Rökstenen

Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.

Rökstenen, vikingatidens förmodligen mest kända runsten, har i sekler gäckat såväl forskare som historiker. Men nu, mer än ett årtusende efter att stenen restes i östgötska Röks socken, presenterar en tvärvetenskaplig expertgrupp en tolkning som vittnar om en dödsmärkt son, en sörjande fader och framför allt oro över klimatet och en stundande naturkatastrof.

– Vi är fyra forskare som i två års tid arbetat tillsammans, och i mötet mellan våra olika akademiska hemvister – arkeologi, religionshistoria, runologi och svenska språket – uppenbarade sig längs vägen en åldrande mans betraktelse över sin döde son, berättar Henrik Williams, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet.

De forskare som deltagit i analysen av Rökstenen är:
Bo Gräslund, professor i arkeologi, Uppsala universitet
Per Holmberg, professor i svenska språket, Göteborgs universitet (projektledare)
Olof Sundqvist, professor i religionshistoria, Stockholms universitet
Henrik Williams, professor i nordiska språk, Uppsala universitet

Enligt forskarna återger texten hur fadern söker tröst i att sonen, en framgångsrik härförare, har kallats till Oden för att kämpa vid dennes sida i Ragnarök, slutstriden som följs av solens och ljusets återkomst. Innebörden är i linje med dåtidens fornnordiska mytologi och då Rökstenen skapades under tidigt 800-tal ingöt en möjlig undergång utbredd fruktan bland människorna i kölvattnet av en rad förödande katastrofer och, för dåtidens befolkning, oförklarliga himlafenomen.

– Vi kan med relativ säkerhet placera Rökstenens tillkomst i tid, men från den perioden finns färre än hundra kända runstenar. Och till skillnad från senare runstenar som ofta har snarlika innehåll, varierar dessa tidiga skapelser i budskap vilket generellt gör dem svårare att tolka, menar Henrik Williams. Just Rökstenen är dessutom skriven i olika former av chiffer, vilket helt säkert innebar en utmaning även för samtida läsare.
Endast utvalda skulle förstå

Rökstenens 760 tecken gör den till världens längsta runinskrift. Att ristningen namnger flera kungar indikerar att familjen som lät resa stenen tillhörde samhällets högsta skikt, och sannolikt kan en strävan efter exklusivitet förklara dess komplexa struktur: endast utvalda skulle förstå textens fulla innebörd.

Enligt forskarnas tolkning består emellertid ramverket av nio gåtor av vilka fem syftar på solen, resterande fyra på Oden och hans krigare. Henrik Williams uppmärksammar även tidigare oupptäckta kopplingar till andra fornnordiska texter.

– Vår kunskap om den här perioden är relativt begränsad. Det vi känner till härstammar i stor utsträckning från den isländska Eddan. Vårt arbete identifierar, enligt mig, tydliga paralleller till denna, vilket stärker hypoteser om en gemensam, mytologisk berättelseskatt. På Gotland har likartade fynd gjorts som går ännu längre tillbaka i tiden, men för mig är det som att hitta en ny litterär källa från den tidiga vikingatiden.
Tvärvetenskapligt samarbete

Gruppens vetenskapliga gärning har utgått från tidigare forskning. För flera centrala bidrag står Bo Ralph, professor och ledamot i Svenska akademin, som år 2007 ifrågasatte den dessförinnan rådande tolkningen att Rökstenen anger att Theoderik den store dött skulle ha dött nio mansåldrar innan dess skapelse. Enligt Henrik Williams var det dock den interdisciplinära interaktionen mellan representanter för olika universitet som slutligen genererade nyckeln till den 1200 år gamla hemligheten.

– Vi har opartiskt och med våra skilda kompetenser sammanställt, analyserat och utvecklat befintligt källmaterial, berättar Henrik Williams. Flera gånger utforskade vi felaktiga stickspår, men slutligen och med förenad kraft nådde vi vårt mål. Det här är en för runologin helt unik arbetsmetod som redan försett oss med viktiga ledtrådar till andra av vikingatidens gåtor, och jag är övertygad om att vi inom snar framtid fortsätter vår inslagna bana.

Magnus Alsne

Vikingar reste runsten av rädsla för klimatkatastrof

Flera uttryck på Rökstenen – världens mest kända vikingatida runsten – antyder att inskriften handlar om strider och forskare har i över hundra år försökt koppla inskriften till krigiska bragder. Tack vare ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt kan en ny tolkning nu publiceras. Den visar att det i stället handlar om en helt annan slags konflikt: kampen mellan ljus och mörker, värme och kyla, liv och död.

Rökstenen. Foto: Helge Andersson.

Rökstenen, rest i Östergötland omkring år 800 efter vår tideräkning, är världens mest kända runsten från vikingatiden, men också en av de mest svårtolkade. Den nya tolkning som nu publiceras bygger på ett samarbete mellan forskare från flera olika discipliner och universitet.

– Den nyckel som fick inskriften att öppna sig var tvärvetenskap. Utan samarbete mellan textforskning, arkeologi, religionshistoria och runologi hade det inte gått att lösa Rökstenens gåtor, säger Per Holmberg, professor i svenska språket med inriktning mot språkbruksforskning vid Göteborgs universitet, som lett studien.
Fruktade ny fimbulvinter

Studien utgår från ny arkeologisk forskning om hur hårt Skandinavien drabbades av en tidigare klimatkatastrof med sänkt medeltemperatur, missväxt, svält och massdöd. Bo Gräslund, professor i arkeologi vid Uppsala universitet, pekar på flera anledningar till att människor kan ha fruktat en ny sådan katastrof:

– Innan Rökstenen restes inträffade flera händelser som måste ha varit mycket olycksbådande: en kraftig solstorm färgade himlen i dramatiska röda färger, skördarna drabbades av en extremt kall sommar, och senare skedde en solförmörkelse precis efter soluppgången. Det kunde ha räckt med en av de här händelserna för att väcka oron för en ny ”fimbulvinter”, säger Bo Gräslund.
Inskrift består av nio gåtor

Enligt den tolkning som forskarna nu publicerar består inskriften av nio gåtor. På fem av dem är svaret ”Solen”. Bland annat gäller det en gåta om vem som var död men nu lever igen. De återstående fyra gåtorna handlar om Oden och hans krigare.

Olof Sundqvist, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet, förklarar kopplingen:

– Vikingatidens maktelit såg sig som garanten för goda skördar. De skulle leda kulten som höll ihop den sköra balansen mellan ljus och mörker. Och till sist vid Ragnarök, skulle de kämpa med Oden i den sista striden för ljuset.

På flera punkter i inskriften menar forskarna att det finns klara paralleller till andra fornnordiska texter, som ingen uppmärksammat tidigare.

– För mig har det nästan varit som att hitta en ny litterär källa från vikingatiden. Sveriges svar på den isländska Eddan! säger Henrik Williams, professor med inriktning mot runologi vid Uppsala universitet.

Läs hela den vetenskapliga artikeln "The Rök runestone and the end of the world" (Futhark: International Journal of Runic Studies)

Svensk översättning av inskriften (CC-BY: Henrik Williams, Per Holmberg, Bo Gräslund, Olof Sundqvist).

invandringsdebatten

Försäkringskassan korrumperad och blåst

DN DEBATT 7/1. Politikerna måste snarast ta tag i frågan om samordningsnummer och bosättningsbaserade bidrag. Missbruk av socialförsäkringssystemet leder i slutändan till att mindre resurser finns för dem som mest behöver samhällets stöd, skriver de tidigare försäkringskassedirektörerna Stig Orustfjord, Gunnar Johansson och Erik Kärnekull.

De cirka 50 försäkringar och bidrag som utgör den svenska socialförsäkringen är kärnan i den svenska välfärdsmodellen som bygger på principen att alla bidrar och därmed delar på såväl kostnader som risker. Socialförsäkringssystemet vilar alltså på förutsättningen att medborgarna arbetar och genom arbetsgivaravgifter och skatt finansierar socialförsäkringarna.

När riksdagen instiftade detta nätverk av inkomstbaserade försäkringar och bosättningsbaserade bidrag hade Sverige en samhällsekonomi som i betydande grad kunde styras politiskt. Såväl socialdemokratin som de tre borgerliga partierna hade på den tiden goda möjligheter att påverka den ekonomiska aktiviteten från ett år till ett annat.

Den invandring som tilläts kom från andra europeiska länder vars invånare tämligen snabbt kom i arbete och blev nettobetalare till välfärdssystemet. Kontrollen av vilka individer som tilläts komma in var okomplicerad eftersom de allra flesta kom från länder med fungerande folkbokföring och korrekta personuppgifter.

Detta relativt väl fungerande välfärdssystem utsattes för sin första påfrestning i och med Sveriges EU-inträde 1995. Plötsligt gavs svenskarna rätt att bosätta sig var som helst inom EU – och på motsvarande sätt gavs alla EU-invånare rätt att bosätta sig Sverige. Eftersom ungefär hälften av socialförsäkringens förmåner är bosättningsbaserade höjdes redan då röster som menade att socialförsäkringen borde ses över med anledning av EU-inträdet. Av detta blev intet.

I samband med att Sverige blev en del av Schengenfördraget 2001 försvann kontrollen av vilka som tog sig in i landet via andra medlemsländer, vilket fick till följd att det ånyo höjdes röster för att nu var det verkligen dags att se över socialförsäkringen. Av detta blev det intet.

När EU utvidgades till att omfatta länder från Östeuropa höjde den dåvarande statsministern Göran Person (S) ett varnande finger när han i Dagens Eko sade: ”Fri rörlighet för arbetskraft vill vi ha, men inte social turism. Där får vi inte vara naiva.”

Orsak till Perssons oro var att det räcker med att arbeta tio timmar i veckan för att ha rätt till alla våra sociala förmåner. Därför tillsattes en statlig utredning under Berit Rollén som gavs uppdraget att se över systemet. Hon ville ändra reglerna så att endast heltidsarbete skulle ge rätt till socialsystemets förmåner, alternativt att uppehållstillstånd endast skulle ges för enstaka år i taget. Av detta blev intet.

Bäst före-datumet för den nuvarande modellen med bosättningsbaserade bidrag är sedan länge passerat, men systemet fick sin slutliga knäck 2015 när folkbokföringens integritet inte längre kunde garanteras. I dag har folkbokföringen och kontrollen av vilka som invandrar närmast kollapsat. Vi har inte längre kontroll över vilka som bor och uppehåller sig i landet.

Vi har en stor mängd samordningsnummer, som ger rätt till socialförsäkringens bosättningsbaserade bidrag, till personer vars identitet inte är styrkt. Svenskt medborgarskap har tilldelats personer vars identitet vi inte kunnat fastställa och som i flera fall har tilldelats parallella svenska identiteter.

Dessutom har det visat sig att Sverige saknar kontroll över vilka individer som lämnar landet, men ändå behåller bosättningsbaserade ersättningar och vars utbetalningar utan annan prövning kan föras vidare med autogiro till utländska banker. Detta gör problemen ännu större.

Av de senaste årens avslöjanden om fusk i systemet framgår att det är öppet mål för den som vill missbruka socialförsäkringen. Och missbruk av systemet leder i slutändan till att mindre resurser finns för dem som mest behöver samhällets stöd. Trots denna prekära situation förefaller våra politiska partier lika handfallna inför problemen i dag som vid Sveriges EU-inträde, vid Schengeninträdet eller när EU utvidgades öster ut.

Så kan vi inte ha det. Politikerna måste ta tag i frågan om samordningsnummer och bosättningsbaserade bidrag så att systemet säkerställer medborgarnas förväntan på en stabil och robust socialförsäkring. Som vi ser det finns det bara tre realistiska alternativ att välja mellan, varav det första är något vi bör undvika.

• Det första är att fortsätta som om ingenting har hänt, vilket har varit linjen som politiken haft hittills. Detta innebär att avgifterna till systemet fortsätter att stiga i takt med reallöneutvecklingen samtidigt som ersättningen från systemet blir allt lägre. Exempelvis fick den genomsnittlige inkomsttagaren hela försäkringens ersättningsbelopp 1999. För att hantera kostnadskrisen i socialförsäkringen har politiken sedan flera år slutat räkna upp prisbasbeloppet i takt med reallöneutvecklingen. Därför får dagens genomsnittsinkomsttagare bara 84 procent av det som genomsnittsinkomsttagaren fick 1999.

• Det andra vore att återupprätta den statliga kontroll av dem som får ersättning som oanmälda hembesök och arbetsplatsbesök. Detta kräver dock att en rad myndigheter återupprättar sin närvaro runt om i landet eller att man upphandlar en kontrollverksamhet från tredje part.

• Det tredje vore att kommunalisera bosättningsbaserade bidrag och låta kommunerna få del av de sociala avgifterna. Detta skulle underlätta kontrollen av bidragstagarna och möjliggöra en kostnadseffektiv kontroll av dem som uppbär inkomstbaserade förmåner, vilka även framdeles bör vara statliga.

Regering och riksdag måste snarast ta fram en ny socialförsäkring som är anpassad till de nya förhållanden som råder – annars riskerar vi att ytterligare förstärka den pågående trenden med ökad polarisering och misstro mellan grupper i landet

Skogsjordbruk – agroforestry

Wikipedia: Skogsjordbruk efter engelskans agroforestry, avser användandet av träd och buskar i traditionellt jordbruk. Träd som planteras på åkrar och fält tillför marken näring, ger skugga som skyddar mot uttorkning samt förhindrar erosion.

Skogsjordbruk syftar på ett dynamisk och naturligt baserat jordbrukssystem som integrerar träd tillsammans med grödor och/eller djurskötsel. Termen agroforestry är relativ ny och började användas 1977. “Agro” syftar på “agronomi” som betyder lantbruksvetenskap och härstammar från det latinska ordet för åker. “Forestry” betyder skogsbruk på engelska. Detta anses ge mer välmående odlingsmark och skapar förutsättningar för långsiktigt större skördar. Andra effekter är att tillgången till ved säkras. Ofta planteras fruktträd som ger ett välkommet vitamintillskott och möjliggör för familjer att sälja det som inte behövs till det egna hushållet.

Religiösa friskolor

Enligt FN-konventionen om barns rättigheter, har inga föräldrar rätt att pådyvla sina barn religiösa dogmer!

Skolor där barn separeras efter kön och där den svenska statens utbildningsdirektiv inte följs, ska stängas omedelbart!

Flickor ska ha rätt att lära sig mer än de religiösa skrifternas helighet!

Skolverkets sömngångare och skolministern bör läsa artikel 14 och efterfölja kompromisslöst!

Gängvåldet

Det är hög tid att svensk polis gör som kollegerna i Glasgow; Betrakta gängvåldet som en epidemi!

Isolera pesthärdarna!

Behandla dem på samma sätt som läkarna behandlar epidemiska sjukdomar!

Gängvåldet måste beskrivas så att svenska folket inser vad det handlar om och vilka som är gärningsmän!

Politikers och journalisters mörkläggning kommer snart att avtäckas och då sjunker förtroendet ytterligare för etablissemanget.

Ärlighet och hederlighet lönar sig i längden.

Politiskt korrekt döljande av verkligheten straffar sig!

PUNKT!

Ynkryggarna på nyhetsredaktionerna måste ta sitt ansvar!

Qassem Soleimani

Det är naturligt att nyhetsmedierna reagerar med stora rubriker när en mäktig general dödas men det är onaturligt att samma nyhetsmedier reagerar med notiser när generalens begravning leder till flera hundra människors död under ceremonin.

Det är värre än onaturligt; Det är sjukt!

Unga damer

Australien brinner

Sannolikt är skogsbränderna i Australien de värsta i global modern tid men det rättfärdigar inte de datorfixade katastrofbilder som sprids via sociala medier nu!

Artikel

Artikel2

Artikel3

Trettondagen

Trettondagsafton

Melchior, Baltasar och Kaspar samt en ängel besöker en helgad familj

Liberalism

Som liberalideolog håller jag med om allt under rubriken "Liberalism" men och det är ett viktigt "men!"

Religionsfrihet är också frihet från religion!

Fundamentalistiska kristna och muslimer pådyvlar sina barn religion vilket strider mot FN-konventionen om mänskliga rättigheter.

Wikipedia

Liberalism

(av latin liber, fri) är en politisk ideologi med individens frihet som grundläggande värde. Exakt betydelse varierar med tidsepok och världsdel. Liberalism förknippas dock allmänt med individuella fri- och rättigheter, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, privat äganderätt, religionsfrihet, jämlikhet, demokrati, och ett fritt näringsliv med marknadsekonomi.

Nyliberalism

är en politisk ideologi som bygger på det klassiskt liberala idéarvet från 1600- och 1700-talet. Begreppet introducerades under sista fjärdedelen av 1900-talet och kan anses stå i kontrast till socialliberalismen.

Socialliberalism

är en inriktning inom liberalismen. Den klassiska liberalismen utgår från en negativ frihetsdefinition (d.v.s. att frihet uppnås när det inte finns några förbud eller tvång), medan socialliberalismen även rymmer en positiv frihetsdefinition. Där innebär frihet också att kunna uppnå sina egna mål, oavsett materiella begränsningar. Socialliberaler är vanligtvis för ett starkare socialt skyddsnät och vissa offentliga ingripanden i ekonomin (till skillnad från den renodlade liberalismen).

Marknadsliberalism

eller ekonomisk liberalism är en ekonomisk teori som utvecklades under upplysningstiden på 1700-talet av tänkare som Adam Smith. Marknadsliberalismen förespråkade avskaffandet av den feodala ekonomin, merkantilismen, skråväsendet och ärftliga privilegier. I stället förespråkar marknadsliberalismen att ekonomisk makt och egendom ska kontrolleras av enskilda individer och företag med offentlig inblandning begränsad till att tillhandahålla ett juridiskt ramverk.

Franciskanerklostret i Enköping

Från Enköpings museum

2020 dag 4

Än så länge känns det som ett bra år.

Talet 2020 är symmetriskt och hyfsat snyggt.

Det finns en stoppknapp för inbromsning om
det tenderar att rusa iväg som under 2019.

Väldigt mycket av nyårsvisionen återstår

att göra men jag har en plan!

År 2020 blir året när jag ska anstränga mig för att se hela bilden.

Det kommer sannolikt att bli ett ostrukturerat år.

Kanske får jag skönja ljuset.

Illusioner

För drygt 20 år sedan när jag bodde i Täby, vaknade mitt intresse för illusoriska bilder och det var Eschers verk som fick mig att se skönheten i det omöjliga.

När jag började söka efter andra konstnärer med samma inriktning fann jag Oscar Reutersvärd.

Eftersom han fanns i Stockholm så chansade jag och ringde honom. Han svarade direkt och efter en stund sade han att jag kunde komma hem till honom på Östermalm och se hans tavlor.

När jag åkte därifrån fick jag med mig fyra av hans fantastiska bilder som en gåva.

Barnkonventionen

Andra dagen som Barnkonventionen är lag, handlar de flesta av reaktionerna om problem och kostnader.

54 punkter sammanfattas här och den som ser problem med implementeringen har glömt hur det är att vara barn.

Gubbarna och gummorna har glömt maktlösheten och rädslan som vuxna skapar när intressekonflikterna leder till prioritering av kommersiella och politiska mål.

Läs och lyd!

Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals.

Bland annat ska det i alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar.

Alla länder röstade för barnkonventionens antagande i FN:s generalförsamling 1989 – vilket är unikt – och i dag har nästan alla länder ratificerat barnkonventionen. Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag.

Barnkonventionen ger en definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion, etnicitet, funktionshinder eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter och understryker föräldrarnas och den utvidgade familjens roll och ansvar för barnet men ålägger samtidigt staten ansvar för att skydda barnet mot vanvård, utnyttjande och övergrepp.

Artiklar och grundprinciper

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är ”sakartiklar” som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha.

Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra. Man brukar tala om att konventionen är ”hel och odelbar”.

Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra grundprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med grundprinciperna ”som glasögon”.

Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.

Artikel 3 anger att det i alla åtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.

Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.

Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

En del av folkrätten

Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, vilket innebär att staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. Men det är inte möjligt att stämma en stat för handlingar som inte är förenliga med barnkonventionen i någon internationell domstol. Kritik och påtryckningar är egentligen de enda sanktioner som finns att tillgå när ett land inte lever upp till det som står i barnkonventionen. Barnkonventionen har en utarbetad internationell klagomekanism sedan 2011 och den trädde i kraft 2014. Sverige har däremot inte ratificerat den.

För var och en av FN:s nio centrala konventioner om mänskliga rättigheter har en kommitté av oberoende experter etablerats (Sverige har ratificerat sju av dessa). Uppdraget är att övervaka att länderna skyddar och respekterar rättigheterna i de konventioner de ratificerat.

När en stat har tillträtt konventionen ska dess regering först rapportera om genomförandet efter två år och sedan vart femte år.

För att övervaka efterlevnaden av barnkonventionen finns det i Genève en FN-kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén). Vart femte år ska alla konventionsstater lämna en rapport till barnrättskommittén.

Efter det att Sverige har lämnat in sin rapport hålls en offentlig utfrågning där representanter från Sveriges regering får svara på frågor om rapporten. Senare får organisationer, inklusive barnombudsmän, lämna in egna rapporter till kommittén. Läs mer om Barnombudsmannens rapporter till barnrättskommittén.

Därefter lämnar barnrättskommittén slutsatser och rekommendationer (Concluding Observations) med synpunkter på barnkonventionens genomförande, vilka förbättringar de önskar och om de ser några brister. Det handlar inte enbart om kritik utan även goda exempel lyfts.

Sveriges riksdag godkände den 1 december 2010 den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som regeringen föreslog i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232).

Nyårslöfte nummer ett