Platsbrist på anstalterna hotar säkerheten

Platsbrist på anstalterna hotar säkerheten

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren har beslutat att myndigheten går upp i stabsläge efter ökad belastning. Arkivbild.

Inflödet av intagna hotar att svämma över Sveriges anstalter och häkten. Platsbristen är så allvarlig att Kriminalvården nu går upp i stabsläge.

– Trängseln innebär ökade påfrestningar säkerhetsmässigt, säger myndighetens generaldirektör Martin Holmgren till TT.

Kriminalvården har brottats med ett stort inflöde av intagna under en längre tid. Men nu har situationen blivit så pass ohållbar att akuta åtgärder krävs, säger Martin Holmgren.

– När vi tittar på siffrorna ser vi en nio-tioprocentig ökning nu på hösten jämfört med samma period förra året. Det rör sig om runt 400 personer. Det är en ganska stark ökning.

De senaste åren har Kriminalvården svarat på den ökade belastningen genom att upprätta 1 000 nya platser. Man har även tvingats till dubbelbeläggning: där varje intagen i vanliga fall har ett eget rum har allt fler nu fått dela rum med våningssängar, vilket medfört extra utmaningar under coronapandemin.

Nya anstalter

Men det krävs mer – i och med det så kallade stabsläget planerar Kriminalvården för ytterligare 2 000 nya platser. Det handlar om att få fram enklare byggnader och moduler och eventuellt även hyra arrestplatser för att konvertera dem till häkten, enligt Holmgren.

– Vi tar beslutet att gå upp i stabsläge för att få en starkare, snabbare framdrift av platser av flera skäl. Dels för att över huvud taget få plats med de frihetsberövade – men också för att klara vårt grunduppdrag som är att verka för att de intagna inte begår brott när de kommer ut, att vi kan bedriva det brottsförebyggande arbetet som det är tänkt.

Det pågår även processer för att bygga helt nya anstalter, en i Trelleborgs kommun och en i östra Sverige. Rekryteringsläget bedöms som gott, enligt Kriminalvårdens generaldirektör.

Ökade säkerhetsrisker

Beläggningen i anstalterna är för närvarande över 100 procent och i häktena strax under 100 procent. Det drabbar personalen – med ökad trängsel kommer ökade säkerhetsrisker, säger Martin Holmgren.

– För personalen innebär det större påfrestningar när det är tätare mellan de intagna. Personalen behöver vara mer på tårna, vara mer noggranna med de risker som kan uppstå i och med trängseln.

I den budgetproposition som presenterades under gårdagen föreslog regeringen att Kriminalvården får en dryg miljard mer i anslag fram till år 2023. Därmed har regeringen tillmötesgått det budgetunderlag som Kriminalvården lämnade i mars, enligt Holmgren.

– Det här handlar inte om pengabrist. När det gäller budgeten så välkomnar vi regeringens besked om ökade anslag, säger han.

Polisen burar in fler

Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger till TT att det inte är någon ny situation att det är fullt på anstalter och häkten i Sverige.

– Vi har länge haft en period med 100 procents beläggning. Det beror på att polisen gör ett gott jobb och burar in fler.

Damberg menar att regeringen gör mycket för att hjälpa Kriminalvården att hantera situationen.

– Det regeringen kan göra är att ha en offensiv plan för att bygga ut. Vi tillför väldigt mycket resurser till Kriminalvården och det har vi gjort länge. Målet är 2 000 nya kriminalvårdsplatser inom tio år. Det är det som vi stöttar Kriminalvården i att verkställa.

Mia Holmberg Karlsson/TT