Inhuman humanism med gymnasieamnestin
Vad säger C, MP och V till andra alla de andra grupper som nekats asyl?
Emma Jaenson 2020-04-24
Genom den så kallade gymnasielagen skulle ensamkommande få möjlighet till uppehållstillstånd om de skaffade jobb inom sex månader efter avslutade studier. Argumentet för amnestin var att många hann fylla 18 år innan beslut togs av Migrationsverket. Men nu föreslår Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Jonny Cato att man ska lätta på reglerna. De ensamkommande ska få upp till ett år på sig att hitta arbete (SR 17/1). Även Miljöpartiet vill se permanenta uppehållstillstånd för målgruppen (SR den 6/1).
De ensamkommande består av cirka 7400 personer, företrädesvis unga män utan asylskäl, varav många redan fått avslag på sin asylansökan. C, MP och V menar nu att det har blivit svårare att få jobb i och med coronakrisen och således svårare att få uppehållstillstånd. Frågan är hur många som hittade arbete före krisen?
Under februari hade två (!) ensamkommande fått arbete i enlighet med gymnasielagen (SVT 14/2). Under oktober förra året kom statistik från Migrationsverket: vid tidpunkten hade 2 300 ur gruppen bett om förlängda studier. Anders Knape, ordförande för SKR, påpekade då att “Det är inte många som kommer att få stanna som en konsekvens av den här lagen. Vi har låtit dem trampa vatten och kämpa med ett mål som de inte har förutsättningar att uppnå” (SVT 14/10 -19).
Gymnasielagen var orättvis från början. Den kritiserades hårt av Lagrådet som beskrev att ”Gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas" (SVT 28/3 -18). Lagen särbehandlade en enskild grupp och invaggade dem i falska förhoppningar. Att målgruppen skulle fara illa stod också klart från början. Många har hamnat i hemlöshet och det har rapporterats om förhöjd självmordsrisk. Många har inte klarat studierna (SVT 14/10 -19).
Det är förstås lätt att sympatisera med dessa personer, precis som med många andra utsatta som kommit till Sverige de senaste åren. Men frågan är vad C, MP och V säger till alla andra grupper som nekats asyl? Anledningen till att de ensamkommande fått så stort medialt genomslag är att de till stor del har tagits om hand av etniska svenskar. Röststarka svenskar har sedan kunnat lobba för deras sak. Vad säger det om svensk migrationspolitik? Att den som låter mest får förtur?
Partierna som drev igenom lagen bör be om ursäkt till de ensamkommande. De bör också förklara att det i enlighet med asylrätten, inte går att få uppehållstillstånd i Sverige utan skyddsskäl.
onsdag, april 29, 2020
Gymnasielagen
ONSDAG 29 APRIL 2020
Därför säger vi nej till gymnasieamnestin (M)
När vi moderater påpekar det orimliga i gymnasielagen brukar svaret vara att Moderaterna i stället hade utvisat ungdomarna. Det stämmer. För oss som står bakom en reglerad invandring är det nämligen den enda rimliga slutsatsen, skriver Maria Malmer Stenergard.
När vi moderater påpekar det orimliga i gymnasielagen brukar svaret vara att Moderaterna i stället hade utvisat ungdomarna. Det stämmer. För oss som står bakom en reglerad invandring är det nämligen den enda rimliga slutsatsen, skriver Maria Malmer Stenergard.
I dag tar riksdagen ställning till en amnesti för dem som omfattas av gymnasielagen. Sverige behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik och ett väl fungerande återvändande. En gymnasieamnesti är därför utesluten.
Covid-19 har slagit till mot hela det svenska samhället och ingen lämnas oberörd. Många förlorar sina jobb, och för en del kommer det vara svårt att hitta en ny anställning.
Moderaterna gör nu allt vi kan för att konstruktivt samarbeta med alla partier i riksdagen för att stoppa smittspridningen och rädda de svenska företagen och jobben.
Med hänvisning till Covid-19 höjs röster för en gymnasieamnesti, bland annat från Miljöpartiet, och i dag debatteras frågan i riksdagen.
Ett återkommande argument är att det kommer vara praktiskt svårt att utvisa ungdomarna, och att det kommer att bli svårare för dem att få jobb efter avslutade studier. För att de ska få permanent uppehållstillstånd är kravet i dag att de efter genomförda gymnasiestudier får en varaktig anställning inom sex månader. Och självklart drabbar konjunkturnedgången även dem.
Redan innan covid-19 stod det klart att alla som fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen inte skulle få permanent uppehållstillstånd, utan bara de som klarade att etablera sig på arbetsmarknaden inom sex månader. För alla andra skulle gymnasielagen innebära en utdragen utvisning. Det röstade Miljöpartiet för.
Centerpartiet har, med hänvisning till pandemin, föreslagit att man ska förlänga etableringstiden.
Att förlänga tiden skulle möjligen innebära att något fler hinner etablera sig i Sverige. Men det gäller långt ifrån alla – övriga kommer till sist att bli utvisade ändå. Enligt Migrationsverkets uppgifter till SVT är det bara 21 personer som klarat att leva upp till kraven.
Gymnasielagens konstruktion är i grunden orättvis, inhuman och ogenomtänkt. Den ger uppehållstillstånd till vuxna utan skyddsskäl. Den kastar människor mellan hopp och förtvivlan. Den leder ofta till en långdragen och grym utvisning. Och den innebär stora kostnader för samhället.
Moderaterna kunde nyligen, med hjälp av beräkningar från Riksdagens utredningstjänst, visa att kostnaderna för gymnasielagen överskridits med närmare två miljarder kronor jämfört med regeringens beräkningar – och då tillkommer kostnaderna för 2020.
När vi moderater påpekar det orimliga i gymnasielagen brukar svaret vara att Moderaterna i stället hade utvisat ungdomarna. Det stämmer. För oss som står bakom en reglerad invandring är det nämligen den enda rimliga slutsatsen.
Att människor som saknar skyddsskäl ska återvända är en central del i Sveriges reglerade invandring, och en förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det är också en förutsättning för att vi ska kunna prioritera att hjälpa dem runt om i världen som har allra störst behov.
Delegationen för migrationsstudier, Delmi, har i en omfattande rapport nyligen pekat på hur gymnasielagen, spårbyte och amnestier underminerar den reglerade invandringen och försvårar myndigheternas återvändandearbete, vilket också bekräftas av myndighetsföreträdare.
Att bevilja en ytterligare gymnasieamnesti skulle sända en signal om att i Sverige är det inte skyddsskäl som avgör om du får stanna – utan hur länge du kan motsätta dig en utvisning. Det kommer omöjliggöra stora delar av myndigheternas återvändandearbete och öka invandringen.
Moderaterna driver i stället på för en human och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Vi säger nej till olika former av kortsiktiga undantag. Det måste vara slut på att lappa och laga. Den som inte uppfyller lagens krav för uppehållstillstånd ska lämna landet.
Ansvaret för gymnasielagens brister vilar tungt på de partier som röstade ja till gymnasielagen. Att rösta för en amnesti vore lika fel. När riksdagen i dag ska ta ställning, står Moderaterna upp för ordning och reda i svensk migrationspolitik.
Knutby 10:5 – slutet
UPPSALA Förra Knutbypastorn Åsa Waldau återkallar sitt överklagande av domen från Uppsala tingsrätt.
UNT 2020-04-08
Tidigare i veckan överklagade Waldau genom sin försvarare domen från Uppsala tingsrätt, där hon fälldes för misshandel av flera tidigare församlingsmedlemmar. På onsdagen hade överklagandet återkallats.
Sedan Åsa Waldau överklagat domen meddelade åklagaren att även hon skulle överklaga till hovrätten, genom ett så kallat anslutningsöverklagande, och begära skärpt straff och fällande dom på de punkter där Waldau friades av tingsrätten. När den förre Knutbypastorn nu väljer att inte gå vidare till hovrätten har även åklagaren återkallat sitt överklagande.
Det innebär att tingsrättens dom på 120 timmars obetald samhällstjänst och villkorlig dom för Åsa Waldau står fast. UNT har sökt Waldaus försvarare.
Knutbyfallet får ändå en fortsättning i hovrätten eftersom den tidigare pastorn Peter Gembäck överklagat sitt straff. Det var Peter Gembäck som 2017 anmälde sig själv och sina pastorskolleger för att i flera år ha legat bakom våld och hot mot medlemmar.
Han dömdes av tingsrätten till villkorlig dom och 80 dagsböter för misshandel och olaga tvång men vill att straffet ändras till enbart villkorlig dom eftersom han frivilligt anmält sig själv. I överklagandet skriver hans försvarare, advokat Bengt-Göran Hugoson, att ingen av brottsoffren skulle ha fått upprättelse för de gärningar de utsatts för om inte Gembäck anmält händelserna.
En tredje pastor, som dömdes av tingsrätten till villkorlig dom och 160 timmars samhällstjänst för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, har inte överklagat.
Dagen 2020-04-09
Åsa Jacobsson (tidigare Waldau) vill inte längre överklaga sin villkorliga dom med samhällstjänst och skadestånd
"Som meddelades i går så har Åsa Jacobsson återkallat sitt överklagande", skriver hennes offentliga försvarare Ester Andersson Zandvoort i ett mejl, daterat den 7 april, till Uppsala tingsrätt.
Det framgår dock inte av mejlet varför den tidigare Knutbyledaren, som dömdes för åtta fall av misshandel, har ändrat sig.
Så sent som den 3 april skrev Ester Andersson Zandvoort till domstolen att Åsa (Waldau) Jacobsson yrkade på att Svea hovrätt "ogillar åtalen och de enskilda anspråken".
Det var den 13 mars som Uppsala tingsrätt meddelade domarna mot tre tidigare ledare i Knutby Filadelfia. Två av dem, Åsa Jacobsson och Peter Gembäck, valde att överklaga.
Nu har alltså Åsa Jacobsson ändrat sig. Peter Gembäck menar samtidigt fortfarande att hans straff, villkorlig dom och 80 dagsböter, är för högt.
Carl Fält (tidigare Urban Fält), som dömdes till samhällstjänst och skadestånd för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, har däremot accepterat sitt straff.
tisdag, april 28, 2020
Handhälsning
Nu går många i PK-förbundet ut med samfällt budskap om att Yasri Kahn har rätt i att man inte ska hälsa med handslag.
Faktum är att Yasri Kahn gärna hälsar genom att ta i hand men bara med män!
Kanske anser han att endast kvinnor är smittbärare?
Faktum är att Yasri Kahn gärna hälsar genom att ta i hand men bara med män!
Kanske anser han att endast kvinnor är smittbärare?
måndag, april 27, 2020
Corona del 28 – Anders Tegnell
SUSANNA BIRGERSSON Det är inte konstigt att Tegnells kritiker är arga
Publicerad 26 apr 2020 kl 19.00
Anders Tegnell är Sveriges mest hyllade person just nu. Många är förvissade om att han leder Sverige på den enda rätta Coronavägen.
Det som pågår är inte ett vetenskapligt samtal. Vi är mitt uppe i en pandemi vars utgång ingen känner.
Har vi alldeles glömt bort hur makt fungerar, vad makt och vanmakt gör med människor? Hur den som får bestämma kan uppträda med lugn och värdighet, medan den som protesterar utan att få något gehör, lätt blir arg och tar i för mycket?
”Men mamma du lyssnar ju inte!” skriker en frustrerad 4-åring ofta till mig. Jo, svarar jag vänligt, jag lyssnar, men jag säger nej ändå.” Att den felaktiga utsagan korrigerats minskar inte frustrationen, eftersom min övermakt är intakt.
Anders Tegnell är Sveriges mest omtalade person just nu. Många är förvissade om att han leder Sverige på den enda rätta coronavägen. Andra, som kanske inte är lika säkra på den saken, kan ända inte låta bli att imponeras av hans arbetskapacitet: att han infinner sig till tv- och radioredaktioner nästan dagligen och tålmodigt svarar på frågor, samma frågor dag efter dag, samma frågor som han redan besvarat tidigare på dagen, frågor som ofta saknar andra svar än att det kan vi inte veta än.
Alltid lugn, aldrig upprörd, en vetenskapsman, en expert, en auktoritet – och den som bestämmer.
Tegnell och de 22 kritikerna
Mot Anders Tegnell ställs hans kritiker, de mest namnkunniga har fått ett eget epitet: ”De 22”, vilket syftar på de 22 forskare som skrev under en debattartikel i Dagens Nyheter häromveckan. Artikeln var ett rasande angrepp på Folkhälsomyndighetens strategi, och mot svenska politiker som låter en enskild myndighet fatta alla beslut om smittbekämpningen, trots att experterna där flera gånger gjort iögonfallande felbedömningar.
Dessa 22 har hudflängts, delvis på grund av en tveksamt framräknad siffra över Sveriges dödlighet, men ännu mer för deras tonfall och ilska: ”Talanglösa tjänstemän” kallades experterna på FHM i artikeln. Så får man ju inte säga! Och strax efter publiceringen framträdde en av artikelförfattarna i en tv-debatt med Anders Tegnell. Hon arg och indignerad, han kylig och sansad. Hon tvärsäker, han sakligt resonerande om alla osäkerheter. Hon gjorde bort sig, han befäste sin överlägsenhet, därom var de flesta överens. För forskare ska vara resonerande och ödmjuka och delta i ett civiliserat och rationellt samtal – det är det som är vetenskap.
Ja, visst, absolut. Men det som pågår är inte ett vetenskapligt samtal. Vi är mitt uppe i en pandemi vars utgång ingen känner.
I denna situation har en grupp experter och myndighetspersoner all makt över den smittskyddsstrategi vi alla är underlagda. Resten av epidemiologerna, virologerna och immunologerna, experter som kanske har andra uppfattningar och gör annorlunda bedömningar utifrån andra värderingar, de har inget inflytande alls.
Strategin kan ha misslyckats
Den svenska strategin består av att tillåta mer smittspridning i samhället än våra grannländer gör, men samtidigt skydda de äldre. Den strategin fastlades utan att någon egentligen hade utrett om vi har förutsättningar att skydda de allra äldsta. Det visade sig snart, att det hade vi inte. Nu härjar coronan på äldreboendena och många gamla dör, ensamma. Alltfler varnar dessutom för de permanenta skador som kan drabba yngre, även om de tillfrisknar. Men dessa risker pratar myndighetsepidemiologerna knappt om.
”Du lyssnar ju inte” skriker kanske några vanmäktiga kritiker till slut frustrerat, eftersom det här inte är ett seminarium, utan blodigt allvar. Det är inte så konstigt.
söndag, april 26, 2020
Donald Trump – Donald Duck
Min oskattbara vän Hanna lade ut den här videon på Facebook och jag laddade ned den innan Trump tvingar Youtube att radera den.
Det är flera likheter än olikheter mellan Donald Duck och Donald Trump.
De är gapiga
De är megalomaniska
De är komiska
De är narcissistiska
De är helt enkelt lite overkliga
De är gapiga
De är megalomaniska
De är komiska
De är narcissistiska
De är helt enkelt lite overkliga
Corona del 27 – Dagens Nyheter
Korkade Wolodarski kverulerar i sin politiskt korrekta skräpskrift igen.
Nu är han ledsen för att folk dör av virusinfektioner.
Så här är det Wolodarski; Alla dör! – Oavsett virus – Du dör! Jag dör antagligen före dig.
Jag brukar kalla dig VW – Vidrige Wolodarski och enligt min ringa mening är du en värre farsot än alla virus.
Du utnyttjar människors naturliga fallenhet att vara rädda för det okända!
Du skapar panik.
Du är vidrig!
Nu är han ledsen för att folk dör av virusinfektioner.
Så här är det Wolodarski; Alla dör! – Oavsett virus – Du dör! Jag dör antagligen före dig.
Jag brukar kalla dig VW – Vidrige Wolodarski och enligt min ringa mening är du en värre farsot än alla virus.
Du utnyttjar människors naturliga fallenhet att vara rädda för det okända!
Du skapar panik.
Du är vidrig!
Etiketter:
Corona,
Döden,
Journalistik,
Wolodarski
lördag, april 25, 2020
torsdag, april 23, 2020
Humlor
Humlesidan
Vårvärmen har anlänt och det har börjat surra i parker och buskar. Sveriges uppemot 40 olika arter av humlor har börjat visa upp sig. Just nu är det bara drottningar som är ute och flyger.
– Ja, för det är bara de som övervintrar. Man upplever kanske drottningarna som ovanligt feta, eftersom de är dubbelt så stora som arbetarhumlorna som kommer vid midsommar. Men så är det inte, säger Björn Cederberg, entomolog som forskat och skrivit om humlor i över 50 år.
Rent teorietisk skulle dock årets humlor vara extra stora. Storleken kan nämligen påverkas av hur mycket näring det funnits under hösten.
– Om det har varit en mild höst har humlorna haft längre tid att samla näring – och då kan de verka jättelika på våren, säger Larry Huldén, intendent vid Naturhistoriska museet till Hufvudstadsbladet.
Riccardo Bommarco är professor i lantbruksentomologi. Han tror inte att humlorna är större i år. På sin höjd kan de uppfattas som något överviktiga.
– Vid den här tiden på året är de lite sega och sömniga. Det kan göra att de ser ut som att de har svårt att flyga, men de har de inte, säger han.
Inte heller Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, vill satsa några pengar på att humlorna 2020 är rekordstora. Men han spekulerar gärna i ämnet.
– 2018 var inget roligt år att vara humla. Den rekordvarma sommaren gjorde att maten tog slut. De som blev humledrottningar då flög runt på våren 2019 och kan alltså ha varit mindre än normalt. Det skulle ju i sin tur betyda att årets humledrottningar är större än i fjol, säger han.
Detta tillbakavisas dock av Björn Cedergren, som med 50 års humlestudier i bagaget vet vad han talar om.
– När drottningarna kommer inflygande i våra kök på våren försöker de hitta en väg ut igen. De hovrar då vid fönstren, och då expanderar bakkroppen eftersom de måste få mycket syre för att orka flyga. Då tycker folk ”jädrar vilken stor humla”. De är samma sak varje år, säger han.
Samma ljud som Tegnell
Oavsett storlek tycker Björn Cedergren att vi ska passa på att njuta av de surrande humlorna. I en vanligt villaträdgård kan det finnas uppemot 15 olika arter av humla.
– De är ljuvligt när de kommer brummande. Man känner vilken trygghet de inger. Det är nästan samma ljud som Anders Tegnell. En lite drömmande ton. Det är ett hummande ljud som, precis likt Tegnell, anspelar på vår trygghetston.
Vårvärmen har anlänt och det har börjat surra i parker och buskar. Sveriges uppemot 40 olika arter av humlor har börjat visa upp sig. Just nu är det bara drottningar som är ute och flyger.
– Ja, för det är bara de som övervintrar. Man upplever kanske drottningarna som ovanligt feta, eftersom de är dubbelt så stora som arbetarhumlorna som kommer vid midsommar. Men så är det inte, säger Björn Cederberg, entomolog som forskat och skrivit om humlor i över 50 år.
Rent teorietisk skulle dock årets humlor vara extra stora. Storleken kan nämligen påverkas av hur mycket näring det funnits under hösten.
– Om det har varit en mild höst har humlorna haft längre tid att samla näring – och då kan de verka jättelika på våren, säger Larry Huldén, intendent vid Naturhistoriska museet till Hufvudstadsbladet.
Riccardo Bommarco är professor i lantbruksentomologi. Han tror inte att humlorna är större i år. På sin höjd kan de uppfattas som något överviktiga.
– Vid den här tiden på året är de lite sega och sömniga. Det kan göra att de ser ut som att de har svårt att flyga, men de har de inte, säger han.
Inte heller Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, vill satsa några pengar på att humlorna 2020 är rekordstora. Men han spekulerar gärna i ämnet.
– 2018 var inget roligt år att vara humla. Den rekordvarma sommaren gjorde att maten tog slut. De som blev humledrottningar då flög runt på våren 2019 och kan alltså ha varit mindre än normalt. Det skulle ju i sin tur betyda att årets humledrottningar är större än i fjol, säger han.
Detta tillbakavisas dock av Björn Cedergren, som med 50 års humlestudier i bagaget vet vad han talar om.
– När drottningarna kommer inflygande i våra kök på våren försöker de hitta en väg ut igen. De hovrar då vid fönstren, och då expanderar bakkroppen eftersom de måste få mycket syre för att orka flyga. Då tycker folk ”jädrar vilken stor humla”. De är samma sak varje år, säger han.
Samma ljud som Tegnell
Oavsett storlek tycker Björn Cedergren att vi ska passa på att njuta av de surrande humlorna. I en vanligt villaträdgård kan det finnas uppemot 15 olika arter av humla.
– De är ljuvligt när de kommer brummande. Man känner vilken trygghet de inger. Det är nästan samma ljud som Anders Tegnell. En lite drömmande ton. Det är ett hummande ljud som, precis likt Tegnell, anspelar på vår trygghetston.
onsdag, april 22, 2020
Corona del 26 – Luftföroreningarna
Luftföroreningarna dödar globalt sju miljoner om året!
Tysk studie: Dålig luft dödar 8 000 svenskar per år
Dagens paradox är kvoten mellan antalet döda av
coronaviruset och antalet döda av luftföroreningar.
Bättre luft kan rädda fler liv än coronaviruset tar!
Antalet döda i sviterna av luftföroreningar kan komma att minskas på grund av coronapandemin. Minskad ekonomisk aktivitet och karantän i flera länder har redan fått stor effekt på luftkvalitén.
Coronaviruset har påverkat oss så mycket att det är synligt från rymden.
Nasa har visat det på satellitbilder över Kina, där luftföroreningarna sjönk dramatiskt under flera veckor av karantän. Och nu syns samma mönster på satellitbilder över Italien.
Båda mätningarna visar att halterna av kvävedioxid – en giftig men kortlivad gas – har minskat kraftigt.
Luftföroreningarna dödar sju miljoner om året!
Eftersom luftföroreningar är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt kan utsläppsminskningarna få stora konsekvenser. Varje år dör minst sju miljoner människor världen i förtid på grund av luftföroreningar.
Forskaren Marshall Burke från Stanford University ställde sig den kontroversiella frågan: Kommer vi rädda fler liv på grund av minskade utsläpp än de som dör av coronaviruset?
I uträkningen som han publicerat på sin personliga blogg kommer Marshall Burke fram till att utsläppsminskningarna i Kina kan ha förhindrat 1400 dödsfall av barn under 5 år och 52 000 dödsfall av personer över 70.
Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå Universitet, tycker att uträkningen är lite överskattad. Han tror inte att minskningen i antal dödsfall kommer bli så stor, men att den ändå kommer väga upp mot dödsfallen från coronasmittan.
—Även om man bara tittar på kort tid så borde nedgången i dödlighet bli lika stor som den ökning man har sett från viruspepedimin, säger Bertil Forsberg.
—Om halterna av partiklar från trafik och industrier i en region sänks under ett par månader är det sannolikt att minskningen i dödlighet skulle bli cirka 2-5%, vilket främst drivs av färre dödsfall i hjärt- och kärlsjukdom bland äldre personer, säger Forsberg.
Men han vill understryka att vi inte ska behöva ha ett coronautbrott för att få bukt med luftföroreningarna.
—Det är snarare så att det upplyser oss om hur många dödsfall vi har på grund av dålig luft, det dör många miljoner människor varje år på grund av höga halter luftföroreningar, säger Forsberg.
Bättre luft i våra städer kan också hjälpa folk från att insjukna i coronaviruset.
Forskare som analyserade SARS-utbrottet i Kina 2003 kom fram till att personer som bodde i områden med förorenad luft hade dubbelt så stor risk att dö från sjukdomen än de som bodde i områden med bättre luft.
Se Vetenskapens Värld program ”Giftet i luften” om luftföroreningars effekter på hälsan.
Tysk studie: Dålig luft dödar 8 000 svenskar per år
Runt 800 000 européer dör varje år till följd av luftföroreningar. Det är betydligt fler än vad man tidigare trott. I Sverige är luften bättre än i många andra länder, men forskarna räknar ändå med att den dödar drygt 8 000 svenskar varje år.
Merparten av dödsfallen förorsakas inte av lungsjukdomar, vilket man skulle kunna tro, utan av hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt eller stroke.
"De höga dödstalen på grund av luftföroreningar i Europa kan förklaras av en kombination av dålig luft och att det är tättbefolkat, vilket resulterar i en exponering som är bland den högsta i världen", säger Jos Lelieveld, professor vid Max-Planck-institutet för kemi i Mainz, enligt ett pressmeddelande.
Sverige ligger något bättre till än många andra europeiska länder. Här dog 8 233 personer år 2015 på grund av luftföroreningar, eller motsvarande 84 personer per 100 000 invånare. Det är bättre än Tyskland (154) och Storbritannien (98), men sämre än både Norge (62) och Island (43).
Av dem som dör av luftföroreningar varje år är orsakerna bakom 40–80 procent av fallen hjärt-kärlsjukdomar. Det är nästan en dubbelt så stor andel som dör av lungsjukdomar till följd av dålig luft.
– De senaste åren har visat att ju mer kunskap vi får, desto större blir de påvisbara effekterna av förorenad luft. Och det finns inget som säger att vi har hela bilden klar för oss ännu. Framför allt tror jag att det kommer att visa sig att förorenad luft har fler hälsoeffekter än vad man kan påvisa i dag, kanske kognitiva som demens, säger Bertil Forsberg.
Tysk studie: Dålig luft dödar 8 000 svenskar per år
Dagens paradox är kvoten mellan antalet döda av
coronaviruset och antalet döda av luftföroreningar.
Antalet döda i sviterna av luftföroreningar kan komma att minskas på grund av coronapandemin. Minskad ekonomisk aktivitet och karantän i flera länder har redan fått stor effekt på luftkvalitén.
Coronaviruset har påverkat oss så mycket att det är synligt från rymden.
Nasa har visat det på satellitbilder över Kina, där luftföroreningarna sjönk dramatiskt under flera veckor av karantän. Och nu syns samma mönster på satellitbilder över Italien.
Båda mätningarna visar att halterna av kvävedioxid – en giftig men kortlivad gas – har minskat kraftigt.
Luftföroreningarna dödar sju miljoner om året!
Eftersom luftföroreningar är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt kan utsläppsminskningarna få stora konsekvenser. Varje år dör minst sju miljoner människor världen i förtid på grund av luftföroreningar.
Forskaren Marshall Burke från Stanford University ställde sig den kontroversiella frågan: Kommer vi rädda fler liv på grund av minskade utsläpp än de som dör av coronaviruset?
I uträkningen som han publicerat på sin personliga blogg kommer Marshall Burke fram till att utsläppsminskningarna i Kina kan ha förhindrat 1400 dödsfall av barn under 5 år och 52 000 dödsfall av personer över 70.
Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå Universitet, tycker att uträkningen är lite överskattad. Han tror inte att minskningen i antal dödsfall kommer bli så stor, men att den ändå kommer väga upp mot dödsfallen från coronasmittan.
—Även om man bara tittar på kort tid så borde nedgången i dödlighet bli lika stor som den ökning man har sett från viruspepedimin, säger Bertil Forsberg.
—Om halterna av partiklar från trafik och industrier i en region sänks under ett par månader är det sannolikt att minskningen i dödlighet skulle bli cirka 2-5%, vilket främst drivs av färre dödsfall i hjärt- och kärlsjukdom bland äldre personer, säger Forsberg.
Men han vill understryka att vi inte ska behöva ha ett coronautbrott för att få bukt med luftföroreningarna.
—Det är snarare så att det upplyser oss om hur många dödsfall vi har på grund av dålig luft, det dör många miljoner människor varje år på grund av höga halter luftföroreningar, säger Forsberg.
Bättre luft i våra städer kan också hjälpa folk från att insjukna i coronaviruset.
Forskare som analyserade SARS-utbrottet i Kina 2003 kom fram till att personer som bodde i områden med förorenad luft hade dubbelt så stor risk att dö från sjukdomen än de som bodde i områden med bättre luft.
Se Vetenskapens Värld program ”Giftet i luften” om luftföroreningars effekter på hälsan.
Tysk studie: Dålig luft dödar 8 000 svenskar per år
Runt 800 000 européer dör varje år till följd av luftföroreningar. Det är betydligt fler än vad man tidigare trott. I Sverige är luften bättre än i många andra länder, men forskarna räknar ändå med att den dödar drygt 8 000 svenskar varje år.
Merparten av dödsfallen förorsakas inte av lungsjukdomar, vilket man skulle kunna tro, utan av hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt eller stroke.
"De höga dödstalen på grund av luftföroreningar i Europa kan förklaras av en kombination av dålig luft och att det är tättbefolkat, vilket resulterar i en exponering som är bland den högsta i världen", säger Jos Lelieveld, professor vid Max-Planck-institutet för kemi i Mainz, enligt ett pressmeddelande.
Sverige ligger något bättre till än många andra europeiska länder. Här dog 8 233 personer år 2015 på grund av luftföroreningar, eller motsvarande 84 personer per 100 000 invånare. Det är bättre än Tyskland (154) och Storbritannien (98), men sämre än både Norge (62) och Island (43).
Av dem som dör av luftföroreningar varje år är orsakerna bakom 40–80 procent av fallen hjärt-kärlsjukdomar. Det är nästan en dubbelt så stor andel som dör av lungsjukdomar till följd av dålig luft.
– De senaste åren har visat att ju mer kunskap vi får, desto större blir de påvisbara effekterna av förorenad luft. Och det finns inget som säger att vi har hela bilden klar för oss ännu. Framför allt tror jag att det kommer att visa sig att förorenad luft har fler hälsoeffekter än vad man kan påvisa i dag, kanske kognitiva som demens, säger Bertil Forsberg.
tisdag, april 21, 2020
G hos Frimurarna
Bokstaven G är upplysningen i frimurarnas innersta rum!
En organisation som utesluter kvinnor består av inskränkta bakåtsträvare!
Varför har frimurarna ett G i sin symbol?
G för Gud?
G för Gnosticism?
G för Geometri?
G för Gimel?
G för Germund?

The Masonic Letter ‘G’ is a letter that represents God and Geometry. It is a reminder to every Freemason that every act they carry out is done in the presence of God, the Great Architect of the Universe.
‘G’ represents the letters four and science five.
The letters four stand for ‘YHWH’ which is the Hebrew name of the Master Architect of the Universe. ‘YHWH’ is pronounced ‘YahWay.’ It is also translated as Jehovah. This is the real word used to call the Master Architect of the Universe in early biblical manuscripts.
The 5th science is Geometry. Geometry is the mathematical science or the scientific basis for Masonry and Architecture.
The exact time when the letter ‘G’ became part of the Masonic Square and Compass symbol is unknown, but it is between 1730 and 1768 in the United States. It is not all the Masonic jurisdictions in the world that place the letter G between the Square and Compass.
The Letter G in Various Languages
In Hebrew, the letter G is called Gimel or Gheemel with a numerical value of 3. All through history, there is a reference to the number 3 anytime the Master Architect, the Creator of the Universe is spoken of.
Gimel is the 3rd letter of many languages like Hebrew, Aramaic, Phoenician, Syriac and Greek. The form of the letter G in various languages is as below:
Hebrew: Gimel
Phoenician: Gamma
Aramaic: Gammal
Syriac: Gamal/Gomal
Greek: Gamma
The Letter ‘G’ Through The Ages
B.C.E stands for Before Common Era while C.E represents Common Era or Current Era or Christian Era. C.E is used to refer to a system of recurring years that is equivalent to A.D. which is an abbreviation for Anno Domini. It is a Latin for ‘In the year of our Lord.’
Research on these ancient languages was carried out by scholars who studied hieroglyphics which were carved into stone. The years that these hieroglyphics were carved were determined by the scholars. They examined mummies and their wooden coffins to make more accurate findings.
The letter ‘G’ is the 20th letter in the Ethiopian alphabet, the 5th letter in the Arabic alphabet, the 7th letter in the Romanic, Latin and English alphabet and it holds other positions in other alphabets.
These languages are more recent than the ancient languages. The changes in the position of the letter ‘G’ in these alphabets is as a result of the changes in the letter ‘G’ all through the centuries.
The letter ‘G’ stands for Geometry and the Great Architect of the Universe. It means the Geometry under the Great Architect of the Universe.
The Master Architect of the Universe watches all our thoughts, utterances and deeds, the same way he watches the sun, moon and stars. We are accountable to him, and we must live a responsible life.
måndag, april 20, 2020
Corona del 25 – SÄPO
Främmande makt (outtalat: Ryssland och Kina) utnyttjar systemsvagheterna som följer i samhällsrestriktionernas spår.
söndag, april 19, 2020
Alf Henrikson
Alfs hemsida
Ingen annan författare har lyckats stimulera vetgirigheten och spänningen som Alf Henrikson.
Under cirka 30 år har jag följt med i hans fantastiska utflykter på historiens vingar och humorns rullskridskor.
Hastma, En tidssjukdom.
Vi fyller tiden tätt med hast och id och brukar livet till att spara tid.
Men när med tiden livets tid har varat – var har vi då den tid som vi har sparat?
Om orden
Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje till livets slut det kan uppväcka obehag livet ut Ja, det påverkar livet på jorden, så slarva inte med orden!
Ingen annan författare har lyckats stimulera vetgirigheten och spänningen som Alf Henrikson.
Under cirka 30 år har jag följt med i hans fantastiska utflykter på historiens vingar och humorns rullskridskor.
Hastma, En tidssjukdom.
Vi fyller tiden tätt med hast och id och brukar livet till att spara tid.
Men när med tiden livets tid har varat – var har vi då den tid som vi har sparat?
Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje till livets slut det kan uppväcka obehag livet ut Ja, det påverkar livet på jorden, så slarva inte med orden!
lördag, april 18, 2020
Dan Andersson
Wiki:
Daniel "Dan" Andersson, född 6 april 1888 i Skattlösberg, Grangärde socken (i nuvarande Ludvika kommun), Dalarna, död 16 september 1920 i Stockholm, var en svensk författare och poet. Andersson tonsatte själv några av sina dikter, bland annat "Till min syster", "Jungman Jansson" och "Per Ols Per Erik". Han gifte sig den 19 juni 1918 med småskollärarinnan Olga Turesson, syster till trubaduren Gunnar Turesson.
Dan Andersson räknas till proletärförfattarna, men hans diktning är inte begränsad till denna genre. Ibland skrev han under pseudonymen Black Jim. I synnerhet i tidningen Ny Tid, Göteborg, 1917-1918 kallade han sig så. Han översätte bland andra Rudyard Kipling och använde sig sedan ofta i sin diktning av dennes balladrytmer.
Dan Andersson föddes 1888 i skolhuset i Skattlösberg och döptes måndagen den 16 april i samband med examen i skolhuset. Han hade tre bröder, Gustaf och Anders, som var tre, respektive fem år äldre, samt Simon som var två år yngre. En syster Anna föddes 1892, men dog ett halvt år senare. Nästa syster som föddes 1899 fick också namnet Anna och var den som tillägnades dikten "Till min syster" vid sin 18-årsdag.
Andersson växte upp under knappa förhållanden i byn Skattlösberg där fadern, folkskolläraren Adolf Andersson (1854−1931) och hans fru Augusta Scherp, tidigare lärarinna, arbetade i skolhuset. Byn ligger i de så kallade finnmarkerna i södra Dalarna, dit svedjefinnar flyttade för att bryta bygd. Dan Andersson hade på faderns sida anor från dessa finska nybyggare. Modern stammade från valloner.
År 1893, som femåring, lärde han sig att läsa. 1896, vid åtta års ålder, slog han på beting vid en gård i Lövberget, fick en fiol, lärde sig spela själv, och lärde sig också engelska. 1901 blev han blåbandist och medlem i logen Skogsblomman, senare i godtemplarlogen i byn Flen i Floda socken. 1902, vid 14 års ålder, tog Dan på egen hand tåget till Göteborg, båten till Grimsby, tåget till Liverpool, båten till New York och slutligen tåget till Minnesota, till faster Sara och Carl Petter Anderssons farm i Forest Lake norr om Minneapolis, där han bodde och arbetade i deras jordbruk. I början av sommaren åkte han till Sandy Lake, 15 km norr om Tamarack i Aitkin County i norra Minnesota där farbrodern Simon Andersson bodde. Tanken var att undersöka om hela familjen skulle följa efter, men han skrev i ett brev hem till Sverige att det inte var mycket bättre förutsättningar för familjen i USA än hemma, varpå fadern skrev tillbaka att han skulle åka hem. Han återvände till Sverige och var tillbaka i Skattlösberg den 16 december.
Anderssons första publikation, han var då bara 14 år gammal, blev ”Brefkort från Grangärde finnmark” som trycktes den 24 januari 1903 i Bärgslagsposten. Dåvarande chefredaktören, J Fr Nelson, menade kort och koncist: "Tack och välkommen åter". Det skulle bli många ”brefkort” i vilka Andersson beskrev finnmarkens befolkning och storslagna natur.
Familjen Andersson flyttade från Skattlösberg 1905. Åren 1911–1915 bodde Dan Andersson med föräldrar och syskon åter i Skattlösberg, i Luossastugan. Dan Andersson skrev en hel del berättelser och dikter under denna tid. Med säkerhet har stora delar av Kolarhistorier och Kolvaktarens visor kommit till här.
Efter Luossastugan flyttade familjen till byn Gräsberg strax norr om Ludvika. Stugan i Gräsberg var under en kortare tid även hemvist för Dan Andersson, som bodde här mellan 1915 och 1918. Sommaren 1915 hjälpte han sin far att resa stugan. Till sig själv gjorde han i ordning en kammare på vinden, där han skrev, mest nattetid. Här skapade han flera av novellerna som ingick i Det kallas vidskepelse samt vissa av dikterna i Svarta Ballader. År 1918 återvände han till Gräsberg för att gifta sig den 19 juni 1918 med sin fästmö, Olga Turesson.
Kestina är en gård i Grangärde finnmark i Ludvika kommun, södra Dalarna. Platsen är uppkallad efter Dan Anderssons faster ”Stina” Christina Andersdotter. Flera av Anderssons noveller och dikter har stark anknytning till gården, bland dem ”Sista natten i Paindalen” (1915), ” Vaggsången vid Kestina” (1917) och ”En trogen tjänarinna” (postumt 1930). År 1911 var han själv med på slåttern i Kestina, just som Karl-Ludvig Jansson avled. Byggnaden, dess omgivning och inte minst den boende, Ragnar Fredriksson, spelade en viktig roll i Nina Hedenius uppmärksammade dokumentärfilm ”Gubben i stugan” från 1996.
Under åren 1914–1915 läste Dan Andersson vid Brunnsviks folkhögskola, tillsammans med bland andra Harry Blomberg och Ragnar Jändel. Han var även god vän med Karl Lärka. Från denna tid blev han verksam som författare, skrev dikter och visor om bland annat sin hembygd, som nästan ett sekel senare ännu läses och sjunges i svenska stugor. Till hans främsta tolkare hör Gunde Johansson och Thorstein Bergman, men han tonsatte själv även några av sina dikter – de kanske mest kända är Till min syster och Jungman Jansson.
Tonsättaren och professorn Gustaf Nordqvist tonsatte två av Dan Anderssons dikter. Den ena av dem är "Men jag hörde en sång" i en sättning för solist och kör. Inspelad på skiva med bl.a. Kyrkosångaren Einar Ekberg och KFUM-kören i Stockholm. Även Nordqvist tonsättning av "Det är något bortom bergen" finns insjungen på skiva av bl.a. Einar Ekberg och Göran Stenlund. Dan Andersson behärskade dragspel och fiol. Han var medarbetare i Ny Tid i Göteborg 1917–1918 och dessutom översättare till svenska av texter skrivna av Rudyard Kipling och Charles Baudelaire.
Dan Andersson omkom i rum 11 på Hotell Hellman, beläget i Klarakvarteren i Stockholm, den 16 september 1920, där han befann sig för att söka arbete på tidningen Social-Demokraten. Hotellpersonalen hade rökt med vätecyanid mot vägglöss och inte vädrat enligt föreskrifterna. Klockan 15 på eftermiddagen hittades Andersson död. Vid samma tillfälle omkom även försäkringsinspektören Elliot Eriksson från Bollnäs.
Vid Anderssons död var hans hustru Olga (1889−1948) gravid i sjätte månaden och födde senare dottern Monika (1921−2009)
Dan Andersson är begravd på Lyvikens kyrkogård i Ludvika.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

















































