Södertäljenätverket

Polisens hemliga rapport: Så styr nätverket Södertälje. Publicerad 18 sep 2020 kl 07.00

En av Södertäljenätverkets grenar är inblandad i skjutningar, den andra rör sig i samhällets finare salonger.

I en hemligstämplad rapport larmar polisen om att det kriminella Södertäljenätverket har infiltrerat alla nivåer av civilsamhället, kan Expressen avslöja.

Nätverkets ena gren är inblandad i skjutningar och sprängdåd.

Samtidigt rör sig den andra i samhällets finare salonger – som politiker, tjänstemän och företagare.

I lokalvalet ställer de upp med kandidater på båda sidor för att säkra inflytande.

Och i kommunhuset har de en handläggare redo att utfärda bygglov mot ersättning.

Biträdande rikspolischefen Mats Löfvings uttalande i Ekots Lördagsintervju – att det finns fler än 40 släktbaserade kriminella nätverk i landet – har fått stort efterspel i debatten.

– De har kommit till Sverige enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet. De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar, sa Löfving i intervjun.

Till grund för uttalandena ligger en hemligstämplad rapport som togs fram av underrättelseenheten på polisens Nationella operativa avdelning (Noa) i slutet av januari.

I rapporten, som Expressen har tagit del av, listas 36 olika släktbaserade kriminella nätverk, företrädesvis hemmahörande i södra och västra Sverige. Samtliga har ursprung i Mellanöstern.

Löfving har fått kritik för påståendet att klaner rest till landet enbart för att begå brott – och det finns heller inget i den rapport som Expressen tagit del av som stöder hans uttalande i den delen. Tvärtom fokuserar den på släkter som varit i Sverige under flera decennier.

Södertäljenätverket delas in i tre delar

Bland nätverken i rapporten sticker Södertäljenätverket ut som den gruppering som har störst inflytande, både lokalt och nationellt. Förutom ren kriminell verksamhet finns nätverket också representerat bland företagare, i myndigheter och i politiken.

I rapporten står: ”Genom sin närvaro på samtliga nivåer har Södertäljenätverket kunnat befästa sin ställning och sitt inflytande.”

Nätverket består av omkring 130 kriminella individer som livnär sig på bland annat utpressning, indrivningar, vapen- och narkotikahandel, tillgreppsbrott, matchfixning och avancerade bidragsbrott. Man driver även illegala spel- och nattklubbar.

Enligt polisen utgör den rena brottsligheten bara en del av Södertäljenätverket. Polisen delar upp nätverket i tre delar. Den illegala, den legala och den institutionella.

”Polisens bild är att medlemmarna i Södertäljenätverket inte anser sig vara kriminella, utan företagare. Gruppens mål och behov är det primära, medan svenska lagar och regler är av sekundär betydelse.”

Den legala delen består av de ledande familjerna i nätverket. De är företagare och starkt förankrade i civilsamhället. De äger fastigheter och tjänar stora pengar på att exempelvis hyra ut lokaler där den brottsliga grenen arrangerar illegala fester och spelklubbar.

Fyra riksdagsnamn kopplade till nätverket

I rapporten beskrivs ett parallellt samhälle i Södertälje, där nätverket agerar bland annat bank, sjukhus, försäkringsbolag och bostadsförmedlare.

I denna legala gren finns även den lokala kyrkan. Enligt Noa-rapporten styr Södertäljenätverket kyrkan och använder den som ett verktyg för att upprätthålla en tystnadskultur. Enskilda poliser som besökt kyrkan har blivit ombedda att utföra tjänster för nätverket.

På den institutionella nivån har Södertäljenätverket ”ojämförligt mest inflytande” bland de kriminella släktbaserade grupperingarna, enligt rapporten:

”Södertäljenätverket återfinns i kommunfullmäktige och riksdagen samt har infiltratörer och möjliggörare i kommunal och statlig förvaltning.”

De senaste 20 åren har fyra personer som polisen kopplar till Södertäljenätverket suttit i riksdagen.

En av dem är Robert Halef (KD), som är ledamot i dag. Han blev invald i riksdagen 2010 och var dessförinnan lokalpolitiker i Södertälje.

– Jag känner mig kränkt och min familj känner sig kränkt. De här påståendena saknar underlag. De har lyssnat på skvaller och smutskastning, sa Halef till Aftonbladet efter att tidningen avslöjat kopplingen.

”... kandidera för olika partier för att säkerställa ett konstant politiskt inflytande ”

En annan av de fyra är Yilmaz Kerimo som var riksdagsman för Socialdemokraterna mellan 2002 och 2018. I dag är han ledamot i fullmäktige och kommunstyrelsen i Södertälje. Han är även ledamot i kommunens koncernbolag Telge AB.

I ett sms skriver han:  ”Jag har aldrig hört talas om det här tidigare och det är ingen som kontaktat mig angående den här rapporten. Jag har absolut inga kopplingar till några kriminella nätverk.”

Boel Godner är kommunstyrelsens ordförande i Södertälje och gruppledare för Socialdemokraterna i kommunen. Hon säger:

– Om polisen meddelat oss att en person har koppling till den organiserade brottsligheten, då hade vi hanterat det. Vi har nolltolerans mot alla former av korruption.

– Men vi har inga fakta i nuläget som vi kan agera på. Vi har inte haft anledning att misstänka Yilmaz på något sätt.

Enligt polisen är han inte ensam lokalpolitiker om att ha nära kopplingar till nätverket. I rapporten finns flera andra, mindre tongivande, lokalpolitiker nämnda. Där står också:

”I vissa av de ledande familjerna [...] har medlemmarna valt att kandidera för olika partier för att säkerställa ett konstant politiskt inflytande på kommunal nivå. Nätverket har god förmåga att påverka de beslut som fattas på denna nivå.”

Infiltrationen sträcker sig även in i kommunal och statlig förvaltning. Enligt rapporten har nätverket en handläggare på kommunen som, mot ersättning, är behjälplig med att utfärda bygglov. Andra kommunala tjänstemän uppges vara vana besökare på nätverkets illegala spelklubbar.

Det finns anställda på både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som är medlemmar eller har nära koppling till Södertäljenätverket. Polisens bedömning är att det handlar om medveten infiltration för att få kunskap om handläggningsrutiner och för att kunna påverka beslut.

Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) delar polisens problemformulering om att Södertäljenätverket har stor förankring i lokalsamhället.

– Vi har varit medvetna om de här problemen länge och varit offentliga med de bekymmer vi upptäckt. Vi har fattat politiska beslut för att förhindra korruption och att den organiserade brottsligheten tar sig in i våra verksamheter, säger hon.

Hon radar upp politiska åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med problemen. Bland annat utbildas tjänstemän särskilt för att upptäcka korruption i den egna verksamheten och kommunen har enligt Godner hårdast krav i Sverige vad gäller försäljning av mark och fastigheter – för att inte riskera att bidra till penningtvätt.

Samtidigt menar hon att det är en utdragen kamp.

– Vi upptäcker saker hela tiden, nya sätt som den grova organiserade brottsligheten i Södertälje arbetar på.

Så vitt känt finns ingen formell ledare. Polisens uppfattning är att familjerna i toppskiktet styr genom ett äldsteråd. Rådet fattar beslut i frågor som rör nätverket men detaljstyr inte den kriminella grenen.

Rapporten: Nätverket har tillgång till vapen och sprängmedel

Södertäljenätverket har under många år varit förknippat med våld. I början av 2010-talet rasade ett gängkrig i staden som slutade med att 18 personer kopplade till nätverket dömdes till fängelsestraff för en lång rad brott. I dag är dåvarande ledaren Berno Khouri, som dömdes till livstidsstraff för att ha beställt tre mord, den enda som fortfarande avtjänar sitt straff.

Berno Khouri dömdes till livstidsstraff för att ha beställt tre mord.

En 29-åring som dömdes i samma mål, men som frisläpptes 2018, bedöms nu ha axlat rollen som ny ledarfigur för den kriminella grenen av nätverket. Han är tidigare dömd för mord och medhjälp till mord. Nyligen har han suttit frihetsberövad misstänkt för utpressning i ett mål och förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse i ett annat. Förra veckan försattes han på fri fot.

Polisens bedömning är att nätverket har god tillgång till både skjutvapen och sprängmedel. I fjol kopplades flera skjutningar och sprängningar till grupperingen.

I rapporten står: ”På grund av den rådande tystnadskulturen känner polisen inte till den bakomliggande orsaken till skjutningarna.”

Kriminella klaner har lyckat skaffa sig infiltratörer på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och i kommuner.

Det hävdar polisen i en hemlig underrättelserapport, som dessutom uppger att tjänstemän fått betalt för att utföra tjänster åt familjerna.

En kyrka och flera spelklubbar pekas ut som platser där en av klanerna knyter till sig infiltratörer.

Polisen hävdar att kriminella klaner använder sig av infiltratörer för att stärka sina maktpositioner. Det kan röra sig om personer som arbetar på myndigheter som Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Det kan också vara tjänstemän i kommunen där familjen bor, enligt polisens underrättelserapport som Aftonbladet tagit del av.

Södertäljenätverket är enligt rapporten det familjenätverk som mest framgångsrikt lyckats knyta till sig infiltratörer. Bland annat på strategiskt viktiga positioner inom Södertälje kommun.

Till exempel har en infiltratör på Arbetsförmedlingen bifallit ansökan från kriminella företagare i Södertäljenätverket att få bidrag för att anställa släktingar. På så vis har nätverket kunnat få mer bidrag och stöd, enligt rapporten.

Nolltolerans mot korruption

Ett annat exempel på en infiltratör var en handläggare på Södertälje kommun som mot ersättning hjälpte nätverket med bygglov.

Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) bekräftar att det funnits en sådan infiltratör. Det har också funnits misstankar om andra, men det har inte gått att bevisa.

– Det här är allvarligt. Vi har nolltolerans mot korruption och har arbetat hårt under många år för förhindra att sådant sker, säger hon.

Kan det förekomma fortfarande?

– Vi hoppas inte det. Vi är vaksamma och gör de bakgrundskontroller vi kan på anställda i kommunen.

Polisen pekar ut spelklubbar som en plats där Södertäljenätverket knyter kontakter och gör affärer med infiltratörer. Enligt rapporten besöker även tjänstemän som arbetar på kommunen nätverkets spelklubbar.

En annan plats där det knyts kontakter är en syriansk kyrka i Södertälje. Enligt polisens underrättelserapport har kyrkan kontrollerats av Södertäljenätverket under en lång tid. Genom kyrkan bedriver nätverket illegal låneverksamhet och penningtvätt, enligt rapporten. Dess föreningar ska också ha använts för välfärdsbrottslighet, brott som går ut på att lura till sig pengar från det allmänna.

Syrianska kyrkan: En häxjakt

Ordförande i syrianska kyrkans styrelse dementerar all koppling till Södertäljenätverket:

– Det är mycket allvarligt att polisen kommer med sådana här anklagelser. De bedriver en häxjakt mot vår befolkning och vår kyrka. Om de har någon grund för detta får de åtala oss, inte peka ut oss på lösa grunder.

Även enskilda polismän som besökt syrianska kyrkan har kontaktats av kriminella medlemmar av Södertäljenätverket, enligt rapporten. Medlemmarna har bett poliserna att utföra tjänster – vilket poliserna haft svårt att neka eftersom de tillhör samma kultur, står det i materialet.

Infiltratörer förekommer även i andra familjer, men inte på samma nivå som i Södertäljenätverket. Ali Khan har enligt rapporten haft en ”möjliggörare” vid socialtjänsten i Göteborg. En familj i Jönköping hade kontakter på Arbetsförmedlingen som fick ersättning för att bistå familjen med tjänster, enligt rapporten.