Solsegel för båtar

Solsegel har varit en vision ända sedan de första solcellerna introducerades, men av effektivitetsskäl har utvecklingen inte tagit fart förrän nu.

De första fungerande solsegel jag hörde talas om, var de som driver rymdfarkoster med hjälp av solvinden. Ikaros är det mest kända projektet.

Nu har verkningsgraden för solceller blivit tillräckligt bra för att solcellstekniken ska kunna tillämpas inom sjöfarten. Ny Teknik.

Det japanska företaget ECO marinepower har tekniska lösningar som kan bli miljöfrämjande genombrott inom området marin framdrivning.

Stora solceller som tar vara på vindkraften, är helt enkelt optimalt utnyttjande av naturlig energiomvandling.

Det svenska företaget NLAB Solar har löst flera av de applikationsbehov som kan innebära kommersialisering av solcellstekniken i stor skala. SvD.
-

Jättevågor och redlöst skepp

Klicka på bilderna så blir de större

Min värsta sjöupplevelse var på Silja Symphoni när det blåste 25 meter per sekund i rak motvind vilket fick fartyget att bromsa in häftigt för varje stor våg. Jag gick upp på promenaddäck för att se eländet, men gick snabbt ned till baren för att lugna nerverna med ett par Guinness. Det var enorma vågor som sköljde upp på fördäck. Den upplevelsen var dock en bagatell i jämförelse med vad som under tisdagen drabbade folket ombord på Clelia II.

Kryssningsfartyget Clelia II råkade ut för motorstopp och drev redlöst i södra ishavet med 165 skräckslagna passagerare. Mirakulöst klarade skeppet av det hela och kunde eskorteras till hamn av den argentinska flottan. SvT-

 Titta på YouTube-videon

-CBS-
Hemsida Clelia II

Tidigare i bloggen om jättevågor

Wiki om jättevågor

-

Monstervågor till havs

Den undre bilden har inget att göra med Louis Majesty, men den visar hur det kan se ut när jättevågor möter ett fartyg.


De flesta mornar ger Dagens Eko anledning till eftertanke. Denna morgon handlade Ekot bland annat om kryssningsfartyget Louis Majesty som mötte tre stycken åtta meter höga vågor i Medelhavet mellan Barcelona och Marseille. SvD - AP - MailOnline - Teknik 360 -

Satellitobservationer visar att jättevågor är vanligare än vad oceanforskarna hittills har känt till. De uppstår snabbt och försvinner fort. Det kan gå över på under en minut.

Jättevågor kan bildas genom att en liten våg hinns upp av en större som bygger på så att det blir en stor våg. Två likadana vågor kan tryckas samman och bilda en jättevåg.

Våghöjder på över 30 meter har observerats. Jättevågor är vanligare i hav där stora havsströmmar möts och de kan inte förutses.

Ett par gånger har jag varit med om att Silja Line har gått ut på gränsen till vad som är tillåtet eftersom vinden har kommit rakt framifrån vilket tydligen är hyfsat gynnsamt. För mig var det inte alls gynnsamt att känna hur det gigantiska fartyget bromsade kraftigt varje gång det mötte en jättevåg. Efter den senaste stormiga resan var all färg borta från fören och jag inbillade mig att jag såg skador i frontvisiret.

Jag kommer definitivt aldrig åka till Finland igen utan att noggrant följa vindprognoserna från SMHI.
Det mesta om jättevågor

Skrotning av uttjänta fartyg

Klicka på bilderna så blir de större

Som vanligt, kickade nyhetsuppläsaren på Dagens Eko igång min omvärldsanalys denna kalla morgon.

Nu handlade det om hur barn tvingas arbeta med nedmontering av uttjänta fartyg i Bangladesh. Lyssna! - Klicka på rubriken och läs mera om fartygsskrotning.

Runt 700 stora skepp demoleras varje år i Bangladesh. De allra flesta kommer från EU-länderna, USA och Japan. Att plocka ner båtar utan hjälp av maskiner utan istället av människohänder är en billig affär för skeppsägarna.

För företagen i Chittagong som köper skeppen blir vinsten än större om man låter barn jobba för en lön på drygt en krona i timmen. Flera frivilligorganisationer har räknat ut att runt 6 000 barn som är mellan tio och 15 år jobbar där.

Greenpeace om fartygsskrotningen - Massor med länkar i det gula fältet till vänster. Mera om fartygsskrotning här - här och här

Chittagong är, liksom resten av Bangladesh, hårt och ständigt drabbat av stormar, översvämningar och inbördeskrig.

En journalist från CBS som besökte några av fartygsskrotningsplatserna, sade att detta är obeskrivliga omständigheter som närmast kan liknas vid Helvetet på Jorden. Barn och vuxna arbetar tillsammans i hetta och giftiga samt explosiva gaser från resterna av fartygslaster. Gaserna antänds lätt när skärbrännarna delar upp fartygsplåtarna som sedan bärs för hand över leriga stränder till väntande lastbilar.

Alkohol och sjövett

Det finns ingen anledning till att båtförare ska ha annorlunda lagar för onykterhet än vad som gäller för andra motorfordon.

På torra land får du inte ha mer än 0,2 ‰ alkohol i blodet när du styr ett motordrivet fordon men på sjön kan du släppa loss.

I dag finns en gräns för grovt sjöfylleri på en promille. Den som har en lägre promillehalt måste köra båten på ett farligt sätt för att det ska vara olagligt, vilket är rena snurren. Hittills har moderaterna krävt en gräns vid tolv meters båtlängd för att 0,2 ‰ ska gälla som sjöfylleri.

Övriga allianspartier har hävdat 7 meters båtlängd och nu ser det ut som att alliansen kan enas omkring 9-10 meter.

En motorbåt på 10 meter kan väga 5 ton och ska definitivt enbart styras av nyktra personer Punkt!

Dagsläget i regeringen om frågan.

"Stridsfrågan är hur stora undantagen ska vara. Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna har velat att alla båtar över sju meter ska omfattas av reglerna, liksom mindre båtar som kan göra minst sju knop. Moderaterna har i stället föreslagit att alla båtar över tolv meter ska omfattas, och dessutom velat ha en klart högre hastighetsgräns för vilka mindre båtar som reglerna ska gälla för."

"En kompromiss är nu ändå på gång. Enligt uppgift till Ekot innebär den att reglerna om sjöfylleri skulle omfatta alla båtar som är minst nio-tio meter långa. För mindre båtar tippar Ekots källor att reglerna bara kommer gälla för de som kan göra 15 knop, alltså mer än dubbelt så fort som de tre mindre partiernas ursprungsförslag. Men gränserna kan ändras eftersom förhandlingarna inte är klara än."

Enligt min ringa mening ska 0,2 ‰ alkohol i blodet vara maxgräns för alla båtar med motor oavsett storlek och maxfart.

Nuvarande lag
Enkät

Livboj - en frälsarkrans eller en dödsfälla?

Dagens otäcka nyhet var den om sjunkande livbojar. Jag har många gånger reagerat över att de livbojar som hänger på stolpar vid badplatsen, är så tunga, men aldrig reflekterat över konsekvenserna.

När jag hörde på Ekot om de sjunkande livbojarna i morse, gick tankarna naturligtvis direkt till Estonia.

Hur många strök med för att de drogs ned i djupet av tunga livbojar?

Det ska bli intressant at se hur många journalister som börjar gräva i det spåret. SvD noterar men drar inga slutsatser. "Bojen, av märket Veleria San Giorgio som säljer säkerhetsutrustning till rederier i hela världen, tillverkas i Italien och finns enligt Ekots kartläggning bland annat ombord på en av Gotlandsfärjorna."

Bojsänkena tillverkas av Veleria San Giorgio och de lär nog få det hett om öronen den närmaste tiden. En seriös tillverkare av säkerhetsutrustning vet att produkternas åldrande måste testas. Antingen har företaget känt till problemet men tigit eller så är det ingen seriös tillverkare av säkerhetsutrustning.

Uppdatering 3/12

"Efter Ekots rapportering om den italienska livbojen som vid tester visade sig sjunka i vatten, har rederier i hela världen genomfört noggranna kontroller, inte bara av italienska livbojar utan även andra märken.

Från flera håll kommer det nämligen samstämmiga rapporter om att exakt samma fel upptäckts på livbojar av märket Eval, som tillverkas i Grekland.

Skummaterialet som ska fylla ut insidan av livbojen skrumpnar ihop och när vatten kommer in genom ett gömt hål under en reflexbit så kan livbojen fyllas och bli flera kilo tyngre, precis som med den italienska livbojen.

Enligt en rapport från ett kanadensisk-ägt lastfartyg så hittades även felkonstuerade brittiska livbojar av märket Perrybuoy. Och båda de här typerna, den grekiska och den brittiska livbojen, finns ombord på svenska passagerarfärjor, visar Ekots granskning. Till exempel finns de på rederiet Strömmas båtar, som kör skärgårdstrafik och sightseeingbåtar i flera storstäder. Styrsöbolaget, som bedriver lokal kollektivtrafik i Göteborgs södra skärgård, har båda de här sorterna och Ånedinlinjen, som kryssar mellan Stockholm och Mariehamn, har den grekiska livbojen."

Sjøfartsdirektoratet Norge

Oasis Of The Seas - Världens största kryssningsfartyg

Klicka på bilderna så blir de större



Dramat när jättebåten Oasis Of The Seas passerade bron över Stora Bält, var intressant eftersom frihöjden vid normalvatten är 65 meter och OOTS har 72 meter skorstenshöjd vilket krävde ett limbotrick för passage utan brorivning.

Passagen

Tack vare en teleskopisk skorstenskonstruktion kunde maxhöjden reduceras till 64,75 meter så att friseglingsmarginalen blev 25 centimeter. Genom att ge järnet med 140 000 hästkrafter, fick besättningen fartyget att gräva ned sig några decimeter så att det blev säkrast möjliga passage.

Jag har sett hur segelbåtar som ska under för låga elledningar, slår strax innan och får masten att luta 45 grader, men det tricket kanske inte kaptenen kände till. Det hade annars kunnat bli en historisk manöver.

Bildspel
Tillverkarens video
Ytterligare en video
Tillverkarens hemsida
Kryssningsprogram
Skeppsfakta
Kortfakta:
Längd: 361 meter
Höjd: 72 meter (16 våningar)
Vikt: 225 000 ton
Pris: 11 miljarder kronor
Max. passagerare: 6 300
Besättning: 2 165
Hastighet: 22 knop

Ubåt med racerkapacitet

Lite av den här

Lite av den här

Lite av den här

Ny teknik presenterar racer-ubåten.
Uppdatering 8/4-2010

"Så fungerar nya superdykbåten

På ytan gör båten lätt 30 knop.

När dykarna närmar sig fientligt område töms pontonerna samtidigt som fyra ventiler skovlar in vatten i skrovet.

På en minut sjunker båten till ett mellanläge. Nu sticker bara huvudena upp på dykarna medan båten kör vidare i fem knop.

Nästa steg är att låta farkosten gå på djupet. Ett tak fälls över dykarna, som nu andas från sin egen utrustning.

När de närmar sig målet är det bara att parkera på botten och simma iväg till det väntande uppdraget"

Släng dig i väggen Bond!

Klicka på rubriken och hälsa på hos Marinen

Deras beteckning är "Dykgruppbåt DGB Sälen"

Ny Teknik för två år sedan

Tillverkaren - Bild - Grafik

FMV - om Sälen
FMV - om allt annat som de roar sig med

Soldaterna tycker till om Sälen

Vindkraftverk och vindkraftbåt

Klicka på bilderna så blir de tydligare. Den övre bilden föreställer den nya E-ship 1 och den undre är en gammal rotorseglare

Tillämpning av Magnuseffekten

En mindre rotorseglare och en propellerseglare
Navigare necesse est, sägs det att Pompeius sade en gång, även om andra hävdar att yttrandet ska tillskrivas Horatius.

Att segla är nödvändigt om man ska transportera vindkraftverk med miljövänliga metoder.

Därför har vindkraftverktillverkaren Enercon beställt ett fraktfartyg som drivs med Flettnerrotorer som komplement till traditionella dieselmotorer. Läs mera om E-Ship 1 här

Flettnerrotorerna utnyttjar Magnuseffekten och är oberoende av vindrikning.

Här presenteras en annan modern motorseglare.

Klicka på rubriken och läs mera om vindkraft.

Den nya tidens segelfartyg

Klicka på bilden så blir den tydligare

Drakseglare till havs

"En wire som sträckte sig 300 meter ovanför fartyget drog en 160 kvadratmeter stor drake."

Jag tar mig friheten att ändra lite i början på det citatet. Det ska nog stå "I en wire som sträckte sig 300 meter ovanför fartyget, drog en 160 kvadratmeter stor drake." Det här är ett helt fascinerande projekt som kan leda till en fantastisk sänkning av kostnader och miljöskadande utsläpp för handelsfartygen

"För att styra draken används ett autopilotliknande system som mäter vindar och positionerar draken för optimal prestanda"

Ny och gammal teknik i skön förening. Mera här och här

klicka på rubriken och läs mera

Tekniken

Bilder