skolans aktieböcker och vet nu att El-Nadi sedan i januari är ensam ägare av Vetenskapsskolan. Vi träffar honom hos hans advokat i centrala Göteborg.

Med under intervjun finns en person som ska tolka åt Abdel-Nasser El-Nadi, så att det inte blir några missförstånd säger han.

Och vi har då hittat ett ägaravtal…där man då beskriver att verksamheten ska skötas enligt islamsk lag.

Vad betyder det och varför finns det?

Abdel-Nasser El-Nadi säger att ägaravtalet inte har något med skolans verksamhet att göra utan att det bara handlat om hur bolaget som äger skolan skulle skötas vid till exempel tvister mellan ägarna, att avtalet aldrig påverkat skolans verksamhet.

– Det gäller inte att driva skolan utan att lösa konflikten, översätter tolken.

Avtalet gäller inte längre, efter att en före detta delägare blev av med sina aktier 2015. Och det den före detta delägaren skrivit i en överklagan till domen, att skolan enligt avtalet ska jobba efter en värdegrund där den muslimska traditionen har företräde är fel enligt El-Nadi. Den gamla delägaren skriver så för att smutskasta skolan säger han.

Men det är väl ändå ett faktum att exempelvis att pojkar och flickor inte simmar tillsammans...?

Jag påtalar att skolan ju har haft separat simning för flickor och pojkar, som nämns som ett exempel från den före detta delägaren, men då säger El-Nadi, som själv var rektor på skolan fram till 2012, att simningen ligger på rektorernas ansvar och han som huvudman inte bestämmer hur undervisningen sköts.

Han säger att de tar kritik från skolinspektionen på allvar och att de åtgärdat alla brister de fått kritik för under åren.

Men varför gör man inte rätt från början undrar vi? Måste skolinspektionen kritisera först?

– Learning by doing.

Learning by doing, som han säger. Man kan inte vara expert på att driva skola direkt utan får lära sig under resans gång och de ska inte göra samma misstag två gånger. Men att pojkar och flickor sitter åtskilda, återkommer i beslut från både 2012 och nu 2018.

– Det är frivilligt från dem, eleverna, inte skolan, översätter tolken.

Det har i så fall varit elevernas eget val att sitta så säger han och inget som skolan styrt.

Abdel-Nasser El-Nadi säger att han inte vet vad som tagits upp under den kritiserade så kallade likabehandlingstiden och att han inte haft något ansvar för innehållet, trots att en av rektorerna sagt till skolinspektionen att detta var huvudmannens tid.

Men har inte ni en uppgift att motverka traditionella könsroller?

Och vi får inte några egentliga svar på hur han ser på att flickor under det här passet fått höra att de ska ha slöja och inte vara offentlig, förutom att slöja på skolan är frivilligt och det var också likabehandlingstiden.

Rektorn hänvisar enligt skolinspektionens beslut till att likabehandlingstiden var huvudmannens tid och Abdel-Nasser El-Nadi menar nu att han inte haft något ansvar för tiden.

Så vem som haft ansvar över innehållet får vi egentligen inget svar på. Men efter kritiken har skolan i alla fall nu tagit bort likabehandlingstiden säger även El-Nadi.

– Det här blir en suddig grej för honom, det är därför han har stoppat hela aktiviteten, översätter tolken.

Och att han, som det står i en anmälan från en anonym elev till inspektionen, ska ha bevakat elever så att de ska be, tillbakavisar han. Han tvingar ingen att be.

Han säger att han föreläser för flera olika föreningar, eftersom han brinner för att få bort ungdomar från knark, vapen och brott – och att han även haft uppdrag för Sveriges Förenade Muslimer, SFM. Men han vill inte kännas vid benämningen salafistisk eller salafism, för honom finns bara en benämning och det är sunnimuslim.

– Som muslim finns inte det. Muslimer finns bara sunni, thats it! Översätter tolken El-Nadis svar.

Men vi har upptäckt att han finns omnämnd på en numera stängd hemsida, Muslim.se. där han beskrivs, som en av två kända imamer som agerade mentorer och handledare för sidan.

I ett av familjeråden som fanns på sidan beskrevs hur en kvinna ska vara mot sin man för att förhållandet ska lyckas. Så här inleds det:



”Många kvinnor på grund av feminism- lyder inte sina män, vilket är syndigt. Vissa praktiserande systrar inser inte att de måste lyda sina män.

Allahs budbärare sade: ”Om jag skulle befalla någon att buga inför någon, så skulle jag ha befallt hustrun att buga inför hennes make på grund av hans enorma rätt över henne.”

Abdel-Nasser El-Nadi ska alltså enligt information på sajten, ha varit handlare och mentor åt sidan, en garant för att det som publicerades blev korrekt. Men Abdel-Nasser El-Nadi säger till oss att han aldrig varit en del av hemsidan. Han har aldrig ens klickat sig in på den som han säger. Han har blivit ombedd att bli rådgivare, men tackade nej och vill inte bli förknippad med sidan överhuvudtaget. Men han kan inte svara på vilka personer som kontaktat honom från sajten.

Vi visar honom det som en anställd på skolan har delat på twitter, bland annat ett inlägg med en känd IS-symbol som profilbild, och han säger att han ska ta en diskussion med personen i fråga för att se om han delar dessa åsikter. Själv säger han tydligt att han tar avstånd från all våldsanvändning och aldrig skulle stödja detta.

– Aldrig, aldrig, säger El-Nadi.

Men du visste inte om det?

– Nej, nej, nej.

Han säger att han känner sig illa behandlad av journalister och skulle hellre vilja prata om de goda resultat skolan gör och hur han brinner för att rädda ungdomar, att det är därför han gör allt det här. Och han har stora visioner för framtiden. Han lyfter händerna mot taket medan han säger att han ska ha en av de största skolkoncernerna i Sverige.

– Jag vill bli som Academedia och ha 85 skolor i Sverige, översätter tolken.

85 skolor är målet säger han lite skämtsamt.

Och ekonomiskt är Vetenskapsskolan en framgång, år efter år har de gått med miljoner i vinst. Förra året med en vinstmarginal på nästan 20 procent. Och skolexpansionen är igång. Ägaren Abdel-Nasser El-Nadi, har med ett annat bolag, fått tillstånd att öppna en skola i Halmstad. Något Magnus Ranstorp på försvarshögskolan ställer sig kritisk till med tanke på de brister som har framkommit i Göteborg.

– När det finns brister i skolundervisningen, brister i att de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar så är det ju under all kritik, säger Magnus Ranstorp.

Enligt skolinspektionen, som ger tillstånden, kan de inte ta hänsyn till andra skolor en ägare har om de inte är inom samma bolag. Men efter nyår (1 januari 2019) kommer nya regler, som gör det möjligt att göra lämplighetsbedömningar av personer med inflytande över bolagen t ex styrelseledamöter och ägare. Vad som kommer vägas in är ännu inte helt klart, men man kommer även kunna väga in om personerna driver andra skolor inom andra bolag, säger Mikael Carstensen, chef för enheten för tillståndsprövning på skolinspektionen.

– Ja, absolut. Men också just om man har ägnat sig åt någon brottslighet eller inte skött sin ekonomi, säger han.

Och i de nya bedömningarna kommer inspektionen förutom att titta på eventuell brottslighet även kunna väga in om personer är lämpliga utifrån åsikter som uttrycks säger Mikael Carstensen.

– Om vi kan få det belagt att en person frekvent uttryckt extrema åsikter så kan vi väga in det i bedömningen.

Som inte rimmar med skolans värdegrund?

– Ja, precis.

Nätverk av religiösa ägare

Vår granskning började med Vetenskapsskolan i Göteborg, men vi hittade ett nätverk av skolor och förskolor där ägarna återfinns i varandras styrelser och bolag sammanhang som beskrivs som salafistiska i bland annat en rapport från försvarshögskolan. Magnus Ranstorp på försvarshögskolan beskriver det som ett sätt för personer med salafistiska värderingar att bygga ett eget samhälle vid sidan av.

– Det handlar om att de försöker bygga upp den här parallella strukturen där en del av verksamheten är att jobba genom skolor.

Men vi har ju religionsfrihet i Sverige, ska man inte få tycka vad man vill varför är det ett problem?

– Självklart får vi tycka vad man vill, vi ska även ha radikala åsikter, vi kommer alltid ha salafistiska uttryck i samhället och det ska vi tillåta också, men frågan är om de ska få driva skolor som inte efterföljer skollagen, eller om de, eller när vi ser att de kränker människors demokratiska fri- och rättigheter då har vi en skyldighet att gripa in, avslutar Magnus Ranstorp.

Religionsforskare Susanne Olsson, säger att många salafister vill isolera sig från icke troende för att själva inte lockas att göra saker som anses orena eller syndiga. Så för henne är en satsning på skolor och förskolor inget förvånande.

– Att man vill värna barnen och få dem liksom uppfostrade och omhändertagna inom en viss tradition och så jag tycker inte det är något konstigt att man göra det. Ja, det är så länge liksom folk följer de svenska regler och liksom skolverkets planer och så, så kan man inte säga så mycket om det egentligen. Skulle det bedrivas en väldigt könssegregerad undervisning och såklart, så har man ju rätt att kritiskt granska det såklart och ifrågasätta det och se på vad som faktiskt försiggår på lektioner, så att reglerna uppfylls.

Reporter: Sofia Boo
Producent: Annika H Eriksson