Blå Burgunder Vindruvor

Det här blogginlägget skrevs år 2013 men den översta bilden är från år
2019 då vinrankan har växt i en rektangel med sidorna 5 x 4 meter.

Klicka på bilderna så blir de större
-

Augusti 2013

Inlägget skrevs i juli 2011 och den övre bilden är från juni 2013

För tre år sedan köpte jag en liten späd vindruvsplanta. Den var lika liten och späd när hösten kom. Inte ett enda blad och jag trodde att den var död, men nästa vår växte den till en meter och bar sex klasar med underbart goda druvor av sorten Blå Burgunder.

Bilden visar en del av årets skörd - två meter av sju.

Nu gäller det att lära sig hur växten ska skötas.

Vinrankor måste beskäras både på sommaren och vintern. Hur det går till är lite olika beroende på sort och om de odlas i växthus eller på friland.

Under sommaren låter man ett par klasar utvecklas på sidorankorna och beskär dessa ett par blad efter klasarna. Sidorankor utan klasar beskärs efter tre fyra blad. Där man beskär utvecklas nya skott och dessa beskärs efter ett blad. Sitter sidorankorna väldigt tätt, gallrar man dessa till 20-30 cm. Även klasarna kan behöva gallras.

Vinterbeskärningen görs under senhösten. Gör det inte alltför sent, då blöder rankorna. Sidorankorna  beskärs efter en eller två knoppar. Där växer ut nya rankor året efter.

Det finns många sätt att beskära vinrankor. Här är ett. A. Skär plantan över två knoppar vid plantering. B. Låt rankorna växa 50-100 cm om året. C. Gallra bland sidoskotten efter tre år. D. Under hösten skär du ned huvudstocken till 5-6 ögon av årstillväxten. Sidoskotten ska behålla två ögon. Illustrationerna är tagna ur boken Beskärningsboken av Klaus Vollbrecht, Gustaf Alm och Han Veltman. Natur och Kultur/LTs förlag.

Sommarbeskärning: Skär bort det som finns två blad utanför blomklasen på rankan. Pincera bort skottspetsen på skott som saknar blomklasar. Ta bort "tjuvar".

Alternativ ett
1. Vid planteringen beskärs plantan över två knoppar. 2. Rankorna leda längs trådar eller annat stöd. Varje år tillåts de växa 50-100 cm. Ytterligare tillväxt skärs bort. 3. Efter tre år är rankorna välbesatta med sidoskott, som gallras till ca 25 cm avstånd. 4. På varje sidoskott utvecklas en blomklase i andra eller tredje bladvecket. Om fler klasar utvecklas tas de bort. 5. På hösten skärs huvudstockarna åter till 5-6 ögon av årstillväxten och de nya sidoskotten till två ögon (november-december). 6. Under sommaren sporras sidoskotten så att endast två blad återstår utanför fruktklasen. Skott utan blomklasar skärs över fem blad. "Tjuvar" i bladvecken nyps in över ett blad. Efter några år, när sidoskotten blivit för långa, föryngras vinstocken genom att nya rankor släpps fram och de gamla tas bort.

Om din ranka planterades den gångna säsongen är den än så länge i uppbyggnads- stadiet. Räkna inte med någon större skörd än på ett par år. Ska den spaljeras låter du två grenar ledas horisontellt åt varsitt håll från grundstocken. Låt de växa ca 25 cm horisontellt och led de sedan uppåt. Det kommer då vara ca 50 cm mellan de båda uppåtgående stockarna. Jag är usel på att teckna och tog mig därför friheten att fotografera en bild ur den suveräna boken Allt om trädgård. Huvudförfattare är Marie och Björn Hansson, medförfattare en mängd av Sveriges riktigt trädgårdskunniga inom olika områden. En synnerligen användbar bok!.

Då är vinet spaljerat. Följ från och med nu grundprincipen att de båda vertikala skotten tillåts dra iväg mellan 50 och 100 cm per år. Resten kortas in. Beskärningen handlar både om att få en vacker vinranka och om att optimera kommande skördar.

Efter några år har vinrankat producerat mängder med sidoskott på de två huvudgrenarna. Gallra så att det är ca 25 cm mellan varje skott. Alla sidoskott däremellan skärs bort.


När rankan är några år gammal och uppbyggd enligt ovan börjar den producera gott om vindruvor. Från och med nu är det allmän årlig vinterbeskärning som gäller:
Huvudstockarna beskärs enligt principen att de får växa till mellan 50 och 100 cm per säsong. Resten kortas in.
Fortsätt att hålla 25 cm mellan nya sidoskott. Övriga gallras bort.
De sidoskott som har burit druvklasar kortas in så att två nya knoppar finns kvar till nästa år.

Kvar efter beskärning har ni en snygg, om än något naken, planta som är väl förberedd inför nästa års massiva produktion av druvor. Hoppas vi.

Alternativ två
Vin klipper man bara under vintern eftersom plantorna har ett så högt savtryck på våren att de lätt blöder ihjäl om man klipper i dem då. Ta som regel att utföra alla beskärningar av vinrankan mellan jul och nyår. Under sommaren som kommer väljer ni ut två skott som har vuxit kraftigt och leder upp dem längs en vägg s.k. ledskott. Passa på att korta in alla sidoskott till ledskotten genom att nypa av dem efter två till tre blad. Till nyår skärs alla andra grenar utom de två utvalda ledskotten bort och även ledskotten kortas in till hälften samtidigt som sidoskotten beskärs över ett öga. Proceduren med nypningen av sidoskotten upprepas sedan nästa sommar och likaså vinterbeskärningen. Var obevekliga med att klippa bort alla vindruvsklasar utom två-tre stycken på varje ledskott. Annars räcker inte plantans näring och energi till att göra söta, goda druvor.

Vindruvor ska beskäras hårt på senhösten innan nyår. Beskär man på våren så kan den blöda till döds. På hösten så kortar man in alla skott så endast 1-2 vilande knoppar återstår. (har den misskötts under några år så kan man skära in den även på lite äldre ved.)Vinrankan ser ganska kal och mager ut efter beskärningen och det är OK. När blomningen kommer på årsskotten på våren så kan man nypa bort lite blad så insekterna lättare kommer åt blomklasarna. Är det ont om insekter kan man pollinera själv genom att kupa blommorna med händerna och dra försiktigt klasen genom handen. När ärtstora druvor bildats är det dags att börja pincera. Varje skott bör ha max 2 vindruvsklasar. Klipp av skottet över 2 blad efter druvklasen. De skott som ej har druvor kortas in så endast 2-4 blad finns kvar. Detta upprepas några gånger under sommaren och är extra viktig om den växer i ett växthus eftersom vnrankor växer mycket kraftigt och lätt kan ta överhanden. När klasarna börjar mogna brukar jag ta bort lite blad så solen lättare kommer åt, då tycker jag de blir sötare. De vanliga vindruvorna tycker om kalk de ryska(staketvindruvor) vill ej ha kalk. Vindruvor brukar vara ganska torktåliga när de är planterade i marken eftersom de har ett ganska djupgående rotsystem. I kruka bör man dock se till att de inte torkar ut på sommaren, på vintern ska krukorna hållas ganska torra. De behöver inte mycket näring och för mycket kväve bör undvikas eftersom man då får en mycket stor grönmassa och lite blommor. För mycket kväve + torr luft kan också göra att vindruvan får mjöldagg. Står den i ett växthus/uterum så bör man ha bra ventilation + ev. skuggning mot för stark sol, det kan hända att bladen bränns i ett glasväxthus/uterum om det ligger soligt placerat. Höga temperaturer är lika farliga som låga för de flesta växter.

Vinrankor beskärs på vintern, i november eller december. (Det finns en sommarbeskärning också, men den tar vi då) Hos vinrankor stiger saven tidigt. Om de beskärs under vårvintern är risken stor att de börjar blöda häftigt, vilket de tar stor skada av.
Men hur?
Om din ranka planterades den gångna säsongen är den än så länge i uppbyggnads- stadiet. Räkna inte med någon större skörd än på ett par år. Ska den spaljeras låter du två grenar ledas horisontellt åt varsitt håll från grundstocken. Låt de växa ca 25 cm horisontellt och led de sedan uppåt. Det kommer då vara ca 50 cm mellan de båda uppåtgående stockarna. Jag är usel på att teckna och tog mig därför friheten att fotografera en bild ur den suveräna boken Allt om trädgård. Huvudförfattare är Marie och Björn Hansson, medförfattare en mängd av Sveriges riktigt trädgårdskunniga inom olika områden. En synnerligen användbar bok!.

Då är vinet spaljerat. Följ från och med nu grundprincipen att de båda vertikala skotten tillåts dra iväg mellan 50 och 100 cm per år. Resten kortas in. Beskärningen handlar både om att få en vacker vinranka och om att optimera kommande skördar.


Efter några år har vinrankat producerat mängder med sidoskott på de två huvudgrenarna. Gallra så att det är ca 25 cm mellan varje skott. Alla sidoskott däremellan skärs bort.

När rankan är några år gammal och uppbyggd enligt ovan börjar den producera gott om vindruvor. Från och med nu är det allmän årlig vinterbeskärning som gäller:

· Huvudstockarna beskärs enligt principen att de får växa till mellan 50 och 100 cm per säsong. Resten kortas in.

· Fortsätt att hålla 25 cm mellan nya sidoskott. Övriga gallras bort.

· De sidoskott som har burit druvklasar kortas in så att två nya knoppar finns kvar till nästa år. Se bild.

-

Rapport från plantagen

Klicka på bilderna så blir de större

Förra året skördade jag tomater 13/6 och det ser ut att bli en månad senare i år, men det blir minst 20 kg vindruvor i stället för 0,3 kg som förra året.

Pumporna växer groteskt i sina uppvärmda 20-liters träkrukor.

Under två veckor har jag kunnat äta mig mätt på jordgubbar med yoghurt till frukost. För tre år sedan klippte jag en kvist från en svartvinbärsbuske och stack ned i jorden. Nu ser det ut att bli många svartvinbärsfrukostar om ett par veckor. Röda krusbär tar sig bra men de gröna uteblir helt i år.
-

Dagsläget i plantagen

Röda och svarta vinbär sjunger på sista versen, men är som godast just nu.


Tomatplantorna är inne i en andra andning och börjar leverera godsaker igen efter en månads uppehåll. Den här låter jag kantra av tyngden eftersom den har blivit för lång för att kunna stöttas upp. Den klättrar vidare drygt en meter utanför bildkanten.

Vindruvorna mognar när som helst vilket en snigel har uppmärksammat.


I slutet av juni fick barnen i Robinsonskolan en hink med jord och en potatis vardera.

Barnbarnet Anna ställde sin potatisplanta på min altan där det mesta växer ymnigt, när den efter ett par veckor fick kraftig blast.

Sedan dess har det hänt en hel del och nu försöker vi klura ut hur vi ska transportera all blast till skolan nästa vecka utan att den förstörs.

Delrapport från plantagen

Smultronen mognar i massor nu efter värmeböljan och ett generöst vattnande.

Denna underbara sommarmorgon fick jag syn på de första tre vindruvsklasarna.

Lönnen ska planteras ut i kväll och bli ett ståtligt träd en dag.

Varmaste sommaren efter den kallaste vintern

Det blev en fantastisk sommar efter en fruktansvärd vinter, men det har en del negativa konsekvenser. Våra primitiva jordbrukare som forfarande jagar med klubbor, saknar den baskunskap om naturen, som gör att man undviker huggormsbett.

Dagens Eko har rapporterat hela dagen om huggormar som attackerar golfspelare. Nonsens!

Huggormar attackerar aldrig människor. De försvarar sig.

Tjyvar och andra illbattingar tycks också trivas med sommaren medan ryssarna drunknar när vodkan driver vettet ur stekheta hjärnor.

Här i lilla Enköping behöver vi i alla fall inte oroa oss för marknära ozon. När vi har värsta bilköerna kan det handla om max 20 bilar som stockas vid en av våra många vackra rondeller där hundar är sällsynta men blomsterfägringen flödar.

I går kväll vid Bredsandsbadet blev jag sittande en timme på en bänk och bara sög i mig sommarupplevelsen.

Klicka på bilden som visar två krukor bredvid vinrankan. Jag har stoppat ned åtta sättpotatisar i varje kruka och blasten börjar påminna om en djungel.

Nu klockan tio på förmiddagen är det 25 grader i skuggan, men det fläktar svalt från alla öppna fönster. Vinrankan tar sig bra men det är inga blommor så vintrampandet får vänta ett år till.

För två år sedan tog jag en kvist från en svartvinbärsbuske och stack ned den i jorden. Nu har den växt till en stor buske med härliga bär på.

De första mogna tomaterna kunde skördas en månad tidigare än normalt och nu är de solmogna tomaterna fantastiskt goda.

NRM om huggorm
Bilder SHF
Om tomater i bloggen
Om sommaren
Om vintern

Mogna tomater och jordgubbar 13 juni 2010

Klicka på bilderna så blir de större

När jag kom hem från Stockholm i gå eftermiddag, möttes jag av mogna tomater och nästan mogna jordgubbar vilket är ett präktigt rekord för mina odlingsförsök.

Allt i bloggen om tomater.

Wiki om tomater

Med mig från Riddarholmen har jag ett paket barkbröd. Ett fantastiskt gott bröd som sannolikt inte ens påminner om det nödbröd som fattiga svenskar åt i slutet av 1800-talet.

Wiki om barkbröd
Skogsstyrelsen om barkbröd

Tomaterna utplanterade 2010-05-18

Klicka på bilderna så blir de större.

Nu gick det inte längre att ha de gigantiska tomatplantorna kvar inne. Busktomaterna ser ut att må bra, med de tre mot husväggen verkar vantrivas i sin nya miljö.

De sista talgbollarna konsumeras under ett ivrigt tjattrande.

Tomatrekord

Det har aldrig tidigare under min långa tomatkarriär hänt att en tomatplanta når taket innan den omplanteras ute, men nu är det dags. Klicka på bilderna så blir de större.



De första tre säsongerna i Enköping experimenterade jag med många olika tomatsorter utan att bli nöjd. Förra sommaren hade jag Amatör i krukorna på planket och i övrigt Dansk Export. I år blir det Totem i krukorna och Gemini i rabatterna.

Om tomater

Tomater 2010 05 05

Klicka på bilderna om de är otydligaNu börjar det se marigt ut att behålla tomatplantorna inomhus i tre veckor till, men jag har inget val. De klarar inte nattfrosten. Jag har aldrig tidigare sett så stora plantor femte maj. Det kanske är vulkanaskan som göder dem.

Redan har cirka femtio blommor bildat frukt och jag ser fram emot en fantastisk tomatsäsong

Så här såg tomaterna ut 20/6 i fjol. De största var då mindre än de minsta i dag.

Allt i bloggen om mina tomater

Tomater 2010 kapitel två

Tre spelkulestora gröna tomater
För tio dagar sedan placerade jag tomatplantorna i fönstret. Klicka på bilderna här - och där för att jämföra storleken. De växer något så in i bängen och med tanke på att de ska stå inne fyra veckor till, kommer de att skymma hela fönstret.

Tomater 2010

Klicka på bilderna så växer de utan vatten och gödning

I dag inköptes årets tomatplantor och det blev tre Totem för krukorna på altanräcket, fem Gemini för friland och två Gemini för stora bordskrukor.

Om tomater
Allt i bloggen om tomter

Om tomater för sista gången 2009

Klicka på bilden så växer den. Växte gjorde också en drös med små tomatplantor som jag upptäckte överallt i rabatterna i mitten av augusti. Tidigare hade jag en kompost i skuggan av ett plank. Dit kastade jag alla övermogna tomater och för första gången i mitt långa partnerskap med tomater, fick jag vildsådda plantor

En var aningen större än de andra och den planterades om i den större krukan. Fyra sattes i den mindre.

För en månad sedan tog jag in krukorna och placerade dem på köksbordet och det blev ett nästan explosivt kartbildande. Nu är det bara fem av minst tjugo tomater kvar.

Tomater och höst

Klicka på bilderna så blir de störreI den bakre stora krukan står en Dansk Export som köptes alldeles för sent men som växte med en ohygglig fart jämfört med de tio likadana som sattes på friland. Från början fanns det två monsterplantor, men den ena förolyckades en stormnatt. I den hitre stora krukan står en planta av okänd sort. För en månad sedan upptäckte jag ett femtiotal små tomatplantor utspridda i rabatterna. Jag satte de största i krukor och den här hoppas jag på att få minst en röd tomat från. Det är första gången det har hänt att jag har fått vildsådda tomater. Förra året hade jag många olika sorter och tydligen hade någon av dem förmågan att låta fröna utvecklas i komposten. Kompostjorden som spreds över planteringarna var antagligen berikad med tomatfrön.

Trots kalla nätter mognar frilandstomaterna bra och busktomaten Totem i krukor har givit en ofattbart riklig skörd. Barn och barnbarn plockar dem. Jag äter så mycket jag kan och två gånger i veckan ger jag mina gymledare en påse. Ändå hinner vi inte plocka av alla som mognar. När den första tomaten började rodna, räknade jag drygt 600 kart, men så många har nog redan plockats och fortfarande kommer det nya kart och cirka 20 mognar varje dag.


Den sista bilden visar plantan som stormen knäckte. Trots att jag grävde ned stammen en halv meter samt vattnade och gödslade, gick det inte att få liv i den, men de kart som fanns, mognade och de har smakat lika bra som de andra.

Klicka på rubriken om du vill se alla mina tomatrapporter.

Tomater 2009

Klicka på bilderna så blir de tydligare

Nu börjar tomaterna ta sig och de två plantorna i lerkrukor har växt något enastående. Dem toppade jag för två veckor sedan när de nådde taket. De andra fem av samma sort som står i rabatten, är aningen klenare, men de duger de också. De sju är av sorten Dansk export. Det tre i vita plastkrukor är Totem busktomater och de ser ut att ge en grym utdelning.

Jag kanske ska lära mig att göra tomatskulpturer.

Här finns allt i bloggen om mina tomatodlingar de senaste åren.