Blå Burgunder Vindruvor

Det här blogginlägget skrevs år 2013 men den översta bilden är från år
2019 då vinrankan har växt i en rektangel med sidorna 5 x 4 meter.

Klicka på bilderna så blir de större
-

Augusti 2013

Inlägget skrevs i juli 2011 och den övre bilden är från juni 2013

För tre år sedan köpte jag en liten späd vindruvsplanta. Den var lika liten och späd när hösten kom. Inte ett enda blad och jag trodde att den var död, men nästa vår växte den till en meter och bar sex klasar med underbart goda druvor av sorten Blå Burgunder.

Bilden visar en del av årets skörd - två meter av sju.

Nu gäller det att lära sig hur växten ska skötas.

Vinrankor måste beskäras både på sommaren och vintern. Hur det går till är lite olika beroende på sort och om de odlas i växthus eller på friland.

Under sommaren låter man ett par klasar utvecklas på sidorankorna och beskär dessa ett par blad efter klasarna. Sidorankor utan klasar beskärs efter tre fyra blad. Där man beskär utvecklas nya skott och dessa beskärs efter ett blad. Sitter sidorankorna väldigt tätt, gallrar man dessa till 20-30 cm. Även klasarna kan behöva gallras.

Vinterbeskärningen görs under senhösten. Gör det inte alltför sent, då blöder rankorna. Sidorankorna  beskärs efter en eller två knoppar. Där växer ut nya rankor året efter.

Det finns många sätt att beskära vinrankor. Här är ett. A. Skär plantan över två knoppar vid plantering. B. Låt rankorna växa 50-100 cm om året. C. Gallra bland sidoskotten efter tre år. D. Under hösten skär du ned huvudstocken till 5-6 ögon av årstillväxten. Sidoskotten ska behålla två ögon. Illustrationerna är tagna ur boken Beskärningsboken av Klaus Vollbrecht, Gustaf Alm och Han Veltman. Natur och Kultur/LTs förlag.

Sommarbeskärning: Skär bort det som finns två blad utanför blomklasen på rankan. Pincera bort skottspetsen på skott som saknar blomklasar. Ta bort "tjuvar".

Alternativ ett
1. Vid planteringen beskärs plantan över två knoppar. 2. Rankorna leda längs trådar eller annat stöd. Varje år tillåts de växa 50-100 cm. Ytterligare tillväxt skärs bort. 3. Efter tre år är rankorna välbesatta med sidoskott, som gallras till ca 25 cm avstånd. 4. På varje sidoskott utvecklas en blomklase i andra eller tredje bladvecket. Om fler klasar utvecklas tas de bort. 5. På hösten skärs huvudstockarna åter till 5-6 ögon av årstillväxten och de nya sidoskotten till två ögon (november-december). 6. Under sommaren sporras sidoskotten så att endast två blad återstår utanför fruktklasen. Skott utan blomklasar skärs över fem blad. "Tjuvar" i bladvecken nyps in över ett blad. Efter några år, när sidoskotten blivit för långa, föryngras vinstocken genom att nya rankor släpps fram och de gamla tas bort.

Om din ranka planterades den gångna säsongen är den än så länge i uppbyggnads- stadiet. Räkna inte med någon större skörd än på ett par år. Ska den spaljeras låter du två grenar ledas horisontellt åt varsitt håll från grundstocken. Låt de växa ca 25 cm horisontellt och led de sedan uppåt. Det kommer då vara ca 50 cm mellan de båda uppåtgående stockarna. Jag är usel på att teckna och tog mig därför friheten att fotografera en bild ur den suveräna boken Allt om trädgård. Huvudförfattare är Marie och Björn Hansson, medförfattare en mängd av Sveriges riktigt trädgårdskunniga inom olika områden. En synnerligen användbar bok!.

Då är vinet spaljerat. Följ från och med nu grundprincipen att de båda vertikala skotten tillåts dra iväg mellan 50 och 100 cm per år. Resten kortas in. Beskärningen handlar både om att få en vacker vinranka och om att optimera kommande skördar.

Efter några år har vinrankat producerat mängder med sidoskott på de två huvudgrenarna. Gallra så att det är ca 25 cm mellan varje skott. Alla sidoskott däremellan skärs bort.


När rankan är några år gammal och uppbyggd enligt ovan börjar den producera gott om vindruvor. Från och med nu är det allmän årlig vinterbeskärning som gäller:
Huvudstockarna beskärs enligt principen att de får växa till mellan 50 och 100 cm per säsong. Resten kortas in.
Fortsätt att hålla 25 cm mellan nya sidoskott. Övriga gallras bort.
De sidoskott som har burit druvklasar kortas in så att två nya knoppar finns kvar till nästa år.

Kvar efter beskärning har ni en snygg, om än något naken, planta som är väl förberedd inför nästa års massiva produktion av druvor. Hoppas vi.

Alternativ två
Vin klipper man bara under vintern eftersom plantorna har ett så högt savtryck på våren att de lätt blöder ihjäl om man klipper i dem då. Ta som regel att utföra alla beskärningar av vinrankan mellan jul och nyår. Under sommaren som kommer väljer ni ut två skott som har vuxit kraftigt och leder upp dem längs en vägg s.k. ledskott. Passa på att korta in alla sidoskott till ledskotten genom att nypa av dem efter två till tre blad. Till nyår skärs alla andra grenar utom de två utvalda ledskotten bort och även ledskotten kortas in till hälften samtidigt som sidoskotten beskärs över ett öga. Proceduren med nypningen av sidoskotten upprepas sedan nästa sommar och likaså vinterbeskärningen. Var obevekliga med att klippa bort alla vindruvsklasar utom två-tre stycken på varje ledskott. Annars räcker inte plantans näring och energi till att göra söta, goda druvor.

Vindruvor ska beskäras hårt på senhösten innan nyår. Beskär man på våren så kan den blöda till döds. På hösten så kortar man in alla skott så endast 1-2 vilande knoppar återstår. (har den misskötts under några år så kan man skära in den även på lite äldre ved.)Vinrankan ser ganska kal och mager ut efter beskärningen och det är OK. När blomningen kommer på årsskotten på våren så kan man nypa bort lite blad så insekterna lättare kommer åt blomklasarna. Är det ont om insekter kan man pollinera själv genom att kupa blommorna med händerna och dra försiktigt klasen genom handen. När ärtstora druvor bildats är det dags att börja pincera. Varje skott bör ha max 2 vindruvsklasar. Klipp av skottet över 2 blad efter druvklasen. De skott som ej har druvor kortas in så endast 2-4 blad finns kvar. Detta upprepas några gånger under sommaren och är extra viktig om den växer i ett växthus eftersom vnrankor växer mycket kraftigt och lätt kan ta överhanden. När klasarna börjar mogna brukar jag ta bort lite blad så solen lättare kommer åt, då tycker jag de blir sötare. De vanliga vindruvorna tycker om kalk de ryska(staketvindruvor) vill ej ha kalk. Vindruvor brukar vara ganska torktåliga när de är planterade i marken eftersom de har ett ganska djupgående rotsystem. I kruka bör man dock se till att de inte torkar ut på sommaren, på vintern ska krukorna hållas ganska torra. De behöver inte mycket näring och för mycket kväve bör undvikas eftersom man då får en mycket stor grönmassa och lite blommor. För mycket kväve + torr luft kan också göra att vindruvan får mjöldagg. Står den i ett växthus/uterum så bör man ha bra ventilation + ev. skuggning mot för stark sol, det kan hända att bladen bränns i ett glasväxthus/uterum om det ligger soligt placerat. Höga temperaturer är lika farliga som låga för de flesta växter.

Vinrankor beskärs på vintern, i november eller december. (Det finns en sommarbeskärning också, men den tar vi då) Hos vinrankor stiger saven tidigt. Om de beskärs under vårvintern är risken stor att de börjar blöda häftigt, vilket de tar stor skada av.
Men hur?
Om din ranka planterades den gångna säsongen är den än så länge i uppbyggnads- stadiet. Räkna inte med någon större skörd än på ett par år. Ska den spaljeras låter du två grenar ledas horisontellt åt varsitt håll från grundstocken. Låt de växa ca 25 cm horisontellt och led de sedan uppåt. Det kommer då vara ca 50 cm mellan de båda uppåtgående stockarna. Jag är usel på att teckna och tog mig därför friheten att fotografera en bild ur den suveräna boken Allt om trädgård. Huvudförfattare är Marie och Björn Hansson, medförfattare en mängd av Sveriges riktigt trädgårdskunniga inom olika områden. En synnerligen användbar bok!.

Då är vinet spaljerat. Följ från och med nu grundprincipen att de båda vertikala skotten tillåts dra iväg mellan 50 och 100 cm per år. Resten kortas in. Beskärningen handlar både om att få en vacker vinranka och om att optimera kommande skördar.


Efter några år har vinrankat producerat mängder med sidoskott på de två huvudgrenarna. Gallra så att det är ca 25 cm mellan varje skott. Alla sidoskott däremellan skärs bort.

När rankan är några år gammal och uppbyggd enligt ovan börjar den producera gott om vindruvor. Från och med nu är det allmän årlig vinterbeskärning som gäller:

· Huvudstockarna beskärs enligt principen att de får växa till mellan 50 och 100 cm per säsong. Resten kortas in.

· Fortsätt att hålla 25 cm mellan nya sidoskott. Övriga gallras bort.

· De sidoskott som har burit druvklasar kortas in så att två nya knoppar finns kvar till nästa år. Se bild.

-

Slutet för fröutveckling i Sverige?

Denna snöiga morgon kom ett sorgligt besked på sidan 18 i Enköpingsposten.

Fröer som ska gro i svenska jord, ska utvecklas i svenskt klimat och för oss amatörodlare innebär det här en uppenbar försämring.

Hoppet står nu till att norskägda Weibulls Horto ska börja sälja till konsumenter, eftersom de har kvar sina provodlingar som flyttats från Hammenhög till Alnarp vilket kanske kan leda till närmare samarbete med lantbruksuniversitetet.

Bröderna Nelson har visserligen kvar sina provodlingar i Växjö och Urshult och här är deras sortiment.

Det blir alltså leverantörsbyte efter alla år som Weibullskund.

Fröodlingstips

Kapitulation för överflödets Transparente Blanche

Klicka på bilderna så blir de större

Halvtid efter en timme

Färdigt!

Äldsta dottern har ett stort Transparente Blanche, äpplet som från barndomen har varit mitt favoritäpple på grund av att de kan ätas som stora syrliga kart redan i juli.

Dotterns TB är inte omtyckt av ägarinnan eftersom gräsmattan under trädet fylls av halvrutten fallfrukt i massor.

Så mycket är det väl ändå inte, har jag försökt försvara det underbara trädet och tuktade det kraftigt förra hösten för att få en reducerad skörd.

Ta rätt på skräpet själv då! - blev kommentaren när gräset skymdes av äpplen även i år och så blev det.

Nästan 300 kg äpplen packades i sopsäckar för transport till kommunens kompostaläggning, men som tur var kom en granne och frågade om har fick ta frukten till ett rådjurshägn.

Som bilderna visar, har jag nu tagit ned trädet till traditionell enköpingsmodell så att det förhoppningsvis nästa år, ger en komsumtionsanpassad skörd. Trist, men faktiskt nödvändigt.

Trädgårdsdag i Enköping

Klicka på bilderna så blir de tydligareÅrets trädgårdsdag blev en fullträff. Kanonväder och den
enorma Skolparken fylldes med utställare och besökare

Lasse Anrell höll föredrag för fyllda bänkrader och svarade på frågor om pelargoner. Tänk att pelargoner kan vara så fascinerande.

Ytterligare en rapport från plantagen

Klicka på bilderna så blir de tydligareBland alla godsaker i rabatterna och mellan stenplattorna, finns denna klöverliknande växt som skiftar från ljuslila till mörkt brunrött. Jag vet inte vad den heter, men den är mycket vacker.

Bakom smultronplantorna växer tomatplantorna kraftigt. De första mogna smultronen syntes i går.


Första rosen och första paprikan.

Jag pressade ned tolv penséplantor i varje kruka utan att veta vilka färger blommorna skulle få. Först såg det ut som om det skulle bli en med gula och en med blå, vilken nu börjar skifta i form och färg. De vita fortsätter att blända.
När jag bröt av en stor lupinblomma, kom det tre nya på stammen.

Nu händer så mycket i spenaten så att det blir täta bildreportage. Mera här med detta inlägg överst. Rulla nedåt.

Rapport från plantagen

Sommar på gång! Klicka på bilderna så blir de tydligare.Krusbären är härligt syrliga redan och smultronen kommer i massor.


En gul smörblomma och en gul gräsklippare för barn i plast. Finns det bilder på barn i plast?

Vita blommor kan vara bedövande vackra. De övre växer direkt på betongplattorna utan bevattning. Prästkragen för tankarna till Fibonacci. Ser du frökapselspiralena?
Klicka på rubriken och se andras sommarbilder.

Rapport från plantagen

Klicka på bilderna så blir de tydligare

Trots de senaste dagarnas grå tristess, växer mina tomatplantor helt enligt produktionsplanen.

Tomatens släkting potatisen är också ett intressant projekt. Sättpotatisarna har nu legat på förgroning i två veckor och om en vecka ska de utplanteras.

De placeras ovanpå luckrad jord med 20 centimeters mellanrum och täcks med 15 centimeter väl bearbetad jord. Allt täcks med en uppklippt svart sopsäck som förankras runt om med stenar.

När det syns på plasten att plantorna vill upp, klipps försiktigt ett kryss ovanför dem så att de får komma upp i ljuset.

När plantorna är cirka 15 centimeter höga, tas plasten av och jorden vattnas om så krävs.

Det blir potatis till midsommarsillen!

I år ska jag testa något nytt. Några av de längsta potatisgroddarna bryts av och planteras i krukor eller mjölkpaket, så att en liten del syns ovanför jorden. Det ska bli potatis av detta enligt flera uppgifter.

Det låter konstigt, men jag blir gärna positivt överraskad,

Beskärning av fruktträd

Bildtillägg efter dagens beskärning av ett äppelträd. Det här var en karakteristisk Enköpingsmodell stor Transparente Blanche som jag för fyra år sedan började trimma i riktning mot klassisk stil så att jag lät trädet växa uppåt och inåt, men i år kapitulerade jag och återställde genom en våldsam beskärning, trädet till nästan lokaltraditionell Enköpingsmodell. Här under finns tre mindre träd som jag har lyckats trimma till en stil som är såväl vacker som praktisk. De kommer att vara rena skönheter efter morgondagens beskärning.

Äpplen måste gallras annars växer de inte bra. Bilden under visar ett undantag där tre äpplen trängts och ändå blivit fina tack vare att de växt på ett kraftigt skott, Normalt ska det vara minst en decimeter mellan äpplena.

Gör man rätt så blir det rätt

Klicka på bilderna så blir de tydligare

De första åren

På den undre bilden visas fruktspjut på körsbär till vänster

och plommon till höger. de är den yttersta delen med

spetsknopp. Det ser ungefär likadant ut på äppel-

och päronträden.

Korrekt snittläggning. Nedtill höger visas felaktigt snitt.

På anmodan av en mycket speciell präst, har jag sträckläst alla mina trädgårdsböcker för att sammanställa enkla råd om fruktträdsbeskärning.

Klicka på rubriken och ta del av proffsens råd för fruktträdsskötsel. Där finns massor av viktig kunskap, men strunta i tipset om vårbeskärning. Det är passé.

Alla fruktträd beskärs på samma sätt. Äpple och päron varje höst. Plommon och körsbär mera sällan och vid behov

Det finns en gammal tradition att beskära träden under senvintern vilket är rent olämpligt. Vid den tiden börjar livskrafterna explodera i träden och följden blir att de bortklippta kvistarna kompenseras genom att trädet utvecklar massor med så kallade vattenskott; kvistar som med en väldig fart växer rakt uppåt så att trädet liknar en igelkott. Nästa vinter klipps dessa nya kvistar av och det kommer dubbelt så många igen. Denna process är mycket ansträngande för trädet.

Antagligen kom den traditionen till för att bönderna, som var de vanligast förekommande fruktodlarna, endast hade tid just då.

Nu vet vi bättre och tar hand om träden när de som bäst klarar av tukten vilket är i augusti-september-oktober.

Det är naturligtvis problematiskt att klippa av fruktbärande kvistar, men äpplen ska ju ätas så passa på att frossa i samband med beskärningen! Ät dem färska! Gör mos, saft och sylt! Har du en stor frys, kan du skära varje äpple i bitar och frysa in för att koka mos senare.

Beskärning av förstaårsträd går ut på att ge trädet rätt form. Enköpingsmodellen innebär att allt som växer uppåt, kapas så att trädet till slut ser ut som en svamp. Ohyggligt fult, men praktiskt när man ska plocka. Vackrast är den klassiska nästan koniska formen.

Förstaårsbeskärningen ska utföras när när trädet planteras ut.
Börja med att helt ta bort konkurrentskottet, det skott som sitter närmast toppen och växer uppåt. De långa skott som inte ska bilda huvudgrenar, tas bort helt intill stammen. De som ska ge trädet dess form, kortas av till hälften. Lägg snittet utanför/ovanför en utåtriktad knopp. Endast om kvisten växer horisontellt, läggs snittet utanför en inåtriktad knopp.
Spar tre till fyra huvudgrenar som går i spiralform runt stammen så att trädet blir symmetriskt och får rätt tyngdpunkt. Korta in dessa grenar och toppskottet med en tredjedel av längden. Avlägsna helt övriga grenar.
Slutligen beskär du toppskottet så att det blir två decimeter högre än den översta av skotten som ska bilda huvudgrenar.

Andra till fjärde året fortsätter du symmetribildningen och väljer ut lämpliga nya grenar till detta. Skär bort alla konkurrentskott helt på toppskottet och på de övriga, tar du bort de skott som utgår intill huvudgrenen. Ta bort alla skott som växer inåt eller rakt uppåt. Fruktsporrar och fruktskott sparas. Nu ska de nya grenarna väljas ut och beskäras så att två tredjedelar blir kvar. Nu gäller det att ha fantasi så att du bygger upp en bild av det fullvuxna trädet.

I fortsättningen gäller underhållsbeskärning som innebär ett livsfarligt klättrande på vingliga stegar om beskärningen ska ske på rätt sätt med snitt ovanför utåtriktade knoppar på två tredjedelars längd på de nya kvistar som ska vara kvar. Såga av grenar som blir för långa och ta bort alla konkurrentskott.

Vi som inte är pedanter, köper en teleskopsekatör (cirka 200 kr i godisaffären Clas Ohlson), som gör att vi kan stå på marken och beskära. Nackdelen är att vi inte ser åt vilket håll knopparna går, men äpplena blir lika goda ändå även om trädet inte ser helt perfekt ut.

Det är dock viktigt att helt ta bort alla skott som växer rakt uppåt och rakt utåt och att glesa ur trädet så att det blir vackert.

Mina favoritsorter är Gyllenkroks Astrakan, Transparente Blanche, Oranie, Lobo, Sävstaholm, Cox's Orange, Cox's Pomona och Gravensteiner när det gäller äpplen.

Gråpäron är mitt favoritpäron, men gott är det också med Conference, Clara Friis, Esperens Herre och Elsa Herzogin.

På plommonsidan regerar Czar och Reine Claude gul eller blå.

Bara tanken på körsbär får det att vattnas i munnen. Gulröd Bigarrå är speciell för att den är tidig och väldigt söt, men godast av alla är Skuggmorell, Kelleris och Klarbär.
Där jag bor har vi åtta stora fågelbärsträd. Bären på fyra av dem är ohyggligt sura till den dag de mognar så det gäller att gå och känna försiktigt på bären. De fullmogna lossnar lätt och är väldigt goda, men de ramlar av direkt när de mognat. På övriga fyra träd är bären sötare än de sötaste körsbär. På andra sidan av gatan finns ytterligare fyra stora fågelbärsträd med söta bär. På ett av dem är hälften av bären röda och påminner om bigarråer. Söta fågelbär är nog de godaste bär som finns.

Smultron

I dag slog den första blomman ut i min smultronrabatt

Klicka på bilderna
I rena glädjeyran satte jag igång ett pizzabullbak.

Baka ut en tunn pizzadeg. Lägg på krossad tomat med sweet

chilisås. Täck med finhackade kantareller och skinka. Rulla ihop

pizzan och skär i bitar som läggs i bullformar. Strö över riven

cheddarost och grädda i cirka femton minuter.

Uppdatering fredag 2/5 2008 - Årets första smultronblomma slog ut.