Muslimska skolor

När jag belyste problemen med islamstyrda skolor för 10 år sedan blev jag kallad islamofob och rasist och det berodde på att inte journalisterna vågade berätta den sanning som alla nyhetsredaktioner hade men inte vågade förmedla.

Nu börjar redaktionerna släppa PK-självcensuren och visa verkligheten.

Terrormisstänkta imamer är aktiva i de muslimska skolorna och det finns kopplingar till muslimska brödraskapet.

Den politiska korrektheten släppte fram kommunism och nazism för snart 100 år sedan och vi dras fortfarande med sviter av dessa misstag.

Kanske hinner vi stoppa den nya farsoten innan det blir blodbad och fullskalig terror.

Kunskapslucka om de islamistiska skolorna

AV HENRIK HÖJER • 1 JUNI 2020

Ett antal skolor och förskolor i Sverige drivs av eller har kopplingar till muslimska extremister. Flera av dem bedriver undervisning i detta nu. Men var finns den samlade kunskapen om omfattningen av och inriktningen på de extremistiska friskolorna i Sverige? Hur länge har de funnits? Svaren är inte givna och ingen vet heller exakt hur många religiösa friskolor det finns i Sverige. Kunskapsläget är mycket oklart, konstaterar Kvartals Henrik Höjer som inleder en granskning i frågan.

Den 27 maj 2020 gick Säkerhetspolisen ut med ett pressmeddelande om att individer med kopplingar till ”våldsbejakande extremistmiljöer” driver ett antal skolor och förskolor i Sverige. Det handlar om extrema miljöer som ”vuxit mycket kraftigt i Sverige”, vilket medfört ”ökad risk för ideologiskt motiverade våldshandlingar”. Säpo varnar även för ”omfattande och långtgående radikalisering”, liksom ett ”långsiktigt hot mot det demokratiska systemet”.

Genom statliga och kommunala bidrag får dessa skolverksamheter miljontals kronor, vilket bidrar till ytterligare tillväxt i extremistmiljöerna.

Ett stort hot med andra ord.

Men vad handlar allt detta om – i klarspråk?

– Det vi jobbat med och uppmärksammat är våldsbejakande islamistiska extremister, säger Johan Olsson, operativ chef vid Säkerhetspolisen.

Han påpekar att deras arbete berör all typ av våldsbejakande extremism, men att det i nuläget handlar om just våldsbejakande islamism och ingenting annat.

Frågan är större än något enstaka fall, utan handlar om ett tiotal skol- och förskoleverksamheter i olika delar av landet, konstaterar Johan Olsson. Han vill dock inte vara mer specifik om utbredningen eller omfattningen.

Säpo är främst ett stöd för andra myndigheter som har ansvaret för tillsynen i denna fråga – det vill säga kommuner vad gäller förskolor och Skolinspektionen vad gäller grundskolor.

Hur länge har detta problem existerat?

– En tid. Det uppstod inte igår, säger Johan Olsson.

Han vet inte hur många skolor som stoppats på grund av våldsbejakande extremism, och han vet heller inte hur stort problemet med skolor som inte vilar på en demokratisk värdegrund är överlag. (”Det är en viktig fråga, men inget vi har någon information om.”)

Johan Olsson säger att han inte vet vem som sitter på den övergripande kunskapen om ansvaret för frågan. Säpos uppdrag är att skydda Sverige och demokratin.

Vet du vem ska man vända sig till om man vill ha en bild av hur utbrett och allvarligt problemet är?

– Nej, tyvärr kan jag inte hjälpa dig med det, men därför föreslår vi på Säpo att man ska inrätta ett kunskapscentrum för att bevaka denna fråga.

Har Säpo en klar bild av vad andra myndigheter har gjort i frågan?

– Nej, vi vet bara vad vi själva har gjort. Vi är bara en liten del i detta.

Tror du att problemet kommer stävjas?

– Det har kommit skärpningar av regelverken av vem som får bedriva skolverksamhet, så vi är väl optimistiska. Men det är viktigt att se till att regelverken efterlevs. Vi har som sagt framhållit behovet av ett kunskapscentrum som undersöker hur stort problemet är.

Hur har det kunnat bli så här – att våldsbejakande islamister driver skolor som kan undergräva demokratin i Sverige?

– Våra aktörer är oerhört påhittiga och drivna. De letar hela tiden efter möjligheter att utnyttja sårbarheter i samhället. Vi måste täppa till luckorna i lagstiftning och regelverk hela tiden.

Förekommer detta även i andra länder?

– Vi har ingen bild av läget i andra länder.

Hur många elever har nåtts av dessa radikala budskap?

– Det är inte vår uppgift att titta på det. Det har vi ingen uppfattning om. Men i dessa skolor går hundratals elever.

Säpo hänvisar till Skolinspektionen för mer detaljerad information.

Men först kontaktar jag Skolverket för att höra vad de vet om detta. De hänvisar till Skolinspektionen.

Jag kontaktar därför Skolinspektionen, och frågar om deras bild av läget. Skolinspektionen meddelar då att ”de behandlar alla skolor individuellt och kontrollerar att de följer regelverket, vi gör alltså inte den typen av kategoriseringar eller kartläggningar”. De påpekar dock att en (1) skola har stängts på grund av islamistisk extremism.

Inget uppdrag att undersöka

De hänvisar i stället till Brottsförebyggandet rådet, som dock inte heller vet något i frågan. Brottsförebyggande rådet hänvisar därför till sin egen inrättning Center mot våldsbejakande extremism, som enligt sig själva ”stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.” Jag kontaktar dem – men de hänvisar dock i sin tur till Säpo: ”Vi har inget uppdrag att undersöka detta”.

Eftersom jag redan har hört med Säpo kontaktar jag i stället Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, som är ett ”nationellt resurscentrum som har till uppdrag att bidra till ökad kunskap kring förebyggande arbete mot våldsutövande ideologier, våldsutövande strukturer samt rasistiska organisationer. I detta arbete ska institutet samverka med offentliga institutioner och civilsamhällets organisationer.”

Vad vet ni om utbredningen av de extrema skolorna?

– Jag vet inte, kunskapsläget är rätt oklart, säger Christer Mattsson, som är föreståndare. Han är mycket bekymrad över läget, men konstaterar utan omsvep att det finns en ”kunskapslucka i denna fråga, definitivt”.

Jag vänder mig till slut till utbildningsdepartementet, som ju är högst ansvarigt för skolverksamheten i landet. Utbildningsminister Anna Ekströms pressekreterare meddelar per epost att ”regeringen har sett problemen med för slappa regler för vem som får driva skola. Därför drev regeringen igenom en ägar- och ledningsprövning som började gälla 1 januari 2019, där kraven skärps, vilket är bra. Bestämmelserna innebär att den som äger eller leder en skola ska ha tillräckliga resurser, tillräckliga kunskaper, inte vara kriminellt belastad eller på annat sätt ha en olämplig bakgrund.”

För övriga frågor hänvisar utbildningsdepartementet till Säpo, samtidigt som man erkänner att man idag inte vet mycket om omfattningen av extremistiska skolor. Man vet inte ens hur många religiösa friskolor det finns, eftersom det är frivilligt för friskolor att uppge en eventuellt konfessionell inriktning.

Säpo nämner ett tiotal skol- och förskoleverksamheter. Skolinspektionen har hittills stängt en sådan skola. Det betyder alltså att nästan ett tiotal skolor och förskolor med kopplingar till extremister bedriver verksamhet idag.

Men intresset för denna fråga i den svenska statsapparaten verkar rätt begränsat. Kunskapslucka var ordet.