Åke Nilsson var tidigare ansvarig för Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik och kan inte minnas att någon pratade om de svåra månaderna kring millennieskiftet eller 90-talet. Det var givetvis inte i närheten av Spanska sjukans siffror, 1918. Då dog 17 278 svenskar under en månad, med en befolkning på 5,8 miljoner. Men under 80- och 90-talet var Sverige hårt drabbat. Influensa-vaccin var ännu inte introducerat och kunde därför slå väldigt hårt under vintermånaderna. Mest mot de gamla och sköra, men också i några fall mot yngre, ungefär som nu under coronapandemin. Han minns att begravningsentreprenörerna var de första att reagera på ökningen. Men också att Annika Linde, senare statsepidemiolog, ringde honom några månader efter de höga noteringarna 1993.
– För henne var det känt, naturligtvis. Och vi skrev någon liten artikel till Läkartidningen om saken tror jag, men jag vet inte om de publicerade den, säger Åke Nilsson.
Åke Nilsson är inte expert på epidemier och är noga med att påpeka att corona-pandemin inte är en vanlig säsongsinfluensa. Men han känner igen mönster i statistiken och tycker att det saknas perspektiv i debatten.
– Låt mig ge ett exempel. Varje år dör det normalt sett 90 000 i Sverige. Låt oss säga att det skulle dö 10 000 med covid-19, då innebär inte det att 100 000 kommer dö i Sverige i år, utan kanske 94 000. Det som händer är att 6 000 dör lite i förtid, som senare hade dött av andra orsaker.
Under 80- och 90-talets influensaepidemier dog ungefär 3 000 vid varje period. Nu kommer vi få fler döda. Dels i absoluta tal, eftersom Sverige har en större befolkning, men också för att antalet äldre ökat kraftigt. De senaste 30 åren har gruppen som är över 70 år vuxit med en nästan en halv miljon. Och den sköraste gruppen, de över 90 år, har under samma period blivit mer än dubbel så stor. Enligt Nilssons beräkningar är det därför rimligt att tro att mellan 5 000 och 6 000 nu kommer att avlida.
– Det kan bli mer, men då beror det sannolikt på att vi missbedömt viruset eller vår förmåga att hantera smittspridningen, säger Åke Nilsson.
Han tycker det är märkligt att myndigheter är så förvånade över att de äldre drabbas. Det har alltid varit tomt på äldreboenden – eller långvården som det kallades på Nilssons tid – efter en influensaepidemi. Och efter en sådan våg, kommer man sedan in i en period där dödstalen istället blir låga. Han tycker fokus ligger fel.
– Det man ska hålla utkik efter är förändringar i återstående medellivslängd hos befolkningen. Generellt ökar den per tioårsperiod, med drygt ett år för kvinnor och 1,5 år för män.
2019 var medellivslängden för män 81,34 och 84,73 för kvinnor. En ökning med 0,66 år respektive 0,48 år jämfört med 2018, vilket var en ovanligt stor ökning.
– 2020 kommer medellivslängden inte bli lika hög som 2019, men inte troligt att den blir lika låg som 2018. Det kommer att bli ett litet hack, men inget djupt hack i kurvan.
Åke Nilsson tror också att Sveriges höga dödstal kommer att justeras upp något med tiden. Sverige är förvisso ovanligt exakt rapportering, men även hos oss sker en underrapportering av dödsfall med covid-19.
– Egentligen är det först när alla länder sammanställt statistiken över döda månadsvis som vi kommer kunna jämföra på riktigt. Då kan man beräkna överdödligheten månadsvis i samband med epidemin land för land och göra jämförelse såväl mellan länder och med tidigare epidemier, säger Åke Nilsson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar