I går kväll mötte jag en av de där inskränkta gnälltomtarna som verkar bry sig mera om andras brister är sina egna.
En 70+tant följde efter mig från en musikafton och ville tala med mig.
"Varför spritade du dig inte!" sade tanten.
"För att jag har egna desinfektionssavetter i fickan och en egen spritdoseringspump i bilen" svarade jag.
Tanten lyssnade inte utan malde på: "Jag är besviken på dig! En Kyrkans man borde veta bättre"
OK, sade jag. Då säger vi så här i stället: "Jag glömde det och ska åtgärda det" räcker det för dig?
Tanten fortsatte utan att höra ett ord av det jag sade: Du såg handspritflaskan men gick förbi den, varför gjorde du det?
Jag svarade; "Jag har tagit till mig din kritik, blir det bra så?"
Tanten hörde inget utan malde på.
Då frågade jag henne hur länge hon tänkte fortsätta och vad hon krävde för att bli tyst.
Tanten hörde inget. Då gick jag närmare och förklarade att jag inte tänkte vända henne ryggen innan hon meddelade att hon hade talat färdigt.
Plötsligt hörde hon och blev alldeles tyst en stund; "Jag är klar nu" sade hon.
Tack sade jag lågmält och gick till bilen där jag tog fram min desifektionsdoseringspump och "spritade" mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar